Radar · Miljö

Växande protester mot gruvplaner i Gállok

Medlemmar i Fridays for Future och samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra protesterade i helgen mot de planer som gruvbolaget Beowulf  har på en gruva i Gállok/Kallak.

Ett regeringsbeslut kring gruvplanerna i Kallak/Gállok rycker allt närmare och nu intensifieras protesterna. I helgen har såväl demonstranter som politiker besökt området och i nästa vecka kommer en namninsamling lämnas över till näringsministern.

Den 6 februari är samernas nationaldag. Samtidigt som den kommer firas på många håll så pågår just nu en kamp för att föra fram budskapet om att en gruva i området skulle vara förödande för rennäringen, naturturismen och ett slag mot samernas rättigheter som urfolk.

I helgen har bland annat representanter för Fridays for future varit på plats i Gállok-området och demonstrerat mot det brittiska gruvbolaget Beowulf Minings gruvplaner.

– Vi anser att miljön, biologisk mångfald, ren luft och rent dricksvatten, klimatet, världsarvet Laponia, renskötseln och den samiska kulturen bör prioriteras över kortsiktigt tänk och ytterligare vinst för ett brittiskt prospekteringsbolag. Koloniseringen av Sápmi måste upphöra, säger Greta Thunberg, som var en av deltagarna på plats, i ett pressmeddelande.

Sara-Elvira Kuhmunen, förbundsordförande i samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra, säger i samma pressmeddelande:

– Det beslut som den svenska regeringen ska ta påverkar vår och kommande generationers framtid. Vi förväntar oss ett beslut som grundar sig i att kultur, natur och liv värderas högst och som följer internationella konventioner som Sverige förbundit sig till att följa.

Närmare 60 000 underskrifter

Just nu pågår en namninsamling som i skrivande stund samlat ihop över 57 000 underskrifter. Initiativtagare till insamlingen är Tor Tuorda, som under många år kämpat mot gruvplanerna och som 2011 startade facebookgruppen Gruvfritt Jokkmokk. Då Tor Tourda idag guidar runt ett antal personer, bland annat politiker, i området pratade Syre istället med Olivia Linander, kampanjare på Skiftet. Hon hjälper Tor att sprida namninsamlingen som finns på Skiftets plattform för gräsrötter, Mitt skifte.

– Namninsamlingen kommer att lämnas över till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson på fredag den 11 februari av Mats Jonsson, författare till boken När vi var samer, och Daniel Holst, talman för sametinget.

Olivia Linander på Skiftet hjälper til att sprida namninsamlingen mot gruvplanerna
Olivia Linander på Skiftet hjälper til att sprida namninsamlingen mot gruvplanerna. Hon menar att det är hög tid att Sverige börjar respektera samernas rättigheter. Foto: Mose Agestam.

Linander tycker att samernas röst borde respekteras mer.

– Det är 2022. Alla bör backa samers rättigheter vid det här laget. Socialdemokraterna talar gärna om den gröna omställningen. Men utan att respektera urfolks rättigheter har vi ingen grön omställning.

– Vi borde lära av och ge ännu mer plats åt samernas kunskaper om att leva i samklang med naturen. Vi kan inte rädda naturen genom att förstöra den.

Det faktum att 80 procent av jordens biologiska mångfald återfinns på marker som sköts av urfolk är ingen slump, menar hon. Trots det så har Sverige ännu inte skrivit under den internationella ILO-konventionen 169 om urfolks rättigheter.

– En stor anledning till att man inte vill öka samernas reella inflytande är att man vet att om vi ger urbefolkningen rätten att avgöra den här typen av gruvetableringar så får det en stor påverkan på industrin.

Att regeringen beslutat att införa en konsultationsordning för samerna, en lag som kommer att ge samerna rätt att tillfrågas inför beslut som särskilt rör dem och som träder i kraft den 1 mars i år, ger hon inte så mycket för.

– Bara det faktum att regeringen är okej med att införa den samtidigt som man i alla år röstat nej för att ratificera ILO 169 innebär att den sannolikt är ännu svagare. Att man ratificerat ILO 169 innebär inte heller att staten alltid måste lyssna.

De argument som ibland framförs om att gruvor behövs för att genomföra en omställning ge hon inte heller mycket för.

– Att öka vår energianvändning, utan att återvända det vi har eller spara på energin, och att tro att vi kan bygga nytt, mer och öka tempot – det är inte vägen att gå. Därför blir en till gruva i Sápmi mot samernas vilja något som går i totalt i motsatt riktning. Det blir att inbilla oss att vi håller på att ställa om. Vi behöver försöka ändra hur vi tänker kring vår relation tillresten av planeten. Och det är ju svårt, vilket gör att folk hellre tror på att ett brittiskt gruvbolag vill gräva en gruva här för att rädda planeten. Men det är ju bara PR -strategi…

Läs mer: 

Ödesbeslut om Kallak väntar: ”Räcker inte att älska gruvor”

Samisk oro över Gállokgruvan: ”Blir svårare stå emot andra satsningar”