EU-kommissionen går vidare med sitt förslag att räkna naturgas och kärnkraft som hållbara investeringar – åtminstone ska de klassas så under en övergångsperiod.

– Det här är inget frikort. Båda är inkluderade som övergångsaktiviteter. Gas och kärnkraft är inte klimatneutrala. De är inte förnybara bränslen. De är inte gröna i sig. Men de bidrar till omställningen, förklarar en av de tjänstemän som arbetat med förslaget på en genomgång för presskåren i Bryssel, rapporterar TT.

I det slutliga förslaget som presenterades idag har vissa villkor lagts till. Bland annat ska naturgas och kärnkraft bara kunna klassas som hållbara om de ersätter mer förorenande energikällor som kol och olja.

"Störtsta greenwashingen genom tiderna"

Men det räcker inte, menar kritiker. Greenpeace skriver i ett pressmeddelande att beslutet riskerar att göra så att investeringar för hundratals miljarder euro flödar från förnybar energi och istället går till gas och kärnkraft, vilket skulle försena energiomställningen och göra klimatkrisen värre.

– Att inkludera gas och kärnkraft i taxonomin vore den största greenwashingen genom tiderna. Förslaget är ovetenskapligt och en attack mot EU:s anspråk på att ta globalt ledarskap inom klimat och miljö. Det kan inte förklaras på annat sätt än en eftergift till två desperata industrisektorer med mäktigt politiskt inflytande, säger Rolf Lindahl, talesperson inom klimat och energi på Greenpeace Sverige, i pressmeddelandet.

Ariadna Rodrigo, talesperson för hållbara finanser vid Greenpeace EU, säger i samma pressmeddelande:

– Det här är ett rånförsök. Någon försöker stjäla miljarder euro från förnybara energikällor och låsa fast dem i teknologier som antingen inte gör något för att bekämpa klimatkrisen, som kärnkraft, eller som aktivt förvärrar problemet, som fossil gas. De skyldiga befinner sig på EU-kommissionens huvudkontor och utger sig för att ta klimat- och miljökrisen på allvar.

"Brist på vetenskapliga bevis"

Även flera länder, såsom Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige har försökt påverka kommissionen in i sista stund. I ett brev har länder uttryckt sin ”oro” över grönklassandet av naturgasen.

”Bristen på vetenskapliga bevis för att inkludera naturgasen i taxonomin borde leda till en omprövning”, heter det bland annat i brevet.

Kommissionens förslag går nu vidare till EU-parlamentet och EU:s medlemsländer för att godkännas. För att stoppa det krävs ett nej från minst 20 medlemsländer med minst 65 procent av EU:s befolkning – eller en majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet, skriver nyhetsbyrån.

Åtminstone en del av parlamentarikerna är mycket kritiska till kommissionens förslag. Eu-parlamentarikerna i parlamentets vänstergrupp, the Left, twittrar att ”vi måste stoppa denna galenskap”. 

– Att klassificera naturgas som en klimathållbar investering är absurt. Kommissionen tar inte tillräckligt med tid för att ta itu med en så politiskt känslig fråga. Det civila samhället måste också ha möjlighet att säga sitt”, sa finska ledamoten Silvia Modig i ett pressmeddelande.

Svenska EU-parlamentarikern Pär Holmgren twittrar att han och hans kollegor i gröna gruppen kommer att göra allt för att stoppa förslaget. ”Problemet? Klimatkrisen är akut och vi kan inte vänta så länge”, skriver han.

I en lång tråd förklarar han bland annat varför kärnkraft inte kan ses som hållbar även om det producerar låga koldioxidutsläpp: ”Avfall som är så farligt att det måste hållas borta från människor i hundratusen år är väldigt långt från cirkulärt och del av en hållbar ekonomi.”

Den fossila gasen har visserligen lägre klimatavtryck än kol, men vi måste vara bättre än så, konstaterar han:

”Fossil gas är ingen lösning. Omställningen blir bara dyrare och tar längre tid om vi ska ta omvägen via påstådda övergångslösningar.”

Läs mer:
EU vill klassa gas och kärnkraft som ”gröna” – anklagas för att ”smyga” ut plan

Trots att världen under detta år sett extremväder såsom bränder, torka, översvämningar, värmerekord och extremvarma hav så har världens ledare inte agerat tillräckligt starkt för att få ner utsläppen av växthusgaser och därmed prognoserna över den förväntade temperaturhöjningen till slutet av århundradet. 

Istället visar en sammanställning av drygt 40 länders klimatplaner att vi med den nuvarande politiken är på väg mot en uppvärmning på omkring 2,7 grader mot slutet av århundradet (2,2-3,4 grader). Siffrorna är en uppdaterad analys från Climate action tracker, ett samarbete mellan de två oberoende forskningsinstituten Climate analytics och Newclimate institute. 

– Man skulle kunna tro att de extrema händelserna runt om i världen skulle sätta igång åtgärder, men regeringar verkar omedvetna och tror på något sätt att man kan trampa vatten och på så sätt hantera floden av effekter, säger Claire Stockwell, policyanalytiker på Climate analytics och huvudförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande. 

– Detta är det kritiska decenniet för åtgärder: vi behöver regeringar som steppar upp och förbättrar sina 2030-mål, samtidigt som de arbetar med nästa omgång mål, senast i februari 2025, fortsätter hon. 

En del av Parisavtalet innebär att länderna vart femte år ska uppdatera sina nationellt uppsatta klimatmål, NDC:er, och därmed öka takten på utsläppsminskningarna. 

Men det går trögt. Om man bara räknar med de mål som världens länder satt i sina NDC:er skulle världen värmas upp med omkring 2,5 grader (2,0-3,0) till år 2100. Det är 0,1 grad högre än förra årets uträkningar. En av förklaringarna bakom detta uppger Climate action tracker vara Indonesien, vars växande kolkraftsflotta fick utsläppen att skjuta i höjden med 21 procent förra året.

– Vi hör orden ”unabated” (ung. orenade, ej infångade, reds anm.) i dessa klimatförhandlingar, men regeringar måste sluta försöka anta falska lösningar som kolavskiljning och lagring med fossila bränslen – det här är helt enkelt den fossila bränsleindustrin som försöker förlänga sitt liv när när den behöver acceptera verkligheten, att fossila bränslen fasas ut, säger forskaren Niklas Höhne från Newclimate institute i pressmeddelandet. 

Årets värdland för FN:s klimattoppmöte, Förenade Arabemiraten, har byggt upp sin ekonomi på olja. Nu har ytterligare ett starkt olje- och gasberoende land har valts till värd för FN:s klimattoppmöte nästa år, COP29.

Nästan 91 procent av Azerbajdzjans export står olje- och gasindustrin för, enligt USA:s International trade administration. Sektorn utgör också nära hälften av landets BNP. Samtidigt pågår en utbyggnad av vind och solkraft med målet att ha 30 procents förnybar energi till år 2030 och bli en exportör av grön energi till Europa. 

Valet att låta Azerbajdzjan vara värd för COP29 kom efter omfattande förhandlingar i en process där alla länder måste vara eniga, rapporterar The Guardian. Ryssland blockerade alla östeuropeiska länder, medan Azerbajdzjan och Armenien, som ligger i konflikt med varandra över området Nagorno-Karabach, blockerade varandra. Till sist valde Armenien dock att stötta Azerbajdzjan.

Reaktionerna på beslutet har hittills varierat. Zhala Bayramova, dotter till antikorruptionsforskaren Gubad Ibadoghlu, som fängslats i Azerbajdzjan efter att ha kritiserat landets olje- och gasindustri, uppger till Reuters att hon är bestört över beslutet.

– Han riskerar sitt liv för sitt arbete. Det här arbetet är ganska meningslöst när du har Azerbajdzjan som värd för COP29.

Enligt Human rights watch hade Azerbajdzjan under förra året åtminstone 30 politiska fångar. Det råder också begränsad mediefrihet i landet och restriktiva lagar begränsar frivilligorganisationer att arbeta oberoende. 

Andra uttrycker en lättnad över att ett beslut ändå tagits.

– Det är bra att osäkerheten om vem som ska vara värd för Cop29 är över. Det betyder att planer nu kan göras när man kommer ut från Cop28, för nyckelåren 2024 och 2025 när nya klimatmål måste läggas fram av alla länder, säger Kaveh Guilanpour, vice ordförande för Center for Climate and Energy Solutions, till The Guardian.

Framtiden för olja, kol och naturgas står i fokus på FN:s klimatmöte COP28. Trycket har varit hårt på världens länder att för första gången enas om en utfasning av alla klimatskadliga fossila bränslen.

Men ländernas olika röda linjer ställer till det för möjligheterna att skriva historia. Oljeproducenten Saudiarabien pekas ut som det land som främst sätter käppar i hjulet, men det finns flera andra som också håller emot.

– Länder argumenterar benhårt för att vi inte ska ha någon utfasning, säger Dan Jørgensen, Danmarks minister med ansvar för global klimatpolitik, till TT.

Ett nytt utkast till överenskommelse publicerades sent på måndagseftermiddagen i Dubai. I det står att konsumtion och produktion av fossila bränslen ska minska på ett rättvist och ordnat sätt till omkring 2050.

Kan inte acceptera

Det finns dock inte längre någon formulering om att fossila bränslen ska fasas ut kvar i texten.

– Det är en besvikelse, anser EU:s klimatchef Wopke Hoekstra.

Det finns några bra saker, men på det stora hela är det otillräckligt, säger han till TT och andra medier i Dubai.

– Vetenskapen är kristallklar över vad som måste göras: högst på listan står att fasa ut fossila bränslen. Nu måste vi fortsätta diskussionerna, den här texten innehåller delar som vi helt enkelt inte kan acceptera.

Harjeet Singh från paraplyorganisationen Climate action network international beskriver utkastet som en rejäl försämring jämfört med tidigare versioner.

”Det är en tydlig indikation på fossilindustrins lobbykraft”, skriver han.

Teresa Anderson från organisationen Actionaid instämmer.

”I stället för att ta oss närmare en fossilfri framtid tar det här utkastet ett gigantiskt kliv bakåt”, skriver hon.

Konsensus krävs

Klimatmötets beslut måste tas med konsensus bland närmare 200 länder. Det gäller alltså för fossiljättar, rika utsläppsbovar och sårbara utvecklingsländer att hitta gemensam grund för planetens bästa. Det brukar innebära beslut som bara blir så starka som de minst ambitiösa länderna kan acceptera.

– Det är frustrerande att det är så många länder som vill göra det här (fasa ut fossila bränslen) och några få som obstruerar och låser förhandlingarna. Vi kommer att behöva förhandla hårt och kompromissa för att ta oss i mål, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Nu ska representanter för världens länder säga sitt om utkastet. Förhoppningen från ordförandeskapet är att man ska kunna avsluta mötet på tisdag, men många bedömare anser att det är alldeles för optimistiskt.

Global översyn

Länderna har fortfarande mycket arbete kvar att göra, understryker ordförande Sultan al-Jaber.

– Ni vet att jag vill se den högsta ambitionen på alla delar, inklusive formuleringar om fossila bränslen, säger han till delegaterna.

I fokus för årets klimatmöte står den globala översynen, som beskrivs som en hälsokontroll av hur Parisavtalet mår.

Att ländernas klimatarbete är otillräckligt och inte på långa vägar räcker till för att bromsa den snabba klimatförändringen är ingen nyhet. COP28 är tänkt att resultera i att länderna enas om hur de ska höja sina ambitioner. Sedan har de fram till klimatmötet 2025 på sig att uppdatera sina klimatlöften.

– Nu är tiden inne för maximal ambition och maximal flexibilitet, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.