Basinkomst, även kallat medborgarlön, kan införas i Sverige och i andra välfärdsstater, anser basinkomstförespråkare. Men synen skiljer sig åt kring vad av välfärden som skulle försvinna eller finnas kvar om folk fick pengar utan krav på motprestation. Här är fyra modeller.
1) Universell basinkomst
Nivå på basinkomsten: Ungefär motsvarande försörjningsstödet.
Till vilka: Alla.
Nuvarande bidrag: Försörjningsstödet tas bort och även grundersättningen i A-kassan. Vilka andra ekonomiska stöd som tas bort ser olika ut i olika modeller. ILO föreslår en variant där inte befintlig välfärd eller socialförsäkringar finansierar basinkomsten, annars skulle ojämlikheten öka, menar de.
Konsekvenser för nuvarande bidragstagare: Ingen skulle hamna mellan stolarna i skyddsnätet. Hur en sådan reform skulle påverka hela samhällsutvecklingen och den långsiktiga finansieringen är dock oklart.
Drivs av: Bland annat Partiet Vändpunkt och Lennart Fernström, chefredaktör för Syre.
2) Universell basinkomst – men en låg summa
Nivå på basinkomsten: En partiell basinkomst på kanske hälften av försörjningsstödet, ungefär 5 000 kronor.
Till vilka: Till alla oavsett inkomst.
Nuvarande bidrag: Huvuddelen av nuvarande trygghetssystem behålls. Den som i dag är beroende av försörjningsstöd skulle kunna söka kompletterande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten om inte basinkomsten räcker.
Konsekvenser för nuvarande bidragstagare: Eftersom basinkomsten är så låg skulle det vara svårt att överleva på den utan inkomster från extrajobb eller kompletterande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Det är troligt att det är lättare att hitta jobb för den gruppen eftersom fler låglönejobb antagligen kommer uppstå.
Drivs av: I rapporten Basinkomstens nya våg framför forskarna att ett möjligt sätt att införa en universell basinkomst i välfärdsstaten är att göra det stegvis och utan att välfärden urholkas.
3) Hög basinkomst till vissa
Nivå på basinkomsten: En basinkomst i nivå med försörjningsstödet, alltså ungefär 10 000 kronor.
Till vilka: Delas ut enbart till dem under en viss inkomstnivå
Nuvarande bidrag: Vad som ska försvinna från dagens ekonomiska trygghetssystem skiljer sig åt. I vissa förslag ersätter basinkomsten enbart försörjningsstödet. Största delen av övriga skyddsnätet behålls, till exempel sjukförsäkringen. En nyliberal variant är att alla andra nuvarande ekonomiska ersättningar tas bort och ersätts med en form av basinkomst, som kallas negativ inkomstskatt. I vissa versioner ersätter basinkomsten även offentligt finansierad barnomsorg och sjukvård.
Konsekvenser för nuvarande bidragstagare: Den nyliberala varianten skulle antagligen innebära att de sjuka som arbetat länge skulle få lägre sjukpenning eller sjukersättning än i dag. De som utförsäkras skulle däremot få en säkrare grundtrygghet med en basinkomst i stället för att behöva söka försörjningsstöd.
Drivs av: Den mer nyliberala varianten drivs av bland annat Centerstudenter. Feministiskt initiativ vill å andra sidan ha en basinkomst som främst ersätter enbart försörjningsstödet. Christian Engström, för detta EU-parlamentariker för Piratpartiet, vill behålla sjukförsäkringen men lägga ned a-kassan.
4) Låg basinkomst till vissa
Nivå på basinkomsten: En partiell basinkomst på kanske hälften av försörjningsstödet, ungefär 5 000 kronor.
Till vilka: Delas ut enbart till dem under en viss inkomstnivå.
Nuvarande bidrag: Delas ut i stället för försörjningsstödet. Sjukförsäkringen och a-kassan med mera behålls, samt offentligt finansierad sjukvård och barnomsorg.
Konsekvenser för nuvarande bidragstagare: Eftersom basinkomsten är lägre än försörjningsstödet och inget kompletterande ekonomiskt bistånd går att söka skulle det vara svårt att överleva på basinkomsten utan extra inkomster. Fler bidragstagare skulle behöva ta deltidsjobb. Arbetsmarknaden skulle troligtvis ändras så att fler lågavlönade deltidsjobb uppstod, enligt nationalekonomen Andreas Bergh. Övriga bidragsmottagare som inte kan arbeta alls, och inte kvalar in i sjukförsäkringen, skulle behöva söka matkassar och dylikt hos ideella hjälporganisationer.
Drivs av: Nationalekonomen Andreas Bergh har varit inne på liknande tankar.
Läs mer:
Så skulle basinkomst påverka välfärdsstaten
