Häktade barn och unga mår i allmänhet psykiskt dåligt, visar en färsk rapport från Kriminalvården.
En ny rapport, Kartläggning häktade barn och ungdomar i Sverige 2019-2020, från Kriminalvården visar att en stor andel av dessa barn och ungdomar tidigare haft erfarenhet av psykisk ohälsa tiden före häktningen.
Kriminalvårdens forskare har under ett års tid kartlagt 1 229 barn och ungdomar upp till 21 år som suttit häktade. Genom information från kriminalvårdsregistret har forskarna samlat data som beskriver vilka de häktade är, hur de hanteras i häktet och vilka händelser som sker under häktestiden, Sammanlagt rör det sig om drygt 1 300 häktningar och 1229 unika individer.
– Studien bekräftar till stor del det som upplevs bland häktespersonalen. Bland annat att det är många häktade barn och ungdomar som inte mår bra psykiskt, eller att barn och ungdomar avböjer isoleringsbrytande åtgärder. Men det finns en hel del annat som inte går att upptäcka med blotta ögat, innan data sammanställs på det här sättet, kommenterar utredaren Charlotta Lindell i pressmeddelandet.
Bland annat visar studien att mer än hälften av de som häktades under den aktuella perioden hade eller haft missbruksproblem. Och för drygt 1 000 av de häktade barnen och ungdomarna, 83 procent, finns data om deras psykiska mående innan häktningen – av dem hade drygt hälften erfarit ”någon form av psykisk ohälsa” före häktningen.
Enligt utredaren Charlotta Lindell har forskarna kunnat identifiera två samband mellan händelser under häktningstider. Ett av dessa rör psykisk ohälsa före och under häktningen.
– Det ena visar att psykisk ohälsa under häktningen samvarierar med tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa, men också med längre tid i häkte och avsaknad av svenskt medborgarskap, säger hon, till Dagens Juridik.
96 procent pojkar
Majoriteten av de häktade var pojkar, 96 procent, och mellan 19 och 20 år, 66 procent.
139 av de som satt häktade var under 18 år.
15 procent av det totala antalet häktade hade tidigare erfarenhet av att sitta häktade. Medianen för antal häktningsdagar var 38 under det år som studien genomfördes – häktningstiden varierade dock mellan 1 och 331 dagar.
Enligt Charlotta Lindell samvarierar tiden i häkte med hur ungdomarna och barnen sköt sig.
– Det andra sambandet visar att misskötsamhet under häktestiden samvarierar med längre tid i häkte, liksom med tid utan restriktioner och tidigare erfarenhet av narkotikamissbruk och häktning, säger Charlotta Lindell till Dagens Juridik.
Hård internationell kritik
Sverige har i över trettio år fått skarp internationell kritik från såväl FN:s som Europarådets antitortyrkommittéer (CAT respektive CPT) när det gäller Sveriges långa häktningstider och användandet av restriktioner vid häktning. Kritik har även uttryckts mot att barn häktas med restriktioner och isolering som följd.
Förra året klubbade riksdagen igenom en ny lag som bland annat innebar att
barn och ungdomar under 18 år får vara häktade i tre månader, och om synnerliga skäl finns kan häktningarna förlängas. Den innebar också att en häktad under 18 års ålder får träffa personal eller någon annan i minst fyra timmar per dag.
Barnombudsmannen föreslog i sitt remissvar till lagförslaget 30 dagars häktningstid för barn och ungdomar under 18 år, och hänvisade till bland annat FN:s barnrättskommittés uttalande, att barn som frihetsberövats före rättegång formellt ska åtalas och ställas inför rätta senast 30 dagar efter det att frihetsberövandet började.
Likaså har advokatsamfundet, riksåklagaren (PDF-länk) och JO riktat kritik mot bland annat långvariga isoleringar, hanteringen av personer under 18 år och långa häktningstider.
Läs mer:
Ingen förändring trots svidande häkteskritik
