Zoom

Torka på Afrikas horn: Humanitär katastrof väntar

I lägret Baidoa, Somalia, har många människor från rurala områden tagit sin tillflykt efter att de på grund av torkan tvingats lämna sina hem.

Stora delar av Afrika är drabbade av svår torka. På Afrikas horn är situationen akut och särskilt i Somalia stundar hungersnöden. Kriget i Ukraina har samtidigt drivit upp priserna på spannmål och hjälporganisationer vädjar nu till omvärlden att skala upp sina insatser för att undvika en humanitär katastrof.

Rekordmånga afrikaner är nu på flykt – 36 miljoner. Både konflikt, krig och klimatkris driver allt fler människor från sina hem runt om på den afrikanska kontinenten. På Afrikas horn, där Somalia, Etiopien och Kenya ligger, är krisen ett faktum. Enligt hjälporganisationen International Rescue Committee (IRC) är situationen i både Etiopien och Somalia så pass allvarlig att de båda länderna har hamnat på organisationens lista över årets tio mest akuta kriser. IRC menar att när hungersnöd väl deklareras kommer det redan vara för sent för omvärlden att rädda livet på hundratusentals barn.

Diakonia är på plats i både Somalia och Kenya sedan flera decennier. Båda länderna är allvarligt drabbade av torka. Somalia är i år inne på det fjärde året utan tillräcklig nederbörd. I båda länderna har de senaste årens torka gradvis gjort redan sårbara samhällen och individer ännu mer utsatta.

– Torkan är på sin topp nu och många riskerar att drabbas av svält. Somalia upplever en långvarig torka eftersom landet har missat regn fyra år i rad. Majoriteten av den somaliska befolkningen är beroende av boskap och jordbruk. Den långdragna torkan har därför ökat sårbarheten hos det somaliska folket eftersom de har förlorat större delen av sin försörjning, säger Muna Mohamed Yusuf, Diakonias landschef i Somalia.

Organisationens landschef i Kenya, Lucy Wambui Githaiga, stämmer in och menar att också Kenya har drabbats svårt av torka på grund av otillräckligt med regn.

– Även i Kenya var nederbörden i mars och april återigen otillräckliga. Och på grund av de stigande priserna på gödsel har bönderna inte kunnat plantera. Det här innebär att det finns ett enormt underskott på livsmedel, på grund av otillräcklig regn och stigande kostnader för produktionen av livsmedel. Dessa båda faktorer bidrar till situationen i Kenya, enligt Lucy Wambui Githaiga.

Enligt Rädda barnen är 18,5 miljoner människor i Somalia, Etiopien och Kenya påverkade av torkan. I Somalia har organisationen under de sex första månaderna 2022 noterat en 300-procentig ökning på antalet barn som behandlas för akut undernäring.

Tvååriga Mohamad är ett av hundratusentals barn som lider av akut undernäring i Somalia
Tvååriga Mohamad är ett av hundratusentals barn som lider av akut undernäring i Somalia. Han och hans familj har flytt undan torkan och tagit skydd i lägret Baidoa. Foto: Abdulkadir Mohamed/NRC

Hårt drabbade av klimatkrisen

Jan Egeland, generalsekreterare för Norska flyktingrådet, sa i juni att Somalias befolkning ”står på klimatkrisens frontlinje” men utan att få tillräckligt mycket hjälp. Han kallade det också för ”ett hårt slag mot miljoner” människor att regnperioden för fjärde året i rad var otillräcklig. Nästa regn väntas inte falla förrän i oktober.

– Jag har pratat med bönder som har förlorat all sin boskap och hela sin skörd. Jag har träffat svårt undernärda barn som har flytt med sina familjer till städer. Deras föräldrar tvingas nu tigga för att få ihop till mat och vatten. Biståndsgivare, inklusive de närliggande Gulfländerna, måste gräva djupare i sina fickor och agera snabb (…), sa Egeland i en rapport som publicerades i juni.

Att Somalia importerar 90 procent av sitt vete har också gjort landet extra utsatt i och med kriget i världens kornbod Ukraina. I och med att många har sett sina inkomster kraftigt sjunka eller helt utebli – som i fallet med de familjer som tar sin tillflykt till städerna – är det svårt att ha råd med vete när priserna på den globala marknaden stiger. Kenya drabbas på samma sätt, även om krisen i Somalia enligt många organisationer är ännu allvarligare i nuläget.

– Alla typer av livsmedel har blivit dyrare och det märks på de lokala marknaderna. De samhällen som drabbats hårdast av torkan har inte längre råd. I Kenya har priserna också stigit och många hushåll har fått det svårt. Ett exempel är att ett paket med två kilo majsmjöl brukade kosta cirka tio kronor gick upp till mer än det dubbla, cirka 23 kronor, vilket är lång mer än vad ett fattigt hushåll har råd med. I både urbana och rurala samhällen är den dagliga medellönen 30 kronor vilket innebär att man knappt kan sätta mat på bordet, säger Anna Eggelind, internationell chef på Diakonia, och tillägger att mäta både små och stora företag har gått i konkurs. Vilket ytterligare bidrar till ökat fattigdom då människor förlorat sina arbeten och inkomster.

Människor på väg hem från en dag på marknaden i norra Kenya, som är svårt drabbat av torka liksom Somalia och Etiopien
Människor på väg hem från en dag på marknaden i norra Kenya, som är svårt drabbat av torka liksom Somalia och Etiopien. Foto: Brian Inganga/AP/TT

Ukraina i fokus

Kriget i Ukraina har inte bara drivit upp priserna på livsmedel och bränsle. Det har också fått omvärldens ögon, och resurser, att riktas åt ett annat håll, menar Lucy Wambui Githaiga, Diakonias chef i Kenya.

– Internationella donatorers bidrag till Somalia och Kenya har också påverkats av kriget i Ukraina, då omvärldens uppmärksamhet har flyttats till de som flyr undan kriget där. Hittills har mindre stöd nått områden drabbade av torka i Somalia än under tidigare kriser.

Organisationens internationella chef Anna Eggelind är inne på samma spår. Det är enligt henne viktigt att Sverige också efter höstens val – oavsett vilket parti som får bilda regering – fortsätter att avsätta en procent av BNP till bistånd, något som vissa partier har öppnat för att tumma på.

– Det är viktigare än någonsin att agera som en global gemenskap och upprätthålla humanitärt och långsiktigt utvecklingsstöd till länder som är mest behövande, inklusive på Afrikas horn. Utvecklingsländer har ännu inte kommit ur den chock som covid-pandemin har inneburit. Samma länder drabbas nu av massiva prisökningar och den globala klimatkrisen. Det är livsviktigt att prioritera internationellt bistånd för att bygga motståndskraft och förbättra försörjningen i lokalsamhällen över tid, samt för att hantera klimatkrisen som leder till fler och allt svårare kriser, säger Anna Eggelind.

Syre har sökt biståndsminister Matilda Ernkrans som inte har återkommit angående Sveriges bistånd till Afrikas horn.

Läs också:

36 miljoner afrikaner på flykt – rekordhög siffra