De vanliga facken står inte upp för de på botten av arbetsmarknaden. Det anser flera Syre har pratat med. Men inom fackföreningsrörelsen håller man inte med. ”Det är ingen skillnad om du kommer från Södertälje eller Sudan”, säger Malin Ackholt, ordförande i Hotell och restaurangfacket.
De vanliga fackförbundens arbetssätt rimmar illa med dagens verklighet för alla inhoppare, timanställda, papperslösa och arbetskraftsinvandrare. Det anser flera som Syre intervjuat tidigare.
Kritiken handlar om flera saker. Bland annat att migrantarbetare inte får stöd för sina problem och att en del fackförbund saknar information på andra språk.
Men varken Hotell- och restaurangfacket, HRF, eller Fastighetsanställdas förbund känner igen sig i beskrivningen av att ha svenska som nästan enda språk i kontakt med ombudsmän eller på sin hemsida.
– Varje medlem ska ha möjlighet att få råd. Det ska inte spela någon roll om du kommer från Södertälje eller Sudan. Medborgarskap spelar definitivt ingen roll, säger Malin Ackholt, ordförande i HRF.
På både HRF:s och Fastighetsanställdas förbunds hemsidor går det att läsa all information på alla möjliga språk via Google translate. Dessutom uppger båda fackförbunden att många av handläggarna och deras förtroendevalda har ursprung i andra länder och kan olika språk, vilket också speglar deras branscher.
Fastighetsanställdas förbund organiserar bland annat städare, där ungefär över 70 procent har andra modersmål än svenska, uppskattar Magnus Pettersson, ordförande. Även restaurangbranschen är blandad. Fackförbundet Byggnads har också information på många språk.
Medlemskap krävs
En annan kritik som har förts fram är att medlemskapet i facket måste tecknas innan problemen uppstår, annars får du ingen hjälp. Det har många uttryckt bitterhet över, särskilt papperslösa eller arbetskraftsinvandrare som i vissa fall arbetat under slavliknande förhållanden.
Hotell och restaurangfacket, HRF, har tre månaders karens. Det betyder att du måste ha varit medlem i facket i tre månader innan HRF börjar förhandla eller driva dina ärenden.
– Ett fackligt medlemskap går ut på att du har en ömsesidig relation. Skulle man bara vid tillfället när något inte fungerar gå med i facket blir det väldigt snedvridet för våra medlemmar som betalar in sin medlemsavgift varje månad och har försäkringar kopplade till det, säger Malin Ackholt.
Samtidigt har de svårt att få timvikarier och inhoppare att gå med i facket, uppger hon, men hon tycker ändå HRF är duktiga på att rekrytera. Varje år får de 7000 nya medlemmar, även om ungefär lika många säger upp sitt medlemskap årligen, enligt Malin Ackholt.
Fastighetsanställdas förbund har till skillnad från HRF ingen karens, men även där är det krav på att du först måste vara medlem i facket innan du kan få hjälp.
– Vi har våra stadgar att vi kan bevilja rättshjälp, men bara för medlemmarna. Vi kan inte bryta mot våra stadgar, säger Magnus Pettersson, ordförande på Fastighetsanställdas förbund.
Samtidigt medger han att ”oseriösa företag utan kollektivavtal” som utnyttjar de anställda ”slår sönder branschen” och att det ”rensar branschen” att driva ärenden där exempelvis papperslösa har utnyttjas av sådana företag.
– Det är bra för branschen, men det är en balansgång. Medlemmarna finansierar verksamheten och har de papperslösa varit i Sverige ett antal år utan att bli medlemmar är det ett moraliskt dilemma. Vi driver ändå de papperslösas ärenden så långt vi kan, säger han.
På HRF gör de ibland undantag för folk som kanske aldrig har hört talas om att fackförbunden finns, eller hur dessa fungerar på den svenska arbetsmarknaden. Det kan handla om unga som precis kommit ut i arbetslivet eller papperslösa.
– Normalt sett förhandlar vi inte saker som hänt tillbaka i tiden, men vi gör ibland undantag för de grupperna, säger Malin Ackholt.
Hur många det handlar om kan hon inte svara på. Varje år genomför de runt 6 000 förhandlingar, en del av dessa rör dessa grupper och handlar till exempel om utebliven lön, eller för lite lön i relation vad som är överenskommet.
– Många råkar ut för arbetsgivare som är riktiga skitstövlar och lurar dem, säger Malin Ackholt.
”Exempel på människohandel”
Särskilt mycket problem finns hos arbetsgivare som tar in arbetskraftsinvandrare.
– Problemet är att människor som kommer hit i praktiken blir livegna. Vi har exempel på direkt människohandel, säger Malin Ackholt.
Både HRF, Fastighetsanställdas förbund och LO vill att systemet med arbetskraftsinvandring görs om. En av flera förändringar handlar om att arbetsgivare inte ska kunna ta in arbetskraft utifrån till sådana yrken där det redan finns hög arbetslöshet.
– Det finns många nyanlända, utrikesfödda och personer med kort utbildning som behöver jobb här. Då finns det ingen anledning att ta in kökspersonal från Bangladesh, säger Tove Nandorf, utredare på LO, som skrivit remissvar till regeringen om just denna fråga.
Fackligt center för papperslösa når få
En annan kritik som förs fram mot fackföreningarna är att Fackligt center för papperslösa når väldigt få. Det är ett center som startades upp av många fackförbund inom LO och TCO, just för att hjälpa papperslösa.
Experter bedömer att det finns runt 100 000 – 200 000 papperslösa i Sverige. Men det är inte många som söker sig till centret, och bara 30-32 gånger per år drivs ärenden vidare rättsligt eller genom förhandlingar, oftast av respektive fackförbund där ärendet hör hemma.
Samtidigt förmedlas inte alla papperslösas arbetstvister via Fackligt center för papperslösa, utan till exempel HRF får ofta själva kontakt med dessa via egna kanaler, uppger Malin Ackholt.
För Fastighetsanställdas förbund är dock centret det främsta sättet de kan nå papperslösa. Och de har också svårt att nå många andra möjliga blivande medlemmar – i varje fall inom städbranschen. Detta på grund av att personerna åker hemifrån ensamma ut till kundföretag och städar där i bara några timmar.
– Det finns ingen samlingsplats. Problemet med oseriösa företag utan kollektivavtal är att de går under radarn. För att vi ska kunna få insyn bygger det på att folk kommer till oss. Hur vi ska kunna nå fler av städarna vet jag inte, säger Magnus Pettersson, som betonar att denna bransch skiljer sig åt från exempelvis byggnadsarbetare, som ju samlas på ett och samma bygge där deras arbete är synligt för allmänheten.
Syndikalisterna tycks dock ha lättare att nå papperslösa än Fackligt center för papperslösa, enligt deras egna statistik – en bild som bekräftas av Bengt Sandberg, ordförande i Fackligt center för papperslösa.
En orsak kan vara att de jobbar mer direkt vid de tillfällen då en persons lön uteblir, till exempel genom indrivningsblockader. Det betyder att de ställer sig utanför det utpekade företaget och sprider information om vad den anställde har utsatts för.
Det står i lagen att indrivningsblockader får genomföras i fall en anställds lön uteblir, även om fackförbundet har tecknat kollektivavtal och så kallad fredsplikt råder mellan fack och arbetsgivare.
Varför genomför ni inte indrivningsblockader om en lön uteblir?
– Vi tar ärenden och driver dem på det sätt som vi har möjlighet till enligt lagar och avtal, säger Magnus Pettersson.
Varken han eller HRF vill recensera Syndikalisternas sätt att jobba, utan betonar att de själva istället arbetar genom förhandlingar. Det betyder att man tar kontakt med företaget för att samtala och påverka dessa att skärpa sig. Först sker detta lokalt, där fackklubben på arbetsplatsen försöker få rätt gentemot arbetsgivaren. Händer ingenting, och fackförbundet fortfarande bedömer att arbetstagaren har rätt, lyfts frågan centralt. Då tar professionella ombudsmän på centralorganisationen över ärendet. Om de inte heller lyckas få arbetsgivaren att göra rätt kan de sedan gå till domstol.
Malin Ackholt betonar att även om förhandlingar kan ta lång tid ser de till att driva ärenden och att personen får ersättning, också när det gäller arbetskraftsinvandrare.
– Vi har företrätt medlemmar även efter att de har lämnat landet. När vi nått resultat har vi skickat pengarna till dem, säger hon och tillägger:
– Om man jobbar i vår bransch och känner sig svikna av facket, det är problematiskt.
När det gäller personer som jobbar för bemanningsföretag kan de gå med i det fackförbund i den bransch man får mest uppdrag i. Uppstår problem på en arbetsplats som tillhör en annan bransch ska de kontakta den fackförening de har gått med i och så ska fackförbunden lösa ärendet sinsemellan, uppger LO:s presstjänst.
Syre har kontaktat TCO, Kommunal och Byggnads. Kommunal och Byggnads avböjer att kommentera. TCO har inte återkopplat.
Läs mer:
