Klimatriksdagen har lagt fram ett åtgärdspaket för hur Sverige kan gå mot klimatneutralitet 2035, grundat på landets koldioxidbudget. “Vi presenterar en lösning som visar att det är genomförbart”, säger ordförande Jonas Bane.
Under Klimatriksdag 2022, som hölls den 2-3 april på Kulturhuset i Stockholm, presenterade föreningen Klimatriksdagen sin rapport Klimatomställning för Sverige 2035 – Klimatriksdagens åtgärdspaket.
En rapport som enligt föreningen med konkreta exempel visar hur vi snabbt och utifrån den begränsade utsläppsbudget Sverige har till förfogande kan få ned utsläppen och öka naturliga kolsänkor för att gå mot klimatneutralitet 2035.
– Ända sedan 2018 har vi känt att vi behöver en klimatpolitik som faktiskt är i linje med Parisavtalet och de löften vi har gett till det internationella samfundet att försöka begränsa klimatförändringarna, sa Jonas Bane, ordförande i Föreningen Klimatriksdagen, när han presenterade åtgärdspaketet.
Det första i sitt slag
Enligt honom är paketet det första i sitt slag, eftersom det har en svensk nationell koldioxidbudget knuten till sig som visar hur Sverige kan förhålla sig till Parisavtalet.
– Det här är ett fantastiskt verktyg. En koldioxidbudget är ett sätt att beakta en helt central del av klimatfrågan, nämligen den ackumulerade mängden av växthusgaser i vår atmosfär. Alltså det som är helt avgörande för hur stor uppvärmningen blir och hur stor växteffekten blir, sa Jonas Bane.
Genom Parisavtalet har Sverige och de övriga länderna förbundit sig till att sträva efter att inte låta ökningen av den globala medeltemperaturen stiga över två grader och istället sikta på att inte överstiga 1,5 grader.
– Något annat som är helt centralt i Parisavtalet och som skrevs in lite i elfte timmen, men som är en viktig del är, “common but differentiated responsibilities”, vilket på ren svenska betyder att vi behöver ta lite jävla ansvar eftersom vi har det ganska bra, men ofta på någon annans bekostnad.
Klimatsmart ekonomi och effektiva lagar
Några av de slutsatser som Klimatriksdagen har kommit fram till i sitt åtgärdspaket är:
– Det krävs en bred handlingsplan för de klimatåtgärder som bör stå i fokus inför valet 2022
– Skogen har en central roll i omställningen som en räddning
– Det krävs klimatsmart ekonomi och effektiva lagar och regelverk för att säkra möjligheterna till omställning
– Sverige behöver reducera sina utsläpp av koldioxid, metan och lustgas till netto noll 2035
– Det regenerativa jordbruket ökar kolinlagring och minskar utsläpp samtidigt som det främjar biologisk mångfald
– Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp måste reduceras framförallt vad gäller utrikesflyg
– Processerna måste utgå både från klimatfakta och människorna
– Lösningarna måste vara utformade så att de åstadkoms utan skador på djur och natur
– Sverige kan bli världsledande i omställningen
Lämnar över till riksdag och regering
Nu lämnar Klimatriksdagen över åtgärdspaketet, och ansvaret, till regering och riksdag. Föreningen vill att dessa institutioner tar vid, och gör det arbete som krävs för att säkra ett fossilfritt samhälle och presenterar en strategi baserad på att politiken tar ett avgörande ansvar för hur klimathoten behöver mötas.
– Vårt åtgärdspaket är inte bara en kravlista på vad politikerna ska genomföra. Det är en högst konstruktiv dialog som vi vill föra. En diskussion om de här åtgärderna, om samhällsplaneringen, om politiken och om demokratin, sa Jonas Bane.
– Vi presenterar en lösning som vi tror på, som visar att det faktiskt är möjligt, det är genomförbart och vi har räknat på det.
Läs mer:
Klimatriksdagen: “En spark i baken för att komma igång igen”
