Enligt en kompromiss mellan förhandlare från EU-parlamentet och EU:s medlemsländer ska minst 20 procent av unionens land- och vattenyta restaureras till 2030. Bland annat innebär det att våtmarker ska återställas, något parlamentet tidigare velat se struket.
En kompromiss alla är lika missnöjda med. Så skulle man kunna sammanfatta de första reaktionerna på utfallet av den förhandling som skedde i natt. Lagförslaget som ska tvinga EU:s medlemsländer att restaurera skadad natur har varit bland de mest omtvistade i EU:s gröna giv. När EU-parlamentet skulle ta fram sin förhandlingsposition var det med många våndor, till exempel röstades det ned av flera utskott som dominerades av konservativa och extremhögern. Med nöd och näppe tog det sig ändå igenom en omröstning i EU-parlamentet, men då kraftigt urvattnat enligt flera miljörörelser och gröna parlamentariker.
Bland annat var en artikel som skulle kräva att jordbruksmark skulle restaureras, så som att återställa dikade torvmarker till våtmarker, borttagen. Något EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) beskrev som ”extremt allvarligt”. Däremot fanns jordbruket med i den förhandlingsposition som EU:s medlemsländer förhandlade fram. Efter att de båda parterna möttes i förhandlingar i natt så står det nu klart att jordbruket finns med i den kompromiss om lagförslaget som politikerna nådde.
”Det gör i nästa steg att det finns bättre förutsättningar för att reformera EU:s gemensamma jordbrukspolitik #CAP nästa mandatperiod – så att alla ansvarstagande planetskötande bönder i Europa (inte minst i Sverige!) får fördelar jämfört mot det tungt industrialiserade jordbruket!” skriver Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren på X, tidigare Twitter.
”Den bästa chans vi har”
Sabien Leemans, senior policyhandläggare vid WWF Europe, ser kompromissen som ”långt ifrån vad vetenskapen säger är nödvändigt”. Men att det överhuvudtaget blev en kompromiss, ser hon som hoppfullt.
– Utan detta skulle EU:s internationella trovärdighet ha lidit allvarlig skada. Nu finns det hopp om att EU kommer att göra gemensamma ansträngningar för att få tillbaka naturen, för den biologiska mångfaldens, människornas och klimatets skull – det är den bästa chans vi har.
Men än är inte förslaget i hamn. Först måste den framförhandlade kompromissen godkännas av EU-parlamentets miljöutskott och sedan av hela parlamentet i plenum. Även miljörådet där EU:s medlemsländer är representerade måste ge sitt godkännande.
”Ska noggrant kontrollera resultatet”
Hur den konservativa partigruppen EPP kommer att ställa sig till kompromissen i EU-parlamentet blir avgörande för om den kan gå igenom. I samband med omröstningen om förhandlingspositionen passerade lagförslaget tack vare att flera ledamöter inte följde partigruppspiskan som sa att de skulle rösta nej. I ett pressmeddelande efter nattens förhandling skriver EPP att de välkomnar det faktum att den slutgiltiga texten har ”lite att göra med det ursprungliga förslaget från kommissionen”, men att att de nu noggrant ska kontrollera resultatet av dagens förhandlingar inför miljöutskottet och omröstningarna i plenum.
”Återställande av naturen och uppnåendet av våra klimatmål måste gå hand i hand med jord- och skogsbruk. Först då kan vi trygga Europas livsmedelsförsörjning”, säger Christine Schneider, konservativ ledamot som deltog i förhandlingarna i ett uttalande.
Läs mer:
Bakslag för våtmarker när EU-parlamentet röstade om nya miljölagen
Mål om att restaurera natur
Förhandlarna enades om ett EU-mål om att återställa minst 20 procent av land- och 20 procent av havsområdena senast 2030, och alla ekosystem som behöver återställas senast 2050. Gällande att återställa dränerade torvmarker måste EU-länderna införa restaureringsåtgärder på minst 30 procent av organiska jordar i jordbruksanvändning senast 2030, 40 procent senast 2040 och 50 procent senast 2050. Men det kommer att förbli frivilligt för privata markägare.
Källa: EU-Parlamentet
