Syre har flera gånger skrivit om striden kring gruvan i Kallak, eller Gallok som det heter på lulesamiska, i Jokkmokk kommun. Den 22 mars i år gav dåvarande regeringen klartecken till gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines AB, som ägs av det brittiska gruvföretaget Beowulf Mining, att få gå vidare med sina planer på en gruva.

Ända sedan bolaget lämnade in sin ansökan till bergstaten 2013 har frågan varit kontroversiell. Hård kritik har riktats från både miljörörelser och samiska organisationer. Samtidigt har gruvbolaget pekat på de jobb som en gruva skulle kunna innebära. Men också att bolaget genom att ta hänsyn kan minimera påverkan på både miljö och rennäringen.

Det var också den linje som dåvarande näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) var inne på när han motiverade regeringens beslut.

Kampen är inte över

Beslutet gick på tvärs mot Länsstyrelsens tidigare nej. Det skedde också i strid mot Unescos bedömning att en gruva i Gallok skulle påverka världsarvet Laponia negativt.

Men striden är inte över. Både Jåhkågaska sameby och Naturskyddsföreningen har begärt en rättsprövning av regeringsbeslutet i Högsta förvaltningsdomstolen.

Enligt Jåhkågasska jurister skulle gruvetableringen leda till ”förödande konsekvenser för samebyn och den samiska kulturen i området.”

– En gruva i Gállok innebär att den traditionella samiska kunskapen, som vi äldre bär på, inte kommer föras vidare till nästa generation. Om inte det sker är den samiska kulturen snart död i vårt område, säger Rickard Länta, renskötare i Jåhkågasska, i ett pressmeddelande från i somras.

– Det är min bestämda uppfattning att regeringens beslut om bearbetningskoncession i Gallok på flera sätt strider mot svensk rätt och Sveriges internationella åtaganden. Detta kan starkt ifrågasättas eftersom det numera finns flera avgöranden från Högsta domstolen där den internationella rätten fått avgörande betydelse. Högsta förvaltningsrätten ska därför upphäva beslutet, säger advokat Lisa Länta i samma pressmeddelande.

Greta Thunberg stödjer kampen

Nu får samebyns fortsatta kamp mot gruvan ekonomiskt stöd av The Greta Thunberg Foundation.

– Jåhkågaska sameby har tillsammans med andra samebyar och samiska aktörer försvarat sina betesmarker genom att göra motstånd mot den här järnmalmsgruvan i 12 år nu. Jag vill understryka att vi andra som nu försöker bidra till kampen – för liv och långsiktig hållbarhet och emot Beowulfs kortsiktiga vinst – vi kommer in i elfte timmen, säger Greta Thunberg i ett uttalande till Dagens Nyheter.

Donationen är på två miljoner kronor. Stiftelsens tillgångar kommer från olika priser, royalties och donationer som Greta Thunberg får. Just de här två miljonerna kommer från Greta Thunbergs bokintäkter.

”Byns motstånd skyddar den biologiska mångfalden, kollagring och rent vatten och luft”, skriver hon på Instagram.

"Glad att stödja kampen"

Greta Thunberg säger till Dagens Nyheter att vi har ursprungsbeolkningarna att tacka för att vi ens har rent vatten att värna om, skogar kvar att skydda med intakta kolförråd och en biologisk mångfald.

– Trots att urfolk utgör bara 5 procent av världens befolkning skyddar de över 80 procent av planetens sista friska naturområden, säger Greta Thunberg till DN och fortsätter:

– Det är ingen slump att det ser ut så. Ursprungsbefolkningars kunskap måste väga tyngre, vi kan inte rädda klimatet genom att förstöra naturen. Det var för att stödja klimaträttvisa kamper som dessa som stiftelsen the Greta Thunberg Foundation bildades och jag är glad att stiftelsen nu kan bidra och stödja Jåhkågaskas juridiska kamp mot den svenska regeringens beslut att tillåta en järnmalmsgruva i Gallok.

Läs mer:

Regeringen dras till domstol för beslutet om Kallakgruvan

Ödesbeslut om Kallak väntar: ”Räcker inte att älska gruvor”

”En sorgens dag” – hård kritik mot regeringens beslut om gruva i Kallak

“Regeringen kör fullständigt över samerna”