Basinkomst ger positiva resultat i de flesta experiment som har genomförts. Men påverkar detta politikernas beslut? Det är en av flera frågor som tas upp på en tre dagars konferens om basinkomst, som startar i nästa vecka.
På måndag startar föreningen Biens årliga konferens om basinkomst, även kallat medborgarlön. Bien står för Basic income earth network och är ett nätverk för forskare och andra intresserade som vill undersöka frågan om basinkomst. Årets konferens är i Brisbane, Australien, men vissa seminarier går att närvara på online.
Seminarierna i programmet tar upp alla möjliga aspekter av basinkomst, allt från om basinkomst bör ses som en feministisk reform till hur basinkomst ska kunna finansieras.
I en paneldiskussion diskuteras huruvida experiment med basinkomst leder till politiska reformer. Majoriteten av alla basinkomstprojekt visar på positiva resultat för dem som får basinkomsten. Men frågan är om det leder till att politikerna inför reformer om basinkomst.
Det diskuterar bland andra forskaren Jurgen de Wispelaere, en av författarna bakom boken Basinkomstens nya våg – lärdomar från medborgarlönsexperiment i välfärdsstaten. I boken beskriver han de experiment som genomfördes i Nederländerna där en grupp människor fick testa olika varianter av basinkomst i stället för att få Nederländernas motsvarighet till försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag.
En annan forskare som deltar på det seminariet är Fabio Waltenberg, forskare vid Universidade federal fluminense i Brasilien. Han forskar just nu om den basinkomst som har införts permanent i den brasilianska staden Maricá, och som Syre skrivit om tidigare.
Andra kända personer som deltar på konferensen är Karl Widerqvist, forskare vid Georgetown university, och Andrew Yang, som kandiderade till att bli demokraternas presidentkandidat och då drev frågan om basinkomst.
Läs mer:
Rapport: Missar i Finlands försök med basinkomst
Här har basinkomst införts permanent: ”Intressantast i världen”
