Zoom

”Vi var inte värda ett ruttet öre”

Lars Stenberg deltog på sanningskommissionens möte i Arvidsjaur, Norrbotten.

Psykisk misshandel. En ständig oro för att tvingas bort från sitt hem. Nu vittnar Lars Stenberg, 76, för Sanningskommissionen för det samiska folket om hur staten påverkat hans liv.

– Vi var inte värda ett ruttet öre, säger han.

Som barn tvingades han att gå i nomadskola åtta mil bort från hemmet. Sju år gammal fick han bara träffa sin familj på påsk, jul och sommarlov.

– Jag trodde att jag skulle bli kvitt känslorna. Men det jag blev utsatt för har förföljt mig hela mitt liv, säger han.

På skolan utsattes han för psykisk misshandel, som byggde på att han var skogssame, och inte fjällsame. Han fick veta att köttet från deras renar var oätligt, han tvingades tala svenska och fick höra att hans modersmål umesamiska bara var rappakalja. Även magistern talade illa om skogssamer inför hela klassen.

Hemma fanns en ständig oro. Hans pappa och förfäder hade haft renar på markerna så länge de kunde minnas, men enligt en paragraf i renbeteslagen från 1928 riskerade skogssamer att behöva lämna plats åt nybyggare eller fjällsamer.

– Min pappa var rädd. Ingen visste vad som skulle utlösa paragrafen, berättar Lars Stenberg.

Efter Girjas-domen har trakasserier mot samer ökat, enligt Sametinget
Efter Girjas-domen har trakasserier mot samer ökat, enligt Sametinget. Lars Stenberg har också upplevt rasism. "Vi har varit förföljda hela tiden", säger han. Foto: ANDERS VESTIN

Politik som splittrar

Renbeteslagen var ett sätt för staten att begränsa hur många samer som hade rätt att låta renarna beta, samt jaga och fiska i norr, enligt Sametingets förstudie. Den banade sedan väg för den statliga utredningen Sanningskommissionen för det samiska folket som just nu genomförs i landet.

Renbeteslagen hängde också ihop med “lapp-ska-vara-lapp”-politiken – en politik som splittrar samerna än i dag. Den gick ut på särskilja olika samiska grupper från varandra, där fjällsamerna ansågs vara “äkta”, medan skogssamer och andra som inte levde nomadliv eller hade renar skulle försvenskas.

De förlorade rätten att låta renar beta samt att jaga och fiska på den mark som många hävdar att de haft sedan urminnes tid.

Förtryck av fjällsamer

Skogssamer diskriminerades genom renbeteslagen, men fjällsamer blev i stället utsatta på andra sätt. Som nomader ansågs de vara lägst stående i mänsklighetens utveckling. De skulle hållas borta från majoritetssamhället genom att barnen sattes i nomadskolor där de fick sämre utbildning och straffades om de pratade sitt modersmål, ibland med misshandel.

Många fjällsamer blev också av med renbetesmark då gränserna mellan länderna på Nordkalotten stängdes för ungefär 100 år sedan. När renarna inte längre kunde vandra mellan den norska och svenska sidan tvångsförflyttade staten renarna och samerna till andra områden. Där fanns å andra sidan andra samer som nu fick mindre mark åt sina renar – en konflikt som lever kvar på flera håll än i dag, bland annat i Västerbotten.

Samernas traditionella bosättningsområden
Samernas traditionella bosättningsområden. I dag finns dock samer eller personer med samiskt påbrå även i södra delarna av Sverige. Foto: ANDERS HUMLEBO/TT.

Det finns också exempel på hur samer har lurats att arrendera marken i stället för att få ägandekontrakt.

Lars Stenberg drar paralleller till ursprungsbefolkningen i Amerika. Stölden från samerna fortsätter än i dag i och med exploateringen i norr, menar han. Dessutom är klimatkrisen förödande.

Det känns som att vi inte ska ha någon plats. Det är ingen kul tid, det är den bistra sanningen.

Fram till februari nästa år kan den som vill lämna sin berättelse anmäla detta till Sanningskommissionen för det samiska folket. Utredningen ska vara helt klar den 1 december 2025.

Läs mer: Övergrepp mot samerna lyfts fram i ljuset

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV