Radar · Morgonkollen

Ryssland begär FN-möte om Butja

Bilderna från Butja utanför Ukrainas huvudstad Kiev visar förödelse och på gatorna har många dödade civila hittats.

Ryssland begär ett extramöte i FN:s säkerhetsråd, efter anklagelser om att allvarliga krigsbrott begåtts i Butja.

Ryssland har kallat till ett särskilt möte i FN:s säkerhetsråd under måndagen med anledning av anklagelserna om att många civila dödats av ryska styrkor i Butja, utanför Ukrainas huvudstad Kiev.

FN har ännu inte offentliggjort om ett extrainsatt möte i säkerhetsrådet kommer att hållas under måndagen eller inte.

Fruktansvärda bilder på ihjälskjutna civila som kantar gatorna efter Rysslands reträtt från staden har fått omvärlden att förfäras. Flera massgravar för civila offer har grävts och Ukrainas chefsåklagare Iryna Venediktova säger att man hittills har omhändertagit över 400 kroppar i Kievområdet, på platser som ockuperats av ryska armén.

Men anklagelserna tillbakavisas av Ryssland. På Twitter skyller i stället den ryske biträdande FN-ambassadören Dmitrij Poljanskij grymheterna på ”ukrainska radikala”.

Foton, videofilmer inspelade på mobiltelefoner och främst vittnesmål från invånare berättar dock om förödande förstörelse och frånvaro av all respekt för människoliv bland de ryska styrkorna.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch har meddelat att man har dokumenterat möjliga krigsbrott utförda av ryska soldater i städerna Tjernihiv, Charkiv och Kiev.

Läs mer: 

USA vill att ICC utreder krigsbrott – men vägrar själva att utredas

Fakta: ICC

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är en domstol som har sitt säte i Haag i Nederländerna. Den dömer i mål om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.
ICC inledde sin verksamhet 2002 och är ett komplement till Internationella domstolen i Haag (ICJ). ICJ dömer i mellanstatliga tvister och ICC dömer individer som har begått krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten eller varit medskyldiga i folkmord.
Domstolen aktiveras genom att en internationellt utsedd åklagare får en misstänkt person utlämnad från ett land där brottet begåtts, från det land där vederbörande är medborgare eller från ett tredje land om samtycke finns från någon av de två förstnämnda staterna.
När ICC kom till sågs det som en milstolpe i strävan för ett internationellt rättssystem. Men med åren har den allt mer kommit att kritiseras, bland annat för att vara politiserad. Det har också förekommit kritik mot att en övervägande del av dess arbete har riktats mot Afrika.
USA har återkommande motsatt sig domstolens arbete. 2020 riktades amerikanska sanktioner mot ICC-åklagaren Fatou Bensouda när hon sökte utreda möjliga krigsbrott under USA:s krig i Afghanistan.
Den amerikanska kongressen har även godkänt en lag (– Warner Amdt. No. 3597 antagen 2 augusti 2002 ) som ger presidenten rätt att använda ”alla medel”, även militära, för att frita amerikansk personal som hålls frihetsberövade av ICC.