Det är vanligt att konstnärer och gig-jobbare saknar ekonomisk trygghet när de blir sjuka eller får barn. Därför tittar en utredning på hur den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska kunna förbättras. Nu finns en arbetshypotes.
– Vi ska skapa ett system som fungerar för alla, säger Calle Nathanson, utredare.
För att ens inkomst ska vara sjukpenninggrundande – och alltså leda till att du får föräldrapenning eller sjukpenning – måste pengarna komma från jobb som antas vara i minst sex månader i följd och att arbetet återkommer årligen.
Detta skapar problem för många. Gig-jobbare inom plattformsekonomin har ofta ströjobb, vikariat eller tar uppdrag med egen firma. Konstnärer har liknande arbetsvillkor, kombinerat med stipendier. När det gäller anställningar vid behov eller timme har antalet personer som jobbar så ökat markant sedan 2007. Förrförra året var det 279 000 personer som hade den typen av anställning, enligt en rapport från LO.
Därför tillsatte regeringen i höstas en utredning för att klargöra hur det ekonomiska skyddsnätet ska kunna bli bättre för kulturarbetare och gig-jobbare.
– Vi ska få systemet att lira mot dagens arbetsmarknad, oavsett om du jobbar mot gig-företag eller som konstnär, säger Calle Nathanson, utredare, som till vardags är vd för Folkets hus och parker.
Redan nu, ett halvår senare efter att utredningen tillsattes, finns en arbetshypotes, även om det är för tidigt för att presentera några färdiga förslag.
– Arbetshypotesen är följande. Dagens system är framåtblickande. Det gör det hela lite svårt. Vi tänker att det borde finnas både ett framåtblickande system för de med fasta tillsvidareanställningar. För alla andra gäller historiska uppgifter, säger han.
Historiska uppgifter innebär att om en person blir sjuk eller föräldraledig bör Försäkringskassan blicka tillbaka till hur personens senaste inkomst såg ut och när den var. Calle Nathanson tänker sig att myndigheten i vissa fall kan behöva gå så långt tillbaka som till 36 månader bakåt i tiden. Det är för att fånga upp dem med väldigt ojämna inkomster, till exempel konstnärer som får en klumpsumma för ett större uppdrag. Den inkomsten syns inte om Försäkringskassan enbart tittar på va personen haft i inkomst under de senaste månaderna.
Anledningen till att man har ett framåtblickande system handlar om att det tidigare inte har gått att få tag på inkomstuppgifter för alla som haft ströjobb, enligt Calle Nathanson. Men sedan 2019 är alla arbetsgivare skyldiga att deklarera alla anställdas deklarationer till Skatteverket.
– Det finns en stor bas med uppgifter hos Skatteverket som Försäkringskassan redan idag kan komma åt, men regelverket för SGI måste först ändras så att de historiska uppgifterna används fullt ut, säger Calle Nathanson.
”Stipendier ska räknas in i den sjukpenninggrundande inkomsten, punkt slut”
En annan idé är att lägga fram ett förslag om att SGI:n ska skyddas under den period som konstnärer lever på stipendier. Den absoluta majoriteten av konstnärerna lever i dag periodvis eller delvis på stipendier. Men den som har ett längre stipendium riskerar att se sin SGI bli nollad när stipendieperioden är slut.
Det gäller även för de stipendier som delas ut genom statliga myndigheter, till exempel Konstnärsnämnden. Dessa stipendier kan vara upp till tio år och ställer som villkor att kulturarbetaren måste jobba med sin konst. Som max får hen jobba deltid med annat.
– Det är rimligt, men det är också lite problematiskt. Staten har premierat in konstnären i den här anställningslösa tillvaron som sedan tar slut, säger Jesper Söderström, direktör för Författarfonden.
I dag är inte stipendierna inkomstgrundande. De ger alltså inga pengar till pensionen och konstnärerna betalar inte heller skatt på pengarna. Men de borde ändå kunna utgöra en beräkningsgrund för den sjukpenninggrundande inkomsten, anser Calle Nathansson, som har diskuterat utredningens frågor med flera olika grupper bestående av sakkunniga, experter och kulturarbetare.
– Stipendier ska räknas in i den sjukpenninggrundande inkomsten, punkt slut, säger Calle Nathansson.
Varför skulle just kulturarbetare få sådana undantag kring SGI?
– Det går att jämföra med det system som redan finns för folk som nyligen startat eget företag. För dessa beräknas en SGI utifrån en schablon, så att man under företagets första tre år ska vara försäkringsskyddad. Det är för att uppmuntra folk att våga ta steget att bli egna företagare. Vi menar att stipender är en möjlighet för konstnärer att fördjupa sitt konstnärskap. Det är också ett sätt att stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden. På det sättet är det likvärdigt systemet för egenföretagare, säger Calle Nathanson.
Att kulturen har ett stort allmänintresse är ytterligare ett argument. Han tror inte att det finns några direkta formella hinder. Det behövs visserligen ändras i socialförsäkringsbalken, vilket i slutändan är ett politiskt beslut.
På Irland genomförs just nu ett pilotprojekt där 2 000 kulturarbetare får testa basinkomst. Är basinkomst något som har kommit upp i utredningens arbete?
– Det ligger utanför vårt uppdrag. Sedan har jag deltagit i andra pandeldebatter och då har frågan om basinkomst för konstnärer kommit upp med vad som ska utredas är ett politiskt beslut. Det får du fråga Jeanette Gustafsdotter (kulturministern reds. anm.) om, säger Calle Nathanson.
På Författarfonden vill Jesper Söderström varken säga bu eller bä om eventuella resultat.
– På ett sätt är man lite luttrad. Det har diskuterats hur lång tid som helst hur SGI:n ska kunna förbättras och det är uppenbarligen en svårlöst fråga, men nu verkar de ju satsa. Vi får vara optimistiska tills vidare, säger han.
Läs mer:
Regeringen tillsätter utredning som ska öka tryggheten för kulturarbetare
