Radar · Utrikes

USA vill att ICC utreder krigsbrott – men vägrar själva att utredas

För precis nästan ett år sedan hävde USA sanktionerna mot Internationella brottmålsdomstolen ICC:s åklagare Fatou Bensouda.

USA uppmanar den Internationella brottmålsdomstolens ICC att utreda krigsförbrytelser i Ukraina och men vägrar själva utredas av ICC.

I förra veckan uppmanade USA:s senat, enhälligt, den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag och flera nationer att rikta in sig på den ryska militären i alla utredningar av krigsförbrytelser som har begåtts under Rysslands invasion av Ukraina.

Detta har förvånat en del, då både USA själva och Ryssland valt att stå utanför Internationella brottmålsdomstolens ICC.

Så sent som i september 2020 svartlistade USA chefsåklagaren vid ICC, Fatou Bensouda, och införde sanktioner mot henne för att hon begärt en utredning om krigsbrott som begåtts i Afghanistan av talibanerna, den afghanska militären, eller amerikanska styrkor.

Även en divisionschef på ICC som deltog i utredningen svartlistades.

Sanktionerna som USA:s dåvarande president Donald Trump godkänt och som innebar hot om inreseförbud till USA och därmed tillträde till FN-byggnaden i New York, samt att personliga tillgångar frystes.

Den amerikanska kongressen har även godkänt en lag (– Warner Amdt. No. 3597 antagen 2 augusti 2002) som ger presidenten rätt att använda ”alla medel”, även militära, för att frita amerikansk personal som hålls frihetsberövade av ICC – som i teorin skulle kunna innebära en amerikansk militärinsats på holländskt territorium.

Starka reaktioner mot USA:s sanktioner

ICC reagerade med att fördöma USA och menade att det var ett försök till att påverka domstolens oberoende.

”Dessa tvångsmedel, riktade mot en internationell rättslig institution och dess tjänstemän, saknar motstycke och utgör en allvarlig attack mot domstolen, Romstadgans system för internationell straffrätt och rättssäkerheten i stort”, hette det i ett uttalande från ICC.

Även EU och en rad andra länder reagerade mot USA:s sanktioner och hot mot ICC och tog händelsen vidare till FN.

Flera människorättsgrupper reagerade också mot USA:s sanktioner. Richard Dicker, chef för internationell rättvisa på Human rights watch, kallade det en ”häpnadsväckande perversion av amerikanska sanktioner”.

”Trumpregeringen har förvrängt sanktionsverktyget för att förhindra rättvisans gång, inte bara för enskilda offer för krigsbrott, utan även för offer för övergrepp över hela världen som vänder sig till Internationella brottmålsdomstolen för att få rättvisa”, skrev Richard Dicker, i en kommentar.

Utrikesminister Antony Blinken på Twitter 2 april 2001
Utrikesminister Antony Blinken på Twitter 2 april 2001.

Biden häver sanktioner mot ICC-åklagare

Men för nästan precis ett år sedan hävde USA sanktionerna mot ICC:s Fatou Bensouda. President Joe Biden sa att sanktionerna varken varit effektiva eller lämpliga, men att USA ”med kraft” kommer att skydda nuvarande och tidigare personal från alla försök från ICC:s sida att utöva juridisk makt mot dem.

Utrikesminister Antony Blinken betonade att USA fortfarande är starkt oenigt om ICC:s agerande i frågan om en utredning om huruvida amerikanska soldater begått krigsbrott i Afghanistan, samt om israeliska krigsbrott på palestinska områden.

– Däremot anser vi att våra synpunkter om dessa fall bäst tas upp via samtal med berörda i ICC:s process, snarare än via sanktioner”, sa Antony Blinken i ett skriftligt uttalande.

Läs mer: 

USA svartlistar ICC:s chefsåklagare

ICC

När 120 stater 1998 nådde överenskommelsen om den så kallade Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) sågs det som en milstolpe för strävan efter ett internationellt rättssystem.
Domstolen kunde upprättas 2002, efter att stadgan ratificerats av nödvändiga 60 stater. Totalt har 124 stater, däribland Sverige, ratificerat stadgan och därmed blivit medlemmar av domstolen.
Flera viktiga länder är inte med, däribland USA, Kina, Ryssland och Indien. USA skrev under stadgan under president Bill Clinton, men hans efterträdare George W Bush drog tillbaka avsikten att ratificera den.
Hittills har ICC framför allt utrett brott begångna i afrikanska länder, men sedan blicken riktades mot Afghanistan och de palestinska territorierna har det amerikanska tonläget mot domstolen skärpts ytterligare.
Källor: ICC, AFP