Under de senaste 10-20 åren har Europa ökat användningen av gas – framför allt från Ryssland eftersom den är billig. Nu framförs att nedläggningen av kärnkraftverk skulle vara orsaken till det ökade beroendet.

”Nedläggningen av europeisk kärnkraft har cementerat ett farligt beroende av rysk gas”, skriver Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i en debattartikel i Expressen den 11 mars.

Två dagar senare instämmer representanter från Liberalerna i en debattartikel i Svd:

”Att vi har lagt ner stora mängder planerbar fossilfri kärnkraft har ökat Europas beroende av Ryssland,” skriver bland andra Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Men stämmer det att nedläggningen av kärnkraften har gynnat Putin? Syre frågar Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers.

– Nej, jag tycker inte man kan säga det. Europa har gjort sig beroende av gas, men man kan inte säga att det är den nedlagda kärnkraftens fel, säger han.

Tysklands kärnkraft har ersatts med förnybart

Det är framför allt Tyskland som är kända för att ha lagt ned många kärnkraftverk. Och i Jimmie Åkessons debattartikel kopplas nedläggningen samman med Tysklands beroende av rysk gas:

”När förnybara källor som vind och sol inte kunde ersätta den planerbara kärnkraften vände sig tyskarna i stället till rysk gas för att kompensera,” skriver Jimmie Åkesson.

Men det stämmer inte med statistiken. Gas användes till i princip lika många terawattimmar elektricitet 2021 som 2010 – året innan Tyskland började avveckla många av sina kärnkraftverk. Det visar siffror från AG Energiebilanzen, som sammanställer den tyska energistatistiken.

Det är alltså inte främst den ryska gasen som har ersatt elektriciteten från Tysklands kärnkraftverk. I stället fyller förnybara energikällor upp för elen som kärnkraftverken tidigare skulle ha producerat. Elektriciteten från dessa har ökat med drygt 224 procent och står i dag för 40,5 procent av Tysklands elproduktion. Det handlar bland annat om el från vindkraft, solceller och vattenkraft.

Gasen används främst till uppvärmning – inte el

Tysklands beroende av rysk gas beror främst på att gasen används till uppvärmning. Bara en liten del av gasen går till elektricitet. Dels använder många av industrierna gasen, dels värms bostäderna ofta med gas, och inte som i Sverige där uppvärmningen sker främst med fjärrvärme, bergvärme eller el.

Tidigare importerade Tyskland inte lika mycket gas från Ryssland som i dag. År 2014 låg andelen rysk gas på 35 procent. När kriget i Ukraina började låg den på 55 procent, rapporterar Yle.

– Den ryska gasen är fördelaktig i pris, så på det sättet har man blivit beroende av rysk gas, säger Filip Johnsson.

Visserligen går det att argumentera för att Tyskland borde ha ersatt de 15 procenten elektricitet som framställs från gas med energin från kärnkraft istället, liksom att alla fossila energikällor som används till elektricitet borde ha ersatts med kärnkraft. Det hade varit bättre för klimatet, konstaterar Filip Johnsson.

Men att påstå att den nedlagda kärnkraften skulle vara orsaken till Tysklands beroende av rysk gas stämmer inte, anser Filip Johnsson.

– Man kan naturligtvis tycka att det var olyckligt att en del kärnkraft har avvecklats. Men det går inte att hävda att den har ersatts av naturgas. Det är en politisk ståndpunkt. Det är inte ett faktum. Vill man ha kärnkraft kan man argumentera så. Vill man ha vindkraft kan man istället säga att gasen skulle kunna ha ersatts av vindkraft. Det går inte att motbevisa, säger han.

SD: ”Inte en vetenskaplig artikel”

Syre frågar Mattias Bäckström Johansson, Sverigedemokraternas närings- och energipolitisk talesperson vad SD menar i debattartikeln när de påstår att orsaken till det ryska gasberoendet skulle bero på kärnkraften.

– Det är korrekt i sak att mängden naturgas ligger tämligen jämnt. Det jag pratar om, och det som åsyftas i debattartikeln, är att man har blivit mer beroende av den effekt som har försvunnit när kärnkraften har ersatts i hög grad av naturgas, säger han.

Fast gasen har ju inte ökat så mycket i relation till hur mycket kärnkraft som har försvunnit?

– Nä, det är ju en del saker som har förändrats under den tiden i och med att man har haft sitt Energiewende (satsning på förnybart reds anm) där man har satsat på att bygga ut väldigt mycket och försöka komma bort ifrån det. Men det är inte så…

Mattias Bäckström Johansson skrattar till.

– Det är ju inte en vetenskaplig artikel som skrivs på så sätt att heller, utan man kan ju alltid diskutera i vilken mån och i vilken utsträckning som något ersatts av något annat och så vidare. Det är ju inte att du byter ut ett till ett i ett kraftsystem utan det är ju flera åtgärder. Men det är tveklöst på det sättet att behovet av att installera mer gas hade varit mindre än om man hade drivit kärnkraftverken vidare, säger Mattias Bäckström Johansson.

Han skickar över annan statistik som visar att utbyggnaden av naturgaseldade kraftverk för gasproduktion har ökat med 28 procent sedan 2010. Men även i denna statistik bekräftas att elen från kärnkraftverken främst har ersatts av el från förnybara energikällor. Dessa har byggts ut med hela 340 procent sedan 2010.

Mattias Bäckström Johansson poängterar att vind och solkraft är mer osäkra energikällor, eftersom det kan sluta att blåsa och eller bli molnigt. Därför behövs också elkällor som alltid levererar el. När det gäller dessa “planerbara” elkällor har alltså Tyskland sedan 2010 valt att investera mer i utbyggnationen av gas än i kärnkraftverk, olja eller kol.

– Det är det som åsyftas i debattartikeln. Det är ju det som blir själva beroendet, säger Mattias Bäckström Johansson.

Faktisk elanvändning betyder mer än vad som byggts ut

Men Tyskland har också vattenkraft som är planerbar, liksom pumpkraftverk som används för att lagra energi från förnybara källor, även om den sistnämnda förlorar mer energi jämfört med kärnkraftverk.

Oavsett är det viktigare att titta på energin från de olika elproduktionssätten som Tyskland använder och inte den installerade effekten för att förstå beroendet av naturgas för elproduktion, anser Filip Johnsson.

– Det har hänt tidigare inom EU att naturgaseldade kraftverk har byggts som sedan har tagits ur drift på grund av höga naturgaspriser. Användning av el som kommer i från naturgaseldade kraftverk har ju legat ganska konstant i Tyskland, säger han.

Christian Ekberg, professor i kärnkemi och industriell materialåtervinning vid Chalmers, anser dock att Tyskland hade byggt en annan infrastruktur med exempelvis elspisar i hemmen, om kärnkraftverken hade fått stå kvar.

– Hade Tyskland haft kvar sin kärnkraft hade de fortsatt att elektrifiera, säger han, och hänvisar till att den svenska elproduktionen ökat sedan 2010 till skillnad från Tyskland där den inte har ökat i lika hög grad.

Men det håller inte Filip Johnsson med om.

– Det är ju bara spekulationer. Det har ansetts – på goda grunder – vara slöseri att använda el, som är 100 procent exergi, till uppvärmning, säger Filip Johnsson.

Europas beroende av rysk gas

I Europa överlag har användningen av gas ökat, men bara lite grann. Den stora förändringen handlar om att andelen rysk gas har växt.

Tidigare kom mycket gas från Holland, Norge och Storbritannien. Men under de senaste 10-15 åren har andelen rysk gas ökat från 30 till runt 40 procent i EU, uppger Filip Johnsson.

– Att satsa så mycket på rysk gas var väl inte så smart så här i backspegeln, säger han.

Men om Europa hade satsat på kärnkraft hade kanske infrastrukturen byggts ut för elspisar och uppvärmning med el?

– Rent hypotetiskt kanske det går att tänka så, men det fanns inte ens på kartan under den här tiden, eftersom kärnkraft är så kostsam att bygga och endast vissa länder kunde satsa stora summor på tekniken. Dessutom har det, som sagt, ansetts vara slöseri att använda el till uppvärmning. I dag kan däremot uppvärmning med el från värmepumpar som drivs av exempelvis vindkraft vara ett mer intressant alternativ än för 20 år sedan, säger Filip Johnsson.

Orsaken till att inte fler kärnkraftverk byggs i Europa i dag är fortfarande kostnaden och långa ledtider, uppger Filip Johnsson. Efter att staten avreglerade elmarknaden är det få företag som vågar ta de finansiella riskerna att ha så höga investeringskostnader. Dessutom har det funnits motstånd i befolkningen att bygga nya kärnkraftverk, precis som det finns grupper som är emot att bygga vindkraftsparker.

Beroenden även med andra energislag

Men om Europa skulle börja satsa mer på kärnkraften är det ändå inte säkert att beroendet  av Ryssland skulle minska. Detta eftersom Ryssland är en stor exportör av uran och kärnteknik, vilket Syre skrivit om tidigare. Även när det gäller metaller som används i förnybara energikällor, som vindkraftverk, är Ryssland en stor exportör.

– Men om Europa skulle bli beroende av Ryssland även när det gäller material till förnybara energikällor är svårt att säga. Det handlar nog i första hand mer om att världsmarknadspriserma kan gå upp på grund av den pågående krisen, säger Filip Johnsson.

Om Europa skulle satsa mer på förnybara källor finns dock risken att vi i stället blir ännu mer beroende av Kina, poängterar Christian Ekberg. I dag är de stora exportör av solceller, samt av metaller som används till dessa och i vindkraftverk.

– I den gröna omställningen är vi väldigt beroende av Kina, och det är ju inte heller ett helt okej land, säger han.

Läs mer:

Professor: ”Kärnkraften gör oss beroende av Ryssland”

Rysk kärnkraftsexpansion stoppas av kriget

EU: Kärnkraft och gas klassas som hållbara

Taxonomibeslutet om kärnkraft kan bli en fälla för aningslösa investerare