Zoom

Ny klimatvarning från IPCC: ”Det är nu eller aldrig”

FN:s klimatpanel släppte en ny varning under måndagen, då den tredje delrapporten i den sjätte utvärderingsrapporten släpptes.

Trots att vi i över trettio år vetat om att vi behöver minska utsläppen, har kurvorna fortsatt att peka uppåt. Men ska vi klara Parisavtalets mål måste vi nå en peak i våra utsläpp senast 2025. Det beskedet ger FN:s klimatpanel i dag.

Att ett problem blir besvärligare om vi inte tar tag i det direkt, är något de flesta lyckats snappa upp eller fått lära sig den hårda vägen. Klimatförändringarna är förstås inget undantag. Ändå har världssamfundet dragit benen efter sig och slagit in på den hårda vägen.

– En atlas över mänskligt lidande, beskrev FN:s generalsekreterare António Guterres den IPCC-rapport som släpptes i slutet av februari och som beskrev klimatförändringarnas effekter – och hur vi kan (eller inte kan) anpassa oss.

Rapporten var den andra delen i en trestegsrapport och föregicks av en genomgång av den vetenskapliga grunden till det förändrade klimatet. Under måndagseftermiddagen kom så den tredje delen som fokuserat på hur vi kan minska våra utsläpp. Och precis som ett problem blir besvärligare ju längre vi låter det vara, desto svårare blir det också att lösa. För att ha en minst 50-procentig chans att begränsa uppvärmningen till runt 1,5 grader skulle vi behöva nå en peak i utsläpp till 2025 och sedan tvinga ned kurvan drastiskt, så att utsläppen minskar med 43 procent till 2030, samtidigt som metanutsläppen minskar med en tredjedel, enligt ett av scenarierna i IPCC-rapporten som släpptes på måndagen.

– Det är nu eller aldrig om vi ska begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, säger Jim Skea, vice ordförande för rapporten, i ett uttalande.

– Utan omedelbara och djupa utsläppsminskningar i alla sektorer kommer det att vara omöjligt.

"Ett århundrade av ohållbart nyttjande"

För att klara 1,5-gradersmålet behöver vi dessutom uppnå nettonollutsläpp till 2050, enligt scenariot. Det vill säga att de utsläpp som är kvar då kan balanseras av upptag, exempelvis genom skog eller andra så kallade ”negativa utsläpp”. För två grader gäller nettonollutsläpp på 2070-talet. Men även det skulle kräva en peak 2025 och att utsläppen minskar kraftigt det närmsta årtiondet (med en fjärdedel). En inte så liten utmaning, med tanke på hur det gått hittills. Mellan 2010 och 2019 släppte vi ut mer växthusgaser än någonsin tidigare i historien, även om ökningstakten saktat av något, enligt IPCC.

– Klimatförändringarna är ett resultat av mer än ett århundrade av ohållbart nyttjande av energi och mark, ohållbara livsstilar och konsumtions- och produktionsmönster, säger Jim Skea.

– Den här rapporten visar hur vi kan röra oss mot en mer rättvis och hållbar värld genom att agera nu.

Möjliga utsläppsminskningar som med stor potential rör alltifrån energieffektivisering till beteendeförändringar. Även så kallade naturbaserade lösningar lyfts som en möjlighet för att begränsa uppvärmningen. Det vill säga sådant som återbeskogning eller återställande av marina ekosystem. Något som också kan bidra till anpassning till klimatförändringarnas effekter och öka matsäkerheten och ge den biologiska mångfalden en boost. Samtidigt höjer IPCC ett varningens finger, lagring av koldioxid i mark eller växter är reversibelt – det vill säga, det kan släppas ut igen.

"Mindre beprövade"

I de scenarier där utsläppen inte minskar drastiskt det här årtiondet, måste vi i en ökande grad förlita oss på tekniska lösningar som ännu inte testats i stor skala. Exempel på det är teknik som kan rena fossil koldioxid från skorstenar och sedan lagra den i berggrunden. Men också genom att använda tekniken för att fånga koldioxid från förnybart material som förbränts – så som växter, vilket på sätt kan minska andelen koldioxid i atmosfären (bio-CCS).

Men att åstadkomma negativa utsläpp på teknisk väg har sin begränsningar, understryker Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och kontaktperson för IPCC i Sverige.

– Det finns vissa metoder som snabbt kan ge mer negativa utsläpp, till exempel minskad avskogning, kolinlagring i mark och skydd och restaurering av olika ekosystem, vilket kan gynna bland annat biologisk mångfald. Andra metoder som direkt infångning från luft (energikrävande, dyrt) och bio-CCS (kräver markarealer) är mindre beprövade och osäkra vad gäller genomförande och uppskalning, skriver han i ett mejl.

Vad är det för risker som IPCC ser om vi inte gör drastiska utsläppsminskningar det här årtiondet?

– Det blir allt mindre möjligt att begränsa klimatförändringen i linje med klimatmålen, vilket i sin tur snabbt ökar klimatrelaterade risker för samhällen och ekosystemen, negativa effekter som också försvårar klimatanpassningen till de förändringar som inte undviks. Hållbar utveckling generellt blir än mer av en utmaning vid ökande klimatförändring. Utan större utsläppsminskning i närtid blir det också dyrare att försöka hinna ikapp längre fram i tiden, om 1,5 eller 2-graders målet ändå ska nås.

Har synen på negativa utsläpp förändrats sedan den förra rapporten?

– Egentligen inte i sig. I IPCC-rapporten 2018 fanns en hel del om negativa utsläpp. Att de globala utsläppen har fortsatt att öka gör ändå att negativa utsläpp blir allt mer ofrånkomliga. Spannet är dock stort mellan olika beräkningar och hur mycket skulle kunna åstadkommas med olika metoder för negativa utsläpp. Hur andra åtgärder blir, exempelvis på energisektorn och effektivisering av energi- och materialanvändning är viktiga.

Läs mer: 

IPCC: Inga bevis för hothouse earth-teorin

Dålig koll på IPCC? Så funkar klimatpanelen