Sociala medier är en viktigt källa till politisk information för unga. Men debattklimatet är hårt. Var fjärde förstagångsväljare har anmält politiska inlägg på sociala medier för att de innehåller hårda ord, hat eller hot.
439 232 personer är förstagångsväljare till årets riksdagsval enligt Valmyndigheten, vilket är betydligt fler än vid förra valet 2018, då 392 189 fick rösta till riksdagen för första gången. Även antalet förstagångsväljare till regionfullmäktige och kommunfullmäktige har ökat sedan 2018.
För de äldsta väljarna är det fortfarande TV:n som är det vanligaste sättet att ta del av politisk information, men det minskar med befolkningens ålder. Väljare födda på 90- och 00-talet använder oftare sociala medier för politisk information, vilket framgår av Internetstiftelsens rapport Valspecial 2022.
Ensamma om att använda Tiktok
4 av 10 förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll på sociala medier dagligen och det är vanligare att 00-talister tar del av politiskt innehåll i sociala medier varje dag än att de tar del av det i nyhetstidningar.
00-talisterna använder dessutom Twitter mer än äldre generationer, och är i princip ensamma om att använda Tiktok för politisk information. Äldre generationer använder istället främst Facebook för detta.
Förstagångsväljarna delar dessutom fler artiklar och diskuterar i högre grad politik på nätet. Dessutom anser de att internet ger dem större möjlighet att påverka samhällsfrågor.
En kontrast till detta är att förtroendet för den politiska informationen på sociala medier generellt är låg, trots att en stor del av den politiska informationen väljarna möter på sociala medier är delade artiklar och nyhetsinslag från traditionella medier som har högre förtroende.
Hårt debattklimat på sociala medier
Syre har tidigare berättat om hoten och hatet mot förtroendevalda, som framförallt har drabbat Miljöpartiet. Även det politiska samtalet på nätet påverkas. Totalt har knappt var tionde internetanvändare utsatts för hat eller hot kopplat till politiska åsikter, bland de som diskuterar politik på nätet drabbas var femte.
Oron för att utsättas gör att många väljer att begränsa sig i den politiska debatten och enligt Internetstiftelsens rapport Valspecial 2022 säger var femte att de har avstått från att uttrycka en politisk åsikt det senaste året för att undvika hård kritik, hat eller hot.
Plattformarnas ansvar
När en så stor del av det politiska samtalet sker på sociala medier leder det till frågan om vilket ansvar de sociala medieplattformarna har över vad som publiceras.
En majoritet, 76 procent, tycker att medieplattformarna borde ta bort politiska inlägg som innehåller kränkningar, hat eller hot.
Ännu fler, 83 procent av förstagångsväljarna, vill att sociala medier ska ta bort den typen av inlägg.
Förstagångsväljarna sticker ut på ytterligare ett sätt. De är inte bara mer aktiva i politiska diskussioner på nätet, och tycker att plattformarna borde ta ett större ansvar – de är också mer benägna att anmäla kränkande inlägg.
Var fjärde förstagångsväljare har under det senaste året anmält inlägg med politiskt innehåll för att de innehåller hårda ord, hat eller hot. Det är betydligt mer än den genomsnittlige internetanvändaren där inte ens var tionde har anmält ett politiskt inlägg, enligt Internetstiftelsens rapport Valspecial 2022
Influencers och kreatörer
Många unga följer olika influencers och kreatörer på sociala medier, vilket de politiska partierna använder sig av för att nå ut.
– Förstagångsväljare är alltid viktiga, så partierna jobbar naturligtvis aktivt med den gruppen. I år kan man anta att sociala medieplattformar blir viktigare, säger Marie Grusell, docent i politisk kommunikation vid Göteborgs universitet till TT.
Partiledarna och andra företrädare ställer upp på utfrågningar på Tiktok och Youtube och klippet där Mauri Hermundsson Lever en dag som Sveriges statsminister har i skrivande stund över 840 000 visningar.
– Men vi köper ingen åsikt, det måste utgå från ett eget engagemang. Allt man gör på sociala medier, särskilt riktat till unga väljare, måste vara genuint. Annars blir det en sorts dissonans och det reagerar unga på direkt, säger Helena Salomonsson, kommunikationschef hos Socialdemokraterna, till TT.
Hon menar att fördelen med den här typen av medverkan i sociala medier är att politikerna blir lite mer mänskliga, att det upplevda avståndet till dem minskar och att det blir lättare att ta till sig budskapet i politiken.
Även Maria Grusell lyfter vikten av att vara personlig för att nå genom bruset på sociala medier, och särskilt på Tiktok.
TT: Kan du se någon nackdel med att unga väljare i högre utsträckning använder sig av sociala medier för att ta del av politisk information?
– Jag tror inte att det är den enda kanalen de får information från. Det får de även i skolan, av föräldrar och av andra nyhetskällor. Internet är en integrerad del av vår vardag, även för oss vuxna. Så jag tror att vi kan ha god tilltro till våra unga, säger Marie Grusell till TT.
Läs mer:
Klimatalliansen tvingas styra om valkampanj efter mordhot
