– Det är ett riktigt dåligt förslag, säger Ann Linde.

– Säkerhetspolitiken beslutas av regeringen efter förankring i riksdagen och just denna fråga är sällsynt illa vald för en folkomröstning. De flesta Natoländer har inte haft det, säger utrikesministern till journalister i riksdagen.

Hon hävdar att en folkomröstning polariserar och river upp sår i befolkningen.

– Och i detta fall är det smashläge för dem som vill ha desinformation att utnyttja.

Måste förankra

Moderaterna håller med Vänsterpartiet om att det krävs en rejäl demokratisk förankring för ett beslut om Nato.

– Det är en demokratisk anständighet, säger han till TT.

Men förankringen kan ske genom att regeringen försäkrar sig om stöd i riksdagen, en folkomröstning behövs inte.

– Det kommer finnas ett mycket brett stöd så fort Socialdemokraterna kommer ut och säger vad de egentligen tycker. Den dag även de vill ha ett Natomedlemskap, så finns det en förkrossande majoritet i Sveriges riksdag, säger Ulf Kristersson.

Vänsterpartiet är hittills ensamt bland riksdagens partiet om att kräva en folkomröstning om Nato.

Linde säger att när regeringen väl har bestämt sig om Nato kommer den att gå till riksdagen, efter det att den säkerhetspolitiska analysen är klar. Regeringen och riksdagens partier ska vara klara med analysen den 13 maj.

Vill folkomrösta

Men Vänsterpartiet vill låta svenskarna folkomrösta om Nato.

– Det här måste ske med mycket bred förankring, det är en mycket mycket stor fråga som måste mötas av väljarna. Om svenska folket sen vill gå med kommer vi självklart acceptera det, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar till Ekot.

Ulf Kristersson är lite orolig för att regeringen inte tänker låta riksdagen lägga motioner om och debattera Natofrågan när regeringen väl har bestämt sig.

– De vägrar att säga hur de tänker göra. Jag försökte få detta bekräftat häromdagen, att det sker på samma sätt som vid ansökan till EU med ett förslag som man kan motionera på och ha en ordentlig debatt om.

Formellt behöver inte regeringen gå till riksdagen för att lämna in en Natoansökan. 

Läs mer: 

V kräver folkomröstning om Nato – ”Vi kan inte avskaffa demokratin”

Som Nato-medlem kommer Sverige behöva göra en rad anpassningar, inte bara ifråga om försvarets utformning utan även politiskt. Att Sverige valde att utebli från FN:s konferens om kärnvapenförbud i förra veckan motiverades bland annat med att konventionen inte är förenlig med alliansens principer.

Förutsättningarna för vapenexport påverkas också av ett Natomedlemskap. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för ”tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel, inklusive riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan”. Även det förändrade säkerhetspolitiska läget utgör en bakomliggande orsak till behovet av en översyn.

– Regeringen går nu vidare med frågan om hur det svenska exportkontrollregelverket påverkas av ett svenskt Natomedlemskap. Sverige har, och ska fortsatt ha, en strikt och effektiv exportkontroll av krigsmateriel. Ett svenskt Natomedlemskap och det nya säkerhetspolitiska läget ställer dock krav på vissa förtydliganden i regelverket, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande .

Risk för svagare regelverk

Det är Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som beviljar tillstånd för export av krigsmateriel. Enligt det nuvarande regelverket får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det, och så länge det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vapenexport bör, om riktlinjerna ska följas, inte beviljas till länder som är eller riskerar att bli involverade i väpnad konflikt. Sedan april 2018 gäller också ett så kallat demokratikriterium, som innebär att högre krav ska ställas på mottagarländernas demokratiska status.

Det faktum att Sverige ändå exporterar vapen till flertalet länder i krig och länder där mänskliga rättigheter kränks visar dock att regelverket kan tolkas generöst, något som ”synliggör svagheterna i regelverket och bristerna i demokratikriteriet”, enligt Svenska freds ståndpunkt. I en rapport konstaterade organisationen nyligen att ett Natomedlemskap kan öka risken för att export sker till odemokratiska länder, vilket Syre tidigare skrivit om, och beskedet om utredningen är på intet sätt betryggande:

– Man tillsätter inte en utredning om man inte vill göra förändringar och det finns stora risker att de frågor utredningen ska se över kommer att leda till att regelverket och/eller prövningarna försvagas. Vi ser med stor oro på att utredningen, och ett svenskt Natomedlemskap, kan leda till att kriterier om demokrati, mänskliga rättigheter och att förhindra väpnad konflikt tonas ned i prövningarna för svenska vapenaffärer. De som får betala priset är människor i de länder som svenska vapenföretag är med och beväpnar, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska freds, i ett uttalande på sociala medier.

Till utredare har regeringen utsett före detta talmannen Per Westerberg (M). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024.

– Det har inte pratats någonting om att ingå i ett djupgående militärt avtal med USA. Det är något som skett helt under radarn för oss vanliga medborgare. Vi är oroliga att Sverige blir ännu större del av en kärnvapenupprustning i världen och att svenska folket inte har fått komma till tals, säger svenska freds ordförande Kerstin Bergeå till SVT.

”Inget i detta avtal förändrar Norges inställning avseende utplaceringen av utländska styrkor på norsk mark och förvaringen samt användandet av kärnvapen på Norges territorium”, står det i det norska avtalet.

Även Vänsterpartiet är kritiska och partiets utrikespolitiske talesperson Håkan Svenneling (V) tycker att det är en ”missad möjlighet” att Sverige inte skriver in i avtalet att Sverige inte vill ha kärnvapen på svensk mark.

– Genom att inte skriva in det, ökar man risken för att andra tror att kärnvapen finns på svensk territorium, säger partiets utrikespolitiske talespersonen Håkan Svenneling (V) till TT.

Riksdagen ska i vår ta ställning till avtalet i form av en proposition som regeringen ska lägga fram.

Vänsterpartiet ska därför först analysera avtalet och remissinstansernas yttrande innan man i en motion tar ställning till helheten i avtalet. Men Svenneling ser redan nu vissa delar som, enligt honom, kan vara problematiska.

En är antalet baser. USA:s militär ska få tillträde till 17 svenska militärbaser, medan ett liknande avtal med Norge bara omfattar 4.

– Man ska ha klart för sig att det ökar risken för att en potentiell motståndare, främst Ryssland, ser Sverige som ett legitimt mål. eftersom det blir en så stor amerikansk närvaro. Det oroar mig, säger Svenneling.

Amerikansk lagstiftning?

Han är också orolig för att amerikansk lagstiftning kan komma att gälla om amerikanska soldater skulle begå brott på svensk mark.

– Man ska kunna lita på att man får förövare dömda. Om det i ställer görs i amerikanska militärdomstolar är jag oroad för brott som begås här, säger Svenneling.

Han tycker dessutom att det är en ”missad möjlighet” att Sverige inte skriver in i avtalet att Sverige inte vill ha kärnvapen på svensk mark.

– Genom att inte skriva in det, ökar man risken för att andra tror att kärnvapen finns på svensk territorium, säger Svenneling.

Brett stöd

Centerledaren Muharrem Demirok är däremot inte oroad. Han pekar på att det inte finns något parti i riksdagen som öppnar upp för kärnvapen på svensk mark.

– Jag uppfattar inte heller att det finns intresse från andra länder att placera kärnvapen här, så för mig är det en ickefråga i det här läget, säger han.

Demirok är positiv till det nya försvarsavtalet.

– Den ryska aggressionen verkar inte veta några gränser och då måste Sverige vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkra vår territoriella integritet, säger Centerledaren.

Det tycks finnas en bred majoritet för avtalet i riksdagen. Socialdemokraterna var i den förra S-regeringen med om att starta processen för att få till ett avtal med USA. Sverigedemokraterna hade inför undertecknandet inga principiella invändningar mot avtalet.