Radar · Migration

Riksrevisionen: långa handläggningstider på migrationsdomstolar

Handläggningstiderna hos Migrationsdomstolarna påverkas bland annat av hur många asylmål som kommer in.

Handläggningstiderna i migrationsdomstolarna är långa och har stora regionala skillnader, det konstaterar Riksrevisionen i en rapport från i våras. Den viktigaste orsaken anser de vara resurser och brist på personal. Men regeringen anser att de redan vidtagit de åtgärder som behövs.

I rapporten I väntan på dom konstaterar Riksrevisionen att det finns brister i tiden det tar för migrationsdomstolarna att hantera asylärenden. Sedan år 2016 har tiderna i väntan på dom ökat rejält och de regionala skillnaderna är stora. Sedan 2013 är det bara Stockholm som är i närheten av att nå målet om att 90 procent av målen ska avgöras inom fyra månader.

En viktig förklaring som inte domstolarna kan rå på är tillströmningen av nya asylmål. Däremot är andra förklaringar att det råder brist på förhandlingssalar och ekonomiska förutsättningar för att förstärka personalresurserna. Därför menar Riksrevisionen att det ”finns behov av att se över den långsiktiga kompetensförsörjningen vid migrationsdomstolarna”.

Regeringen kommenterade i veckan kritiken i en skrivelse till riksdagen. I den skriver de att de redan vidtagit en rad åtgärder för att förbättra situationen, bland annat genom lagändringar som gör att mål kan överlämnas mellan domstolar och till allmänna förvaltningsrätter.

Domstolsverket har också kommenterat granskningen och skriver bland annat att jobbar på att förbättra effektiviseringen genom olika utvärderingar. De meddelar också att nya permanenta arbetsplatser och förhandlingssalar kommer att stå klara i förvaltningsrätten i Göteborg under 2024, vilket kommer att ge större möjlighet att genomföra muntliga förhandlingar, något som anses som viktigt för att få till en rättssäker process.

Regeringen skriver att de ser att åtgärderna ”svarar väl mot de behov som har framkommit i Riksrevisionens rapport” och att regeringen ”kommer att följa upp hur utvecklingsarbetet fortskrider och att migrationsdomstolarna har det stöd de behöver för att kunna arbeta effektivt”. Något direkt extratillskott av resurser blir det alltså inte tal om, utan regeringen anser att granskningen i och med detta kan anses som ”slutbehandlad”.

Läs mer:

Riksrevisionen: Asylsökandes offentliga biträden är inte alltid lämpliga för jobbet