I veckan möts Natos medlemsländer i Madrid, Spanien. Sverige och Finland såg ett tag ut att ha kunnat gå med inom ett par månader. Sedan satte Turkiet ner foten. Nu är frågan vad Sverige kommer att behöva göra för att göra slag i saken och kasta bort många års militär alliansfrihet. Den kurdiska debattören och författaren Kurdo Baksi varnar för vad det skulle få för konsekvenser att ge vika för Erdogans krav. ”
I veckan är det Nato-toppmöte i den spanska huvudstaden Madrid. En av flera frågor som kommer tas upp är den svenska och finska önskan om att gå med i militäralliansen. Något som Turkiet som enda Natoland har motsatt sig. När Sverige i maj deklarerade att man ville gå med i Nato tog den svenska linjen om alliansfrihet ett abrupt slut. Men lika fort ställdes allt på ända.
I skrivande stund ser det ut att bli en långdragen process. Turkiet har sagt att det kan ta upp emot ett år för dem att godkänna Sveriges medlemskap. Turkiet har också krävt mer respekt från övriga Natoländer samt de båda nordiska länderna, något som The Guardian har rapporterat om. Något som står i stark kontrast mot vad som först utlovades av både Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, svenska politiker och andra Natoländer. Svenska freds talesperson Agnes Hellström har tidigare sagt till Syre att vi nu ser ”konsekvenserna av att inte ha en nyanserad process där olika argument tas upp och analyseras”. Det är alltså där vi är idag. Kraven som Turkiets president Erdogan listar handlar om att man vill att Sverige ska återuppta stoppad vapenexport, utelämna vissa personer och föra en hårdare politik mot Turkiets meningsmotståndare som ofta kallas för terrorister.
Debattören och författaren Kurdo Baksi, som själv har kurdisk bakgrund, menar att det är viktigt att Sverige inte viker sig en tum.
– Sveriges och Erdogans politik är som mars och Jupiter – två olika planeter. Erdogan ser nu en chans att exportera sin politik till Sverige. Men det här är inte en människa som man ska ta på allvar. Erdogans kravlista är lång. Ger man honom lillfingret så kommer han att ta hela handen, säger han till Syre.
Tacksam fråga för Erdogan
I opinionsmätningarna ligger Turkiets president Erdogan risigt till. En metod som en allt mer desperat och maktgalen president då kan ta till är att spela på frågor som han vet att det går att vinna politiska poänger på i Turkiet. Samtidigt har den politiska vilden Amineh Kakabaveh (tidigare V) fick i samband med misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson Socialdemokraterna att lova att hennes överenskommelse med dem från i november, när regeringen tillträdde, ska gälla. I överenskommelsen från i november står det bland annat att Sverige ska fördjupa samarbetet med de kurdiska partierna YPG och YPJ, samt stötta den kurdiska självstyret i nordöstra Syrien. Det vill säga: samma organisationer som Turkiet hävdar är detsamma som terrorklassade PKK och vill att Sverige ska strypa stödet till.
Enligt Paul Levin, chef för Centrum för Turkietstudier vid Stockholms universitet, är frågan om terrorstämplade PKK och de kurdiska grupperna i nordöstra Syrien någonting som enar Turkiet. Därför är det en tacksam fråga att utnyttja för Erdogan.
– Sett till Erdogans retorik just nu och det faktum att han går mot val – det ska hållas sommaren 2023 men många spekulerar i att det blir nyval innan dess – så kan det vara så att han faktiskt inte alls vill ha en kompromisslösning som låter Sverige och Finland gå med. Han kanske vill ha en konflikt.
– Det finns indikationer som tyder på att han vill ha en strid med ”imperialisterna i väst”, vilket är någonting som kan fungera ganska bra i Turkiet över frågan om PKK och YPG som i Turkiet är impopulära. Ankara ser inte heller några jättestora vinster med att få med Sverige och Finland i Nato.
Enligt Paul Levin bygger en del av Erdogans krav på missförstånd – eller okunskap. Till exempel så skickar inte Sverige vapen till de kurdiska grupperna i nordöstra Syrien. De pengar som går till regionen är vigda åt olika typer av humanitärt stöd.
– När man i turkisk media exempelvis klagar över att kurder i Sverige kan demonstrera med PKK-flaggor har inte det att göra med att vi i Sverige officiellt stöttar dem. Det är ett resultat av den svenska yttrandefrihetslagstiftningen. Det är många saker som inte är populära men lagliga.
Vill vinna valet
Kurdo Baksi är liksom Paul Levin inne på att Erdogan nu tar tillfället i akt att vinna poäng på hemmaplan – oavsett om det bygger på sanningar eller inte.
– Erdogan vill terrorstämpla kurderna i nordöstra Syrien för att vinna röster i valet. Kurderna i nordöstra Syrien har närapå eliminerat IS – världens rikaste och mäktigaste terrororgansiation. Erdogan behandlar Sverige som om det vore en turkisk provins. Han har inte rätt att säga något av det som står på hans lista och ska inte lägga sig i svenska inrikesangelägenheter. Han tycker att Sverige ska hålla sig från att blanda sig i Turkiets angelägenheter men gör det samtidigt själv, säger Kurdo Baksi.
Att Sverige skulle ge vika för kraven tror inte Kurdo Baksi. Han är inte orolig, men kan samtidigt förstå den oro som en del kurder och turkiska politiska flyktingar i Sverige har upplevt den senaste tiden. De individer som Turkiet krävt att Sverige utelämnar till Turkiet är inte enbart kurder. Kurdo Baksi menar att Sverige måste sätta hårt mot hårt och vara tydliga med vart vi står.
– Sedan vet den svenska regeringen lika väl som jag att Turkiet vill bråka med USA. Det handlar inte bara om Sverige. Erdogan vill att Joe Biden ska ringa så han får gå på röda mattan tillsammans med honom. Han är desperat och vill vinna valet genom att få någonting från USA.
– Det är därför han ställer de här orimliga kraven. Erdogan drömmer om att USA ska ge honom fria händer att gå in i Syrien och döda kurder för att vinna tillbaka sin popularitet. Jag säger som jag alltid gör: prata inte med Turkiet.
Begränsade möjligheter att ge vika
Utrymmet för vad Sverige kan gå med på för att gå med i Nato är begränsade, något Paul Levin tidigare har sagt till Syre. Samtidigt tror han att någon slags eftergifter kommer att bli nödvändiga.
– Jag tror att om man ska få Turkiets godkännande så kommer man behöva göra vissa eftergifter. Men ytan av möjliga sådana som är acceptabla för en socialdemokratisk svensk regering och som accepteras av Turkiet är ganska liten. Jag tänker på sådana vänd-diagram: skärningspunkten för möjliga kompromisser är inte stor. Det gör att det ser tufft ut framöver, säger Paul Levin.
Den 29 till 30 juni är det Nato-toppmöte i Madrid. Då kommer bland annat det svenska och finska medlemskapet diskuteras. Rysslands krig i Ukraina – som startade Natodebatten i Sverige och Finland – står också på agendan när de trettio medlemsländerna möts.
Läs också:
”Jag flydde Turkiet för att kunna skriva på mitt språk”
”Min förhoppning är att Sverige drar tillbaka sin Natoansökan”
