En sänkt rösträtt skulle öka jämlikheten och stärka demokratin.
– Det finns en orättvisa i att man är engagerad och utvecklar samhället och demokratin. Men man får inte påverka genom att rösta, säger Mayson Joachimsbarn Persson.
Unga är mer engagerade än någonsin, mer samhällsintresserade än någonsin, och driver förändring i civilsamhället. Samtidigt ökar klyftan mellan demokratin och unga, och engagemanget i partierna sjunker.
Som Syre har skrivit om tidigare ställer exempelvis Miljöpartiet inte upp i valet i 71 kommuner och Liberalerna i 41. Bara ett parti ställer upp i alla kommuner. Allt beroende på att det saknas kandidater som vill engagera sig.
En fråga som med jämna mellanrum dyker som en del av lösning är att sänka rösträttsåldern till 16 år i valen till riksdag, region och kommun.
I kyrkovalet är den redan 16 år.
Redan för 100 år sedan när kvinnor fick rätt att rösta i Sverige sades det att man införde allmän och lika rösträtt.
Men – allmän och lika för vem?
Samtidigt som kvinnor fick rösträtt höjdes rösträttsåldern. Den nuvarande infördes 1975 och med den exkluderas i dag 260 000 16- och 17-åringar från att rösta, enbart på grund av deras ålder.
Vill prova att sänka åldern först i kommunalvalet
Youth 2030 Movement är en rörelse av demokratiaktivister, unga ledare, barnrättskämpar och allierade vuxna.
En av deras frågor är att sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunalvalet 2026, och på alla nivåer 2030.
– Generationen unga nu och även förra generationen unga det vill säga unga födda sent 1990-tal och 2000-tal är mer engagerade än någon generation tidigare. De är med och vill påverka , uttrycker sig, engagerar sig, har ett stort samhällsintresse och en väldigt stor kunskap kring samhällsfunktioner och kring demokrati, säger Mayson Joachimsbarn Persson, talesperson och vice ordförande för Youth 2030 Movement och fortsätter.
– Men det är väldigt många av dem som inte har någon reell makt att påverka och där är rösträtten den mest konkreta, det lättaste och det mest rättvisa sättet att vara med och påverka det som alla vuxna får tillgång till bara för att de är vuxna.
Mayson Joachimsbarn Persson anser att det är dags att göra demokratin större genom att släppa in unga – på riktigt. När unga inte inkluderas skapas en misstro till politiker och till hela vuxenvärlden, och inte minst till sin egen förmåga och röst.
– När vuxna inte lyssnar på ungas idéer och åsikter tar de beslut som inte tar hänsyn till de generationer som ska växa upp i världen de skapar. Vi måste minska glappet mellan politiker och unga, och trösklarna för ungas politiska deltagande behöver sänkas, säger Mayson Joachimsbarn Persson.
– Det finns en orättvisa i att man är engagerad, man bidrar, påverkar och utvecklar samhället och demokratin. Men man får inte påverka genom att rösta.
"Vi skulle ta unga på allvar på ett helt annat sätt"
Under en paneldebatt under Almedalsveckan i Visby fick Mayson Joachimsbarn Persson medhåll i sin åsikt om att det vore rätt att sänka rösträttsåldern.
– Frågan går lite upp och ned och den har också utretts. I Demokratiutredningen 2014-2016 lägger utredaren fram ett förslag om att man ska genomföra sänkt rösträttsålder i kommunval på försök. Argument för det är det skulle förstärka möjligheten för ungas inflytande på ett oerhört positivt sätt. Det skulle öka ungas intresse kring politik, kring samhällsfrågor, det skulle vara fler unga som blir politiker och det skulle höja valdeltagandet i landet. Det är bra argument som jag står bakom, säger Stefan Holmgren, chef för avdelningen för kunskapsstöd på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
– Vi skulle ta unga på allvar på ett helt annat sätt. Så på många olika plan skulle det vara bra att genomföra sänkt rösträttsålder, säger Stefan Holmgren.
"Ungas åsikter ses inte som legitima"
Elias Fjellander, vice ordförande för Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU. som samlar 84 medlemsorganisationer och 650 000 medlemmar, håller med.
– Barn och ungdoms inverkan på politiken håller på att försvinna. Vi får ju inte rösta. Där skapas det en barriär, ett avstånd mellan politiken och barn och unga som organiserar sig demokratiskt för frågor de bryr sig om i organiseringsformer som är demokratiska och frivilliga, säger Elias Fjellander.
– Ungas åsikter ses inte som legitima till följd av ordningen vi har. Jag tror att det är grundbulten. Unga är för dumma, unga är för små, unga är för oerfarna. Jag tror att allt grundar sig i barnasynen i åldersmaktsordningen som utgår från att äldre är bättre, säger Elias Fjellander.
Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ har tagit ställning för att sänka rösträttsåldern. Enskilda riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier har lagt motioner i frågan.
Men ändå har den ännu inte sänkts.
– Jag tror att tvekan kopplas till uppdraget: Skulle någon som är 16 år orka vara riksdagsledamot? Jag vet inte? Frågar vi någon annan, oavsett ålder, om de orkar med olika politiskt uppdrag, säger Camilla Hansén, riksdagsledamot och demokratitalesperson för Miljöpartiet.
Ett annat argument som dyker upp är: vill ungdomarna själva att rösträttsåldern ska sänkas.
Camilla Hansén fnyser åt det.
– Ni kanske borde träffa fler ungdomar. Det är som att säga att vi borde inte ha infört kvinnlig rösträtt. Det var ju kvinnor då som inte tyckte det var en bra idé för att kvinnor inte kunde hantera så stora och viktiga frågor så det känns som ett gammalt och unket argument, säger Camilla Hansén.
Däremot är en frågeställning hur många unga som skulle använda sin rösträtt om de väl fick chansen. För politiskt engagerade är många av dem, men inte i partipolitik.
– Vi kan se i många av våra undersökningar att en klar majoritet av unga i dag tar ställning för olika saker och är väldigt engagerade i olika frågor. Men det är mer i frågor som man själv har intresse för än att de köper ett helt partis program. Där har poltiken en utmaning i att se till att människors intresse för sakfrågor kan växla in i den större helheten, säger Stefan Holmgren.
Digitaliseringen kan vara orsaken
Mayson Joachimsbarn Persson delar den uppfattningen.
– Unga av i dag är inte lika engagerade i partipolitiken, intresset går nedåt i rask takt. Det är ett problem som diskuteras och oron i att det saknas partipolitiskt engagerade personer som kan ställa upp i framtida val, säger Mayson Joachimsbarn Persson.
– Som jag ser det kan det ha att göra med digitaliseringen. Unga har punktfrågor som de brinner jättemycket för och då kan man engagera sig jättemycket i de på ett sätt som man inte kunde för 50 år sedan. I dag kan man på ett lättare sätt få information om en specifik demonstration, ta in och ge information i sina hjärtefrågor om det är exempelvis klimathotet, mänskliga rättigheter eller antirasism.
Mayson Joachimsbarn Persson ser egentligen ingen lösning på det problemet. Men det kan vara ytterligare ett incitament för att sänka rösträttsåldern, och få unga att engagera sig i partipolitik.
– Känner man att man blir hörd i ett parti känner man också att det är värt att bli medlem. I dag när unga inte röstar så blir man inte hörd av politiker för det finns inget värde i att lyssna på en 14-14-16- åring som ändå inte ska rösta. Politikerna skiter i de unga. Därför kan sänkt rösträttsålder även stärka partipolitikens ställning i samhället.
Behövs det andra partier? Unga engagerar sig som sagt i föreningar och nätverk – men inte i partier. Erbjuder de etablerade partierna inget för dem?
– Så kan det absolut vara, att unga inte är nöjda med de alternativ som finns i dag. Klart att man engagerar sig där man känner sig hemma, där man känner sig trygg och där man delar värdegrund och för unga är det inte ett politiskt parti i dag. Det är andra organisationer, föreningar och nätverk som delar värdegrund för alla människor.
Läs mer:
Högerregering om de unga får bestämma
