Radar · Migration

Beslut om att legalisera pushbacks i Polen kan upphävas av domstol

Händerna på två asylsökande från Syrien, som båda tagit sig från Belarus, via Polen och slutligen till Berlin i Tyskland.

Polen har välkomnat ukrainska flyktingar med öppna armar – något de hyllats för. Men samtidigt misshandlas och deporteras andra flyktingar så gott som dagligen, enligt Human rights watch. En domstol i den polska huvudstaden Warszawa kan nu komma att upphäva det polska parlamentets beslut från i höstas som legaliserar pushbacks.

Enligt internationell lag är det förbjudet att neka en människa rätten att söka internationellt skydd, asyl. Men i höstas bestämde Polens parlament att landets gränsvakter visst skulle få rätt att göra det, utan att vara skyldiga att först utreda varje persons individuella skyddsbehov, något flera internationella medier var snabba att rapportera om. I praktiken innebär det att så kallade pushbacks, olagliga deportationer, blir lagliga.

Men nu kan parlamentets beslut komma att upphävas av en domstol i huvudstaden Warszawa. Det är den polska Helsingforskommittén som använt rapporter från Human rights watch och andra organisationer för att bygga upp fallet. Det aktuella fallet, som domstolen i Warsawa nu behandlar, rör en syrisk man som deporterades hösten 2021. Efter att mannen hade vistats på sjukhus i Polen skickades han tillbaka till den belarusiska gränsen. I Belarus hade mannen tidigare utsatts för grova brott, inklusive våldtäkt och misshandel.

Domstolen i Warsawa har noterat att gränsvakter i Polen har nekat manen att söka asyl i Polen, trots de brott han enligt bevis från människorättsorganisationer har utsatts för i Belarus. Human rights watch skriver att om Polen inte upphäver beslutet så måste EU omedelbart agera. Förhoppningen är att domstolen ska konstatera att pushbacken av mannen var olaglig och att detta ska fungera prejudicerande. 

Belarus flög in flyktingar

Beslutet om att legalisera deportationer i det polska parlamentet följde på att Polen, Litauen och Lettland under några månader hade sett en skarp ökning i antalet flyktingar som försökte korsa deras gränser för att söka asyl. Det ökade antalet asylsökande berodde i sin tur på att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko låtit människor från länder som Irak och Afghanistan flyga till Minsk, för att sedan tillåtas ta sig vidare. Detta skedde efter att EU infört sanktioner mot landet.

Amnesty international och Human rights watch fördömde både att Lukasjenko använde skyddsbehövande människor som brickor i ett politiskt spel och de hårda metoder som Polen tog till för att skydda sin gräns. De riktade också skarp kritik mot EU, som istället för att fördöma Polens metoder införde undantag i EU:s asylregler. Ylva Johansson, EU:s migrationskommissionär, försvarade undantagen:

– Rätt väg fram är att följa det förslag som vi har lagt fram. I ett krisläge som vi har vid gränsen mot Belarus är det viktigt att länder har rätt att göra vissa undantag med längre eller kortare procedurer, sa Johansson till TT i december i fjol, något Syre rapporterade om.

Flyktingar behandlas olika

Anders Ygeman, som då nyss blivit migrationsminister, kallade undantaget för ”rimligt” och sa att det snarare rörde sig om ett hybridkrig (där migranter var vapnet) än en ”flyktingsituation”.

EU:s och omvärldens sätt att agera i fråga om flyktingarna som kom via Belarus, och de som flyr från Rysslands invasion i Ukraina, har stått i skarp kontrast till varandra. För att hjälpa flyktingarna från Ukraina har EU istället för att införa undantag i asylreglerna aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet som gör det möjligt för dem att stanna i EU i ett år utan att söka asyl.

Läs mer:

Ygeman: ”Rimligt” med asylundantag

Amnesty: EU måste ta tydligare ställning för mänskliga rättigheter