I Tidöavtalet finns förslag som skulle förbättra för småföretag. Men dessa saknas i budgeten. Istället innehåller budgeten vissa försämringar för småföretag.
– Statens satsningar rör framför allt a-kassan, sänkta drivmedelskostnader och försvar, säger Patrick Krassén, samhällspolitisk chef på Företagarna.
Regeringen och Sverigedemokraterna har i Tidöavtalet skrivningar om att gynna företagen.
Bland annat fanns det förslag om att sänka kostnaderna för företag som anställer långtidsarbetslösa.
Men i budgeten, som presenteras i dag, saknas dessa förslag.
– Ambitionerna som finns i Tidöavtalet för småföretagare ser vi ytterst lite av i budgeten, säger Patrick Krassén, samhällspolitisk chef på Företagarna, en intresseorganisation för småföretagare.
Förutom avsaknaden av sänkta kostnader för att anställa långtidsarbetslösa vill regeringen höja momsen på reparationer från 6 procent till 12 procent. Det handlar bland annat om reparationer på cyklar, lädervaror och kläder.
– I budgeten saknas en analys över hur detta påverkar småföretagen. Överlag är det ganska lite på skattesidan som är gynnsamt för jobbskapande och småföretagande. De offentliga utgifterna rör framför allt satsningar på kommunsektorn och försvaret, säger Patrick Krassén.
Sjuklönekostnaderna höjs
Sverigedemokraterna har tidigare motionerat för att införa ett avdrag som innebär att små företag skulle slippa betala de två första veckorna av sjuklönen när anställda blir sjukskrivna.
Men det förslaget är varken med i Tidöavtalet eller i budgeten.
– Det är en sak vad partier utger sig ha för ambition och en annan sak vad de prioriterar i förhandlingar, säger Patrick Krassén.
I budgeten står det istället att staten slutar betala ut de extra ersättningar för sjuklönekostnader som infördes under pandemin. Om företag hade ovanligt höga kostnader för att deras anställda var sjuka kunde de få ersättning från staten. Men eftersom pandemin har upphört tas stödet bort nästa år.
I år förväntas sjuklönekostnaderna som staten står för landa på 12 miljarder kronor. De ska sedan minska till runt 1 miljard, vilket är samma nivå som de låg på innan pandemin.
Patrick Krassén tycker att det är väntat med tanke på att pandemin är över. Men Företagarna skulle egentligen vilja att staten står för en högre andel av småföretagens sjuklönekostnader, eftersom man ser att det skulle få småföretagen att växa och att de då skulle kunna anställa fler.
– Den här budgeten är ganska svag. Vår förhoppning är att de återkommer med satsningar för företagande och jobbskapande i kommande budgetar, säger Patrick Krassén.
Varken den nuvarande regeringen eller den förra har velat införa sänkta sjuklönekostnader för småföretag. Det är dock något som Vänsterpartiet driver. De vill att staten ska stå för hela sjuklönekostnaden hos företag som har upp till tio anställda. Sedan trappas det av i takt med fler anställda. Har ett företag till exempel 15 anställda betalar det 25 procent av sjuklönekostnaderna. Företag med 16 anställda eller fler får inga sjuklönekostnader betalda av staten, vilket Syre skrivit om tidigare.
Läs mer:
