Plastutsläppen till haven beräknas fyrdubblas till 2050 och över 2000 arter har redan påverkats negativt. Ett rättsligt globalt bindande avtal om plastföroreningar brådskar, fastslår en rapport från WWF som sammanfattar ett stort antal forskningsstudier på området.
Stora delar av världshaven lider av plastföroreningar, både i form av synligt skräp och förrädiska mikroplaster. Enligt en ny rapport från WWF är ingen ljusning i sikte, snarare tvärtom. Plastproduktionen förväntas fördubblas till 2040 och konsumtionen öka från 300 miljoner till 600 miljoner ton. Till följd beräknas plastskräpet i haven fyrdubblas till 2050 och havsområden motsvarande en yta av drygt 5 miljoner kvadratkilometer riskerar att överskrida ekologiskt farliga nivåer för mikroplaster vid nästa sekelskifte. Plastutsläppen i de havsområden som granskningen omfattar, bland annat Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet, påverkar 2 144 arter.
– Det som slår en i den här rapporten är att man inser att allt liv påverkas, även växter. Vi har till exempel mangroveträden vars rötter söker näring i luft och vatten, om de täcks av plastskräp så kan de naturligtvis inte fungera som de borde. Träden tappar löv och växer väldigt långsamt, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
Mangroveträden är avgörande för den marina biologiska mångfalden, och plasten drabbar även de redan hårt ansatta korallreven.
– Vi vet att de är väldigt känsliga och det är klart att om det ligger plast och skaver så förstörs korallpolyperna. Man har sett att om en del av revet täcks av till exempel en presenning eller något som har fastnat, så skapas en högre bakterietäthet och korallen insjuknar. Plastskräpet påskyndar det vi talar om som den sjätte massutrotningen.
Regelverk för export och import krävs
Enligt forskningen som rapporten bygger på får upp till 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor i sig plast. Skräpet orsakar både inre och yttre skador och dödsfall, liksom försämrat immunsvar eller reproduktionsförmåga hos organismer. Inger Näslund drar sig till minnes bilderna av två strandade kaskeloter i Kalifornien som hade 24 respektive 73 kilo plast i magen. Den senare hade dött av svält, den andra av invärtes skador.
– Flödet av plast från land till hav måste stoppas, helst igår. FN:s medlemsländer måste få till ett globalt bindande avtal, där man också kommer överens om att öka återvinningen av det material som finns och att man inte tillverkar ny plast. Men den stora delen med det här rättsligt bindande avtalet är att få till regelverk för import och export av plastskräp.
Exporten går framför allt från medel- och höginkomstländer i Europa och Nordamerika till låginkomstländer i Afrika och Asien. Det sker också mycket illegal handel med plastavfall, även i Sverige, där Inger Näslund nämner Think pink som exempel. Möjligheterna till återvinning behöver också öka i länder där den än så länge mer eller mindre lyser med sin frånvaro.
– Och man behöver inte gå utanför Europa, det är inte alla europeiska stater som har fungerande återvinning, säger Inger Näslund.
Ackumulerande mikroplast
Alternativet är ofta att bränna plasten, vilket släpper ut stora mängder koldioxid, något som också sker när plast tillverkas. Så det handlar både om utsläpp och de konsekvenser som avfallet för med sig när det hamnar i haven. Medan mikroplaster i produkter till viss del håller på att fasas ut kan stora plastdelar, exempelvis ett rep som ligger och skaver, falla sönder i mindre bitar och bli till mikroskopiska delar som kan filtreras av plankton, fisk och större djur.
– Till nästa sekelskifte beräknas det finnas 50 gånger mer mikroplast i haven. Redan idag ser man att Medelhavet har en enormt hög mängd mikroplast när man har gjort undersökningar på havsbotten. Beroende på vilken plast det är kan de vara mer eller mindre påverkande på arterna, i slutändan också på oss människor.
Inger Näslund ser det ändå som hoppfullt att WWF:s egen namninsamling för ett bindande avtal om plasthantering har över 2 miljoner signaturer, och det faktum att ett hundratal företag, 700 organisationer och tre fjärdedelar av FN:s medlemsländer sagt att de är villiga att ingå ett sådant avtal. Frågan tas upp på FN:s generalförsamlings möte UNEA-5.2 som äger rum i slutet av februari.
Läs mer:
Nya internationella regler ska minska export av osorterat plastskräp
