Zoom

Olika förslag för att skapa säkrare anställningar

Det finns två olika typer av gig-­företag – de som har tagit på sig rollen som arbetsgivare och de som bara räknas som en förmedlare mellan köpare och säljare.

Stora förändringar är på gång i svenska modellen. Allt är uppe på bordet. Frågor som har varit heliga kor i 50 år ligger nu under förhandling, enligt Niklas Selberg, forskare i arbetsrätt. ”Arbetsmarknads­reglerna är i fullkomlig flux nu”, säger han.

Det handlar om flera olika frågor samtidigt. Situationen för gig-­arbetarna och migrantarbetare, nya Lagen om anställningsskydd och nya EU-­direktiv.

– Det är en ny grej i Sverige att det finns arbetare som är fattiga, så kallade ”working poor”, trots att det finns kollektivavtal, säger Niklas Selberg.

Han syftar på bland annat Transports kollektivavtal med Foodora, där folk ofta schemaläggs med så få timmar utspridda över veckan att de inte kommer upp i rimliga löner. Dessutom skapar reglerna om behovs- och timanställda osäkra villkor, vilket vi ska återkomma till.

Arbetskraftsexploatering

Ett annat nytt fenomen är arbetskraftsexploateringen. Nuvarande reg­ler för arbetskraftsinvandring ­leder till att en del företag lovar migrantarbetare guld och gröna skogar för att komma till Sverige och jobba. På pappret kan de ha kollektivavtal. Men väl här visar det sig att vill­koren snarare är slavlika. De anställda tvingas bo på trånga utrymmen för dyra hyror.

I många fall säger arbetsgivaren att den anställda ska betala tillbaka stora delar av sin lön. Arbetarna vågar inte skvallra till polisen, för då skickas de ut, vilket Syre skrivit om tidigare.

I november förra året kom en ny utredning med förslag som innebär att det skulle bli lättare att sätta dit ­företag som utnyttjar migrantarbetare. Men den innehåller väldigt lite som ger migrantarbetarna bättre trygghet om de hjälper till att av­slöja brottet. De får bara tre månadslöner som ersättning, och de får inte stanna i Sverige så länge de inte hittar ett annat jobb inom en viss ­period. Det gör utredningen ganska tandlös, menar Niklas Selberg, lektor i arbetsrätt.

– Bara genom att stötta migrant­arbetaren skapas ett system där denna vågar berätta sanningen om sina arbetsförhållanden för staten, säger han.

Niklas Selberg, lektor i arbetsrätt vid Lunds universitet
Niklas Selberg, lektor i arbetsrätt vid Lunds universitet. Foto: Privat

Frågan har tagits upp i fyra olika utredningar sedan 2016, men fortfarande har väldigt lite hänt.

– Det retar mig. Det tycks vara omöjligt i dag att förverkliga regler som stärker arbetskraftsinvandrares rättsliga ställning. Däremot kriminalisering går bra, säger Niklas Selberg, som till exempel anser att det vore bra om migrantarbetaren kunde få stanna i Sverige så länge som hen hade blivit lovad jobb och ytterligare en tid efter.

Gig-företag

Ett annat nytt fenomen är plattformsföretagen, även kallat gig-företag. Många har sett matbuden som cyklar eller åker moppe runt om i våra storstäder.

”De underlättar för nyanlända och ungdomar att komma in på arbetsmarknaden” har varit ett argument.

Men en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visar att så inte alls är fallet. Snarare är det vanligast att arbetarna fastnar i gig-företagen, som ofta har dåliga villkor och låga löner.

För många gig-jobbare är det dessutom oklart vem som är arbetsgivare och har ansvar för arbetsmiljön. Därför hoppas Johan Nilsson (S) biträdande arbetsmarknadsminister, att en utredning, som ska bli klar i sommar, kan komma med lösningar. Det kan till exempel handla om ett utvidgat rådighetsansvar, vilket innebär att ett företag har arbetsmiljöansvar, även om man inte är arbetsgivare. I dag tillämpas rådighetsansvar till ­exempel på byggarbetsplatser, uppger han till SvD. Arbetsgivaransvaret hos plattformsföretagen utreds också just nu av EU, se längre ned.

Oklart hur egenanställda kan organisera sig

Många gig-jobbare som tar uppdrag via apparna är varken anställda eller­ har enskild firma, utan fakturerar ­istället genom egenanställningsföretag, som betalar in bland annat löneskatt, se faktaruta.

Men de egenanställningsföretag som vill att gig-jobbaren föranmäler sitt uppdrag hos dem innan jobbet utförs borde likställas med en arbetsgivare – och föranmälan med ett ­anställningsbevis, anser Niklas Selberg. Därför borde fackförbunden kunna förhandla med dessa egen­anställningsföretag, menar han.

Det håller dock inte bland annat Transport med om. Och än så länge har inget fackförbund, annat än det fristående fackförbundet Säljarnas skrivit kollektivavtal med ett egenanställningsföretag.

Orsaken kan vara att det fortfarande inte är avgjort om egen­anställningsföretag verkligen kan klassas som arbetsgivare, eller mer som någon sorts administrativ tjänst för uppdragstagare.

– Det är inte prövat i domstol. Så jag hävdar att det inte är rättsligt klart om dessa egenanställningsföretag är arbetsgivare, säger Jonas Hamark, jurist vid enheten för inspektionsjuridik vid Arbetsmiljöverket, som nyligen sluförde en rapport om gig-före­tagen på uppdrag av rege­ringen.

Eu vill klassa gig-företag som arbetsgivare

Samtidigt som gig-företagen utreds i Sverige händer det också saker i EU. I december förra året lade EU-kommissionen fram ett förslag till ett direktiv, som om det går igenom, kan leda till att fler plattformsföretag klassas som arbetsgivare.

Bara några dagar tidigare hade EU även lagt fram förslag om att införa en lagstadgad minimilön. Det skulle strida emot den svenska modellen, där de lägsta lönerna förhandlas fram genom kollektivavtal. Facket är kritiskt eftersom det lär bli svårare att få arbetsgivare att teckna kollektivavtal utan att de kan påverka lönesättningen. Dessutom lär färre arbetstagare se poängen med gå med i facket.

– Det kanske blir bättre för några enstaka arbetstagare med osäkra anställningar på kort sikt, men i det långa loppet försvårar det nog att infoga plattformsarbetare i den svenska modellen. Historiskt sett har Sverige haft högre lägstalöner än länder med lagstadgade minimilöner, säger Niklas Selberg.

EU har visserligen sagt att Sverige ska undantas från direktivet på grund av att lönerna regleras i kollektivavtal här, men det har hänt ­tidigare att arbetsrättsliga direktiv som Sverige skulle undantas ifrån ändå senare har införts bakvägen genom beslut i EU-domstolen.

Förändringar i las kan båda gynna och missgynna

En annan förändring som kanske skulle kunna gynna de med osäkra anställningar är en del av omskrivningarna i Lagen om anställningsskydd, las.

Många har i dag timanställningar eller kallas in vid behov, enligt regeln om Allmän visstidsanställning (Alva), som funnits sedan 2007. Med de nya las-reglerna ändras Alva till ”särskild visstid”. Det innebär att deras tjänster lättare och snabbare än i dag ska kunna omvandlas visstidsanställningar eller tillsvidareanställningar. Även de som jobbar för bemanningsföretag kommer lättare få fast anställning. Dessutom ska inte arbetsgivaren kunna skära ned i timmarna i ens anställningskontrakt från exempelvis heltid till deltid – så kallad hyvling – utan före­taget måste först följa turordningsreglerna.

Samtidigt finns det en del annat i las-överenskommelsen som är negativt för folk som redan är anställda. Till exempel ska det ska bli lättare för arbetsgivare att avskeda anställda om de inte sköter sig, och tur­ordningsreglerna vid nedskärningar luckras upp. Förändringarna i las väntas gå igenom i sommar.

– Arbetsmarknadsreglerna är i fullkomlig flux nu. Allt är uppe på bordet. Det är frågor som har varit heliga kossor under 50 år som nu är under förhandling, säger Niklas Selberg.

Läs mer:

Arbetarkamp när facket sviker

Gig-företag och egenanställningsföretag

Det finns två olika typer av gig-­företag. De som har tagit på sig rollen som arbetsgivare, till exempel Foodora. Och de som bara räknas som en app som förmedlar något mellan köpare och säljare, ungefär som Blocket fast för tjänster. 
Den senare typen försvårar för facken att arbeta enligt den svenska modellen, eftersom det är oklart vem som är arbetarnas arbetsgivare och facket inte har någon att förhandla eller teckna kollektivavtal med. 
De gig-jobbare som inte är anställda eller har enskild firma fakturerar ofta genom egenanställnings­företag, som betalar in bland annat ­löneskatt. 
Det finns två varianter av egen­anställningsföretag – de som vill att gig-jobbaren föranmäler sitt uppdrag hos egenanställningsföretaget
innan­ hen utför uppdraget, och de som bara tar emot så kallade efteranmälningar. 
Den senare varianten innebär att det finns risk för att gig-jobbaren jobbar helt utanför arbetsmiljölagen, vilket skapar osäkerhet för arbetaren och dessutom strider mot hur Skatte­verket vill ha det.