”Detta är inte ett förslag för mediemångfald utan enfald”, säger Syres chefredaktör Lennart Fernström.
Efter åtta månader, inklusive två veckors försening, överlämnade Mats Svegfors i dag sin utredning Ett hållbart mediestöd för hela landet om ett nytt mediestödssystem till kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).
– Svenska medier har de senaste decennierna gått igenom ett stålbad, säger Jeanette Gustafsdotter vid presskonferensen och syftar på hur digitaliseringen har förändrat mediernas förutsättningar med färre prenumeranter och mindre annonsintäkter.
Dagens press- och mediestöd är godkänt av EU-kommissionen till och med 2023. Den nya utredningen föreslår att driftsstödet avvecklas och ersätts med ett nytt redaktionsstöd som baseras på hur stor redaktionen är, i stället för hur stor upplagan är.
Tanken bakom förslaget är att lokala tidningar är de som behöver mest stöd för digital omställning.
Mediestödet ska också bli teknikneutralt, det vill säga att om tidningen exempelvis kommer ut på papper eller enbart på webben, inte kommer vara en avgörande för vem som får stödet.
Stora konsekvenser
Fokus kommer att vara på nyhetsförmedling och tyngdpunkten på lokala och regionala medier. Målet är, säger Mats Svegfors, att ”säkra den lokala närvaron.”
– Jag bor delvis i Skinnskatteberg och där finns ingen lokal tidning. Jag vet att det skulle inte Fagerstaposten hålla med om men jag vet knappt vad det är för politisk majoritet i Skinnskatteberg, säger Mats Svegfors på pressträffen.
Förändringen får stora konsekvenser för andra medier. Mats Svegfors signalerade redan för en månad sedan att den största mottagaren av stöd, Svenska Dagbladet där han själv tidigare var chefredaktör, kan förlora sitt stöd med det föreslagna systemet.
För medier som förlorar på reformen så föreslår man ett femårigt övergångsstöd från och med 2024.
– Det är en hel del medier som kommer att tappa i stöd. Vi löser detta genom ett osedvanligt generöst övergångsstöd, säger Mats Svegfors.
"Upp till nämndens godtycke"
Utredarnas förslag oroar Syres chefredaktör och ansvarig utgivare Lennart Fernström.
– Vi har under fler år sett att mediestödsnämnden fått och tagit sig allt mer makt över vilka tidningar som ska få stöd och därmed kunna överleva. På det sättet flyttas makt över journalistiken från tidningarna och dess utgivare till en politiskt tillsatt nämnd. Nu fullbordas det genom att rättighetsstödet tas bort helt och det blir upp till nämndens godtycke att bedöma vilken media som är av ”särskild vikt för mediemångfalden”, säger Lennart Fernström och fortsätter.
– Med reservation för hur den tolkningen kommer göras så framstår det som all mångfald kommer försvinna då stödet för tidningar som Syre, våra tre systertidningar, Arbetaren med sin 100 åriga historia, Miljömagasinet och alla liknande små tidningar sannolikt kommer försvinna.
Medier momsbefrias inte
Bland annat Tidningsutgivarna har länge drivit frågan om att momsbefria medier, som en viktig del av det nya mediestödet. Samma åsikt lyfts i dag av 84 chefredaktörer och ansvariga utgivare på DN Debatt där de menar att momsbefrielse för allmänna nyhetsmedier krävs för att säkra journalistiken i hela landet.
Men om momsen ska tas bort eller ej ingår inte i utredningen. Däremot har Finansdepartementet utrett och kommit fram till att en momsbefrielse skulle gynna de större tidningsföretagen, och inte de mindre.
Demokrativillkor införs
I förslaget finns även med ett demokrativillkor där en tidning som inte respekterar demokratins grunddrag kan nekas mediestöd. Enligt Mats Svegfors finns det inget medie som i dag tar emot stöd som skulle fällas av villkoret.
Utredningen ska nu ut på remiss. Förändringarna ska kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024 efter godkännande från EU-kommissionen.
Läs mer:
