Under tisdagseftermiddagen presenterade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans och kommissionären för energi, Kadri Simson, komissionens förslag om hur EU:s beroende av rysk naturgas ska minska både på kort och lång sikt.

Enligt förslaget kan EU:s import av rysk naturgas minska med två tredjedelar fram till slutet av 2022 och helt upphöra innan 2030.

– Det är dags att vi tar itu med våra sårbarheter och snabbt blir mer självständiga i våra energival. Låt oss rusa in i förnybar energi blixtsnabbt, säger Frans Timmermans.

Men en minskning av den ryska gasimporten innebär i praktiken inte att utsläppen minskar. Enligt kommissionen kan det ryska gasberoendet på kort sikt minskas drastiskt genom att istället öka importen av LNG (flytande naturgas) och gas i rörledning från andra länder. Komissionen har bland annat haft diskussioner med USA, Qatar och Algeriet och kommit fram till att unionen kan öka importen av LNG med 50 miljarder kubikmeter årligen. Tillsammans med en ökning på 10 miljarder kubikmeter av övrig gasimport skulle detta enligt kommissionen totalt motsvara drygt 40 procent av den gas som EU i dag importerar från Ryssland.

”Nytt beroende av fossil energi”

Miljöpartiets EU-parlamentariker Jakop Dalunde välkomnar kommissionens förslag att minska rysk gasimport, men menar att det är otillräckligt. Dels för att förslaget utgår från att den ryska gasimporten minskar och inte upphör på kort sikt, men också på grund av att det bygger på en ökad import av fossila energikällor från andra håll. Det riskerar att leda till ett nytt beroende av fossil energi, men från en annan exportör, enligt Dalunde.

– Det är 21 sidor vackra ord. Självklart ska EU:s beroende av rysk gas minska, men en minskning räcker inte. Den ryska gasen måste stoppas. Det får heller inte sluta med ett ökat kolberoende, att den fossila gasen importeras från andra länder eller att det slår för hårt mot konsumenterna. Vi kan inte göra om samma misstag om och om igen genom att låsa fast oss i ett fossilberoende, säger Jakop Dalunde (MP) till Syre och fortsätter:

– För mig är det viktigaste att vi bryter fossilberoendet, inte byter fossilkällor. Utsläppen måste minska. Självklart kan det i en övergångsperiod vara säkerhetspolitiskt rimligare att handla gas från USA istället för Ryssland, men det löser inte de långsiktiga fossilberoendet.

Vid sidan av att diversifiera och byta energikällor, föreslår kommissionen också att utvecklingen av förnybar energi påskyndas. Bland annat genom att tidigarelägga ombyggnader av energieffektivare fastigheter, sänka temperaturen inomhus och snabba på installationer av värmepumpar och solceller.

– Ju snabbare vi byter till förnybara energikällor och väte, i kombination med mer energieffektivitet, desto snabbare blir vi verkligt oberoende och behärskar vårt energisystem. Jag kommer att diskutera kommissionens idéer med europeiska ledare i Versailles senare i veckan och sedan arbeta för att snabbt genomföra dem med mitt team, säger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett pressmeddelande.

”Inga konkreta förslag”

Men Jakop Dalunde saknar förslag om massiva investeringar i förnybara energikällor och konkreta skrivelser som skulle påskynda energiomställningen i EU, som det just nu pågår förhandlingar om.

– Det är bra att EU-kommissionen inser vikten av att satsa på förnybar energi och energieffektivisering. Men jag saknade de konkreta lagförslagen. Rådet och Europaparlamentet förhandlar just nu kommissionens förslag från i somras om just förnybar energi och energieffektivisering, men för dessa direktiv föreslås inga förändringar. Kommissionen menar istället i sin plan att medlagstiftarna “kanske också skulle vilja överväga” att “boosta” dessa förslag med högre mål. Det är en förbluffande svag och feg formulering som inte ger oss något nytt att jobba vidare på i vårt arbete för en grön energiomställning, trots den påtagliga brådskan, säger han.

Ser du någon positiv effekt på miljön i det förslag som presenterades i dag eller är det enbart ett säkerhetspolitiskt ställningstagande från EU:s sida?

– Det är ett säkerhetspolitiskt ställningstagande. Men det kommissionen måste förstå är att klimatpolitik är säkerhetspolitik. Kommissionen förespråkar till och med ökad kolanvändning på kort sikt för att minska beroendet av naturgasen, vilket vore ett steg i fel riktning, säger Jakop Dalunde.

Även miljöorganisationen Transport & Environment, T&E, är skeptiska till förslaget, som de menar saknar åtgärder mot EU:s oljeberoende. Ryssland drog in 104 miljarder dollar enbart från oljeexporten till Europa och Storbritannien under fjolåret, påpekar organisationen.

”En energisäkerhetsstrategi som ignorerar olja är inte värd pappret det skrivs på. Gas är förståeligt nog ett bekymmer, men det är olja som finansierar Putins krig”, säger William Todts, vd för T&E, i ett pressmeddelande.

Bygga upp gaslager

För att minska sårbarheten föreslår kommissionen också att det ska ställas krav på samtliga EU-länder att bygga upp tillräckliga gaslager till den 1 oktober varje år. Som en åtgärd mot de höga priserna kan också de extra vinster som energiföretag dragit in överföras till konsumenterna med tillfälliga skatteåtgärder.

– Under de återstående veckorna av denna vinter har Europa tillräckliga mängder gas, men vi måste snabbt fylla på våra reserver för nästa år. Kommissionen kommer därför att föreslå att gaslagret i EU senast den 1 oktober måste vara fyllt till minst 90 procent, säger EU:s energikommissionär Kadri Simson.

Jakop Dalunde hoppas att den uppslutning som de Europeiska regeringarna gjort för sanktioner mot Ryssland också sker i klimatfrågan.

– Klimatkrisen är en kamp mot klockan, och snart är klockan slagen. Det är dags för EU:s ledare att vakna, säger han.

Läs mer:

Hamnarbetare vägrar lossa rysk gas

”Din tankning spär på kriget”: Krav om att stoppa rysk olje- och gasimport