Tusentals kvinnor från ursprungsbefolkningen har försvunnit i Kanada. En orsak är kolonialismen. Men om basinkomst infördes skulle efterverkningarna av kolonialismen minska. Det menar representanter från urfolk i olika länder.
– Inget kan få skadorna ogjorda. Men basinkomst vore ett första steg, säger Janell Dymus-Kurei, chef över ett maoriskt folkhälsocenter.
Det pågår ett folkmord i Kanada. Det anser en sanningskommission som har utrett det faktum att tusentals kvinnor från ursprungsbefolkningen har försvunnit eller mördats i modern tid. År 2016 rapporterades 5 712 kvinnor från ursprungsbefolkningen vara saknade eller mördade. Sedan dess har fler fall tillkommit.
”Nu har vi tappat räkningen” står det på sanningskommissionens informationsplakat.
Försvinnandena kopplas till fattigdom och utsatthet hos den kanadensiska ursprungsbefolkningen. Denna utsatthet härleds också till kolonialismen, som staten fortfarande upprätthåller, enligt rapporten.
– Först tog de vårt land och gjorde oss hemlösa, sedan förbjöd de oss att vara hemlösa, säger Leah Gazan, ledamot i det kanadensiska parlamentet, under ett seminarium på den årliga basinkomstkongressen som anordnades av Bien, basic income earth network, i höstas.
I sitt tal tog hon upp att bland ursprungsbefolkningen är 40 procent av barnen fattiga. Inom reservaten är siffran ännu högre – 60 procent.
– Fattigdom är det största brottet mot mänskliga rättigheter. Det är ett politiskt val att hålla folk fattiga. Fattigdom är ekonomisk våld och det dödar människor, säger hon.
Förslag om basinkomst
För drygt ett år sedan blev sanningskommissionens rapport klar. Den innehöll 231 förslag till rättvisa. Två av förslagen handlade om att införa basinkomst i Kanada.
”Vi uppmanar alla regeringar att införa en garanterad årlig inkomst för alla kanadensare, inklusive ursprungsbefolkningar, för att tillgodose alla deras sociala och ekonomiska behov”, står det i rapporten, rapporerar CBC.
De menar att om kvinnorna skulle få bättre ekonomi skulle risken att utsättas för övergrepp minska.
Parallellt har Leah Gazan drivit politiskt att införa en garanterad basinkomst i Kanada. I december förra året lade hon fram en förslag till parlamentet om att införa denna typ av basinkomst.
– Basinkomsten ska ges till alla som behöver den. Den ska inte ersätta det nuvarande sociala skyddsnätet, utan bygga vidare på det för att fånga dem som faller genom sprickorna, säger Leah Gazan, under seminariet.
Även krav i Australien och på Nya Zeeland
Och ursprungsbefolkningen i Kanada är inte ensamma om att vilja införa basinkomst. På seminariet berättar urfolk från Nya Zeeland och Australien att de vill samma sak.
En av talarna är Janell Dymus-Kurei, från Nya zeeland som där är chef över det maoriska folkhälsocentret Hapai te hauora. Centret har gått ut med att de vill att basinkomst införs i landet. Detta eftersom det skulle ge alla nya zeeländare rätten att leva och att må bra, enligt deras hemsida.
Janell Dymus-Kurei tar upp att basinkomst påminner om det traditionella Koha systemet som bland maorierna går ut på ett ömsesidigt utbyte av saker mellan varandra.
En annan talare är Tjanara Goreng Goreng, från urfollket Wakka wakka i Australien, som även är grön politiker och ställde upp i valet till senaten. Hon tar upp att det sociala skyddsnätet i Australien fungerar dåligt. Bland annat översätts inte information om de olika stöden på urfolkens modersmål.
– Varför fortsätter vårt land med en sådan katastrofal socialpolitik, som kastar ut folk i fattigdom? Det är bortom all sunt förnuft! säger hon.
Tjanara Goreng Goreng går igenom Australiens socialpolitiska historia, och nämner att det har funnits försök som lett till att många inom ursprungsbefolkningen kunde starta upp blomstrande företag, men att projekten sedan har lagts ned. Med en universell basinkomst eller rätt stöd skulle många av urfolken i Australien kunna starta upp företag, om exempelvis kultur, miljö och naturmedicin, vilket i sin tur skulle leda till att fler från ursprungsbefolkningen anställdes i dessa företag, menar hon.
– Vilket samhälle har vi som skuldbelägger folk för att vara arbetslösa i områden där det inte finns några tillgängliga jobb, eller för att de saknar den utbildning till de enda jobb som finns? säger Tjanara Goreng Goreng.
Sona kolonialismen?
På slutet av seminariet får åhörarna möjlighet att ställa frågor. En person undrar om basinkomst skulle räcka som kompensation för alla de oförrätter som urfolken har fått utstå under kolonialismen.
Bella Moke, maori från Nya zeeland, svarar:
– Det är en början. En start för att börja läka. Vad som helst är bättre än vad vi har nu – vilket är noll, säger hon.
Tjanara Guray Guray håller med.
– De kommer inte återbetala oss för att de har stulit vårt land, men basinkomst är en början, om det är en anständig summa, säger hon.
Även Janell Dymus-Kurei instämmer.
– Inget kan få skadorna från kolonialismen ogjorda. Men basinkomst vore ett första steg. Basinkomst gör så att människor återfår makten över sina liv. Det är inte upp till institutioner eller regeringar att besluta vem som är värd något. Universell basinkomst erkänner folks rätt att vara människor och att de har rätt att leva på det sätt som känns viktigt för dem, säger Janell Dymus-Kurei, vilket resulterar i rungande applåder.
En annan fråga från publiken handlar om huruvida talarna i panelen anser att basinkomsten borde vara högre för ursprungsbefolkningen och exempelvis svarta i USA. Här råder det lite delade meningar.
Vissa av paneldeltagarna anser att det kunde vara en möjlighet att låta basinkomsten vara högre, med tanke på att urfolken har förlorat sin mark utan att kompenseras. Men flera anser samtidigt att basinkomsten borde vara lika för alla – oavsett om du tillhör ursprungsbefolkningen eller inte.
Läs mer:
