Peter Hellman är advokat med ett särskilt intresse för integritets- och rättsstatsfrågor. Han anser att Tidöavtalet är mycket oroande om man läser det i sin helhet.

– Väldigt många jurister säger att vi får vänta och titta på de konkreta lagförslagen och diskutera frågan då. Jag tycker precis tvärtom. När det är ett litet förslag här och där kanske de inte ser så farliga ut var för sig. Men sammantaget kan det få väldigt stora effekter på integriteten. Nu ser vi alla förslag upplagda på ett bräde. Det är nu vi måste agera.

Vad ser du som det största problemet med avtalet i sin helhet?

– Det är problematiken kring att oskyldiga drabbas. Hela idén kring vårt samhälle är att myndigheterna ska agera enligt lag och att enbart de som begår brott ska straffas. Vi sysslar inte med kollektiv bestraffning eller andra kollektiva åtgärder. Sedan är vissa saker i avtalet är värre än andra. Där tycker jag att visitationszoner, anonyma vittnen, preventiva tvångsmedel och övervakning är de värsta ur ett integritetsperspektiv.

”Enorm integritetsrisk”

I avtalet står det bland annat att kamerabevakningslagen ska ses över ”för att möjliggöra kamerabevakning oftare och på fler platser”. Peter Hellman menar att det är det tydligaste exemplet på kränkning av den privata sfären.

– Det finns en enorm integritetsrisk i övervakningsapparaten. Vi vet att kameror missbrukas, information läcker och att poliser slår i register och tittar på bilder som de inte har med att göra. Och det finns inget tungt vägande i andra skålen, som att kameror skulle vara brottsförebyggande. Alla studier, utom någon enstaka, pekar på motsatsen just när det gäller våldsbrott och ordningsstörningar.

En av punkterna i avtalet som har debatterats flitigt de senaste veckorna är införandet av de så kallade ”visitationszonerna”, som innebär att polisen får utökade befogenheter att visitera människor och fordon i ett begränsat område och under en begränsad tid. Peter Hellman ser flera risker med visitationszonerna.

– Nu ska man alltså få genomsöka alla på en viss plats utan skäl. Ska det även vara till exempel journalister eller advokater som har känsliga handlingar i väskan? Var går gränsen? Jag tror inte att det kommer att missbrukas av polisen på en systematisk nivå. Men däremot är jag helt övertygad om att det kommer att missbrukas av enskilda polismän. Då har vi ett jätteproblem. Dels med förtroendet för myndigheterna i grunden och dels med att det kommer ske en ändamålsglidning till att man inte bara letar efter handgranater.

Inga visitationszoner på Stureplan

Det finns även en risk med att visitationszonerna kommer att drabba de mest utsatta i samhället särskilt hårt, menar han.

– Man kan säga att vi mäter samhället efter hur vi behandlar de mest utsatta. Det finns väldigt många delar i Tidöavtalet som slår mot de utsatta och visitationszonerna är ett av dem. Det är inte så att de här zonerna kommer att vara på Stureplan. Det kommer att vara i förorterna. Det är ett illa dolt försök att komma åt det man inte kan säga för att det låter så fult. Att man vill komma åt gängmedlemmar som är rasifierade ungdomar genom att gå på andra som ser ut som dem och beter sig som dem. Men som inte nödvändigtvis är som dem.

Vad ser du för konsekvenser med det?

– Den stora konsekvensen är att förtroendet för polisen kommer att minska i de här områdena. Jag tror att det finns många poliser som inte vill ha det här heller. Har man en konkret brottsmisstanke så kan man visitera folk redan i dag. Varför ska man visitera folk utan konkret brottsmisstanke? Jag har svårt att se hur man ska kunna skriva det här på ett sätt så det blir förutsägbart och rättssäkert utan att man får visitera alla på en viss plats på en ganska godtycklig grund. Och det är inte rimligt.

Högerpartierna skriver även i avtalet att de vill öka möjligheterna till preventiva tvångsmedel för att ”förhindra och upptäcka brottslig verksamhet i kriminella nätverk.” Peter Hellman tycker att det ”låter som något som är hämtat ur 1984” (klassisk övervakningsdystopi av författaren George Orwell, reds anm).

– Om det är preventivt går det ut på att du inte har en konkret brottsmisstanke. För har du det får du avlyssna och övervaka redan i dag. Här handlar det om att tråla bland oskyldiga människor för att se om de kan begå brott till exempel baserat på vem de umgås med eller annat löst, säger Peter Hellman och fortsätter:

– Det gör att staten i hemlighet kan göra hemliga husrannsakan, hemliga avlyssningar och hemlig dataavläsning på lösa grunder. Det ska inte vara möjligt i en rättsstat. Det kännetecknar verkligen polisstaten. Det kommer också hämma om man tror att det finns någon som avlyssnar dig, det kommer inskränka vad du säger och vad du tänker.

”Bocka och buga-lagstiftning”

En annan del i avtalet som Peter Hellman ställer sig kritisk till är att ett system med anonyma vittnen ska införas.

– För det första är det svårt att försvara sig mot någon som man inte vet vem det är. Det kan vara någon gammal ovän, ditt ex som vill dig illa eller någon annan som vill få bort dig. Det finns oerhörda incitament att inte tala sanning när man är anonym. Jag tror också att vi kommer gå till att fler vill vittna anonymt och det kommer urholka trovärdigheten i vittnesmålen. Vilket i förlängningen riskerar att personer som borde dömas går fria för att vittnesmålet inte är trovärdigt.

I avtalet nämns även att ”missfirelse mot tjänsteman” ska återinföras för att stärka skyddet mot polisen. Peter Hellman beskriver det som att man inte ska kunna ”kaxa lite mot polisen”.

– Jag köper helt att man vill skydda poliser från att det begås brott mot dem.  Men en väldigt viktig grund i vår demokrati är att man kan säga ifrån och ifrågasätta myndigheter och inte bara bocka och buga med mössan i hand. Det måste kunna finnas utrymme för att kunna säga till en polis: Jag tycker att du gör ett felaktigt ingripande här. Det blir en slags ”bocka och buga-lagstiftning”, som jag tror kommer vara farlig.

Vad ser du att Sverige blir för ett land om allt det här införs?

– Jag tror inte att Sverige kommer att bli en polisstat på grund av enskilda saker i detta. Däremot finns det en skala mellan den ultimata demokratiska rättsstaten och polisstaten. På den skalan kommer vi glida ner mot polisstatshållet. Jag tror att många politiker på högersidan tittar på Danmark och säger att det är ju en rättsstat och det fungerar bra. Det är en rättsstat, men kanske inte den bästa rättsstaten, säger Peter Hellman och avslutar:

– Vi kanske inte behöver vara sämst i klassen när det kommer till rättsstatliga principer. Vi kanske kan lägga oss där Sverige alltid har legat, i den övre delen. Nu går vi bort från det och säger att vittnen ska vara anonyma, polisen ska vara anonyma men vi ska ha mer kontroll över sådana som inte ser ut som oss. Det är väldigt svårt att förena med det Sverige som jag värnar som advokat.

Civil rights defenders: ”Mycket oroande”

Även organisationen Civil rights defenders utrycker oro över flera delar i avtalet.

– Som människorättsorganisation är vi mycket oroade över innehållet i Tidöavtalet. Det innehåller en rad åtgärder som tydligt strider mot de normer för mänskliga rättigheter som Sverige är bundet av, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders.

De ställer sig särskilt kritiska till delarna om visitationszoner och preventiva hemliga tvångsmedel ur ett integritetsperspektiv.

– Dessa är långtgående inskränkningar av individens fri- och rättigheter, till exempel vad gäller oskuldspresumtionen och rätten till privatliv. Visitationszoner aktualiserar även stor risk för diskriminering, så som etnisk- och rasprofilering, säger John Stauffer.

Läs mer:

Kritik mot Tidöavtalet: ”Vi ska förstå att vi inte är svenskar”

Strid mellan regering och fack om tuffare lagar

Reaktioner på Tidöavtalet: Bäddar för öppen rasism

Här är klimatsprickan i den nya regeringen