Yttrandefrihetsaktivisten och Wikileaksgrundaren Julian Assange har suttit frihetsberövad i Storbritannien i över tre år, två av dem utan att misstänkt för något brott i landet. Detta till följd av långdragen process kring en utlämningsbegäran från USA, där Assange står åtalad för spionage och riskerar upp till 175 års fängelse.

USA menar att Assange brutit mot landets spionagelagar då han under åren 2010 och 2011 offentliggjorde tusentals hemligstämplade dokument från det amerikanska försvarsdepartementet om krigen i Irak och Afghanistan. Det läckta materialet, som Wikileaks publicerade, innehöll bland annat en inspelning av en amerikansk militärhelikopter som sköt mot civila i Bagdad. Dokumenten avslöjade också hur amerikansk militär dödat hundratals civila i orapporterade incidenter under kriget i Afghanistan, samt krigshandlingar som visade att tiotusentals civila dödats och torterats i Irak.

Organisationen Reportrar utan gränser, som har följt turerna kring fallet på nära håll, menar att rättegången är politiskt motiverad och kräver att Julian Assange släpps på fri fot omedelbart.

– Det är en internationell rättsskandal att han fortfarande sitter frihetsberövad och att Storbritannien faktiskt tänker lämna ut honom till USA när han hotas av 175 års fängelse. Det går inte att beskriva det på något annat sätt, säger Erik Halkjaer, ordförande för svenska Reportrar utan gränser.

Rättsprocessen i Storbritannien om Assanges utlämning till USA har pågått sedan han greps 2019. I januari 2021 bedömde en domare att risken för Assanges psykiska hälsa var för stor och att det förelåg en stor självmordsrisk vid en eventuell utlämning till USA. Men beslutet överklagades av USA och följdes av ett nytt domstolsbeslut om att Assange kunde överlämnas.

Det har i sin tur överklagats till Högsta domstolen som nekat prövningstillstånd. I juli godkände den brittiska inrikesministern Priti Patel en överlämning. Assanges försvarsadvokater har överklagat godkännandet till appellationsdomstolen, High court, där ett beslut väntas inom de kommande veckorna.

”Borde hyllas för sina avslöjanden”

Behandlingen av Assange är ett typexempel på hur visselblåsare och journalister, enbart för att de får tillgång till och offentliggör övergrepp eller brott mot internationella konventioner, riskerar långa fängelsestraff.

– Det är ingen hemlighet att USA under många år har jagat människor över världen som har läckt hemlig information som de anser hotar landets säkerhet. Julian Assange är varken den första eller sista, säger Erik Halkjaer och fortsätter;

– Det viktiga för oss är att han riskerar fängelse i USA för att han publicerat material som visar att USA:s militär har begått övergrepp på civilbefolkningen i Irak och Afghanistan. Han borde på något vis hyllas för att han har fått ut den informationen.

Väcker allt större kritik

Vilken journalist som helst, som befinner sig i ett land som har utlämningsavtal med exempelvis USA och som avslöjar något som USA anser hota landets säkerhet, skulle kunna hamna i samma situation som Assange, förklarar Erik Halkjaer.

Flera människorättsorganisationer, däribland Human rights watch och Amnesty, har riktat skarp kritik mot hur rättsprocessen kring Assange har hanterats. Men det internationella samfundet har varit alldeles för långsamma och svaga i sina reaktioner, anser Erik Halkjaer. Att det varit så anmärkningsvärt tyst om fallet under lång tid har i sin tur gett upphov till otaliga konspirationsteorier, menar han.

– Det finns en dammlucka av konspirationsteorier vilket jag värjer mig mot i stort sett varje dag. Men det får den svenska, brittiska och amerikanska regeringen ta på sig för att de inte varit transparenta.

Nyligen gick stora mediehus som The New York Times, The Guardian, Le Monde, Der Spiegel och El País, som först publicerade de uppgifter som Assange och Wikileaks kom över, ut i ett gemensamt uttalande där de kräver att spionanklagelserna mot honom läggs ned.

”Att publicera är inte ett brott”, skriver tidningarna. De menar att lagföringen riskerar att undergräva pressfriheten och slår fast att det är journalisters kärnuppdrag att ta emot och tillkännage känslig information när det ligger i allmänhetens intresse.

Tyst i Sverige

Om internationella medier har varit långsamma i sina reaktioner, har det varit än värre i Sverige, anser Erik Halkjaer.

– Du är den första journalist som ringt om detta på ett och ett halvt år. Det har ju skrivits en del, men det är inte alls så hett i Sverige. I Storbritannien är medierna jätteintresserade nu.

– Det vore väl snyggt om Lena Samuelsson, Peter Wolodarski och Klas Granström med flera också gick ut tillsammans och krävde att han skulle släppas?

”Storbritanniens Guantanamo”

En annan svensk organisation som under flera års tid har arbetat aktivt för att uppmärksamma fallet är Stödkommittén för Julian Assange. De har stått utanför ambassader, delat ut flygblad på stan och arrangerat stödmanifestationer.

– Man trampar fullständigt på mänskliga rättigheter. Han sitter utan dom år efter år i ett högriskfängelse kallat Storbritanniens Guantánamo för sina avslöjanden, säger Sigyn Meder, talesperson för kommittén.

Innan han greps 2019 uppehöll sig Assange på Ecuadors ambassad i London i sju år, som politisk flykting, då han var rädd för att utlämnas till USA. I samband med att han frihetsberövades för att ha brutit mot borgensvillkor, bekräftade de brittiska myndigheterna att gripandet delvis berodde på att USA begärde honom utlämnad. Det som hänt sedan dess visar bara på att han hade rätt i sin oro, menar Sigyn Meder.

– Han visste att när han lämnade Ecuadors ambassad skulle han omedelbart gripas.

Åtalet mot Assange riskerar dessutom att skrämma grävande journalister världen över från att avslöja krigsbrott och andra övergrepp.

– Kan man plocka en australiensisk medborgare till USA, som inte har samma konstitutionella rätt till sin yttrandefrihet där som amerikanska journalister har, säger man till hela världen att om du avslöjar saker, kanske du blir bestraffad som Assange.

Att det har varit anmärkningsvärt tyst om fallet i Sverige, är en uppfattning som också hon delar.

– Det är ett politiskt motiverat fall, fast de inte vill uttrycka det så. Jag tror att det beror på det och att Sverige har blivit så pro-amerikanskt och närmat sig Nato. USA vill inte att deras krigsbrott avslöjas, såna personer vill man ha bort, och vi går dem tätt i hälarna.

Utlandsspionerilagen

Den 16 november i år röstade den svenska riksdagen igenom lagförslaget om utlandsspioneri, som bland annat innebär förändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Enligt den nya lagen kan man bli dömd till fängelse för att ha röjt hemliga uppgifter som kan skada Sveriges förhållande till andra stater. Den nya lagen har starka kopplingar till åtalet mot Assange, anser stödkommittén, som i samband med voteringen arrangerade en manifestation utanför riksdagen.

– Vi skrev ett brev till riksdagens ledamöter om den nya utlandsspionerilagen, nu när vi ser vad som händer med Assange. Hans fall är det verkliga fallet för yttrande- och pressfriheten i vår tid. Det handlar om journalister som avslöjar brott som regeringar gör sig skyldiga till, säger Sigyn Meder.

Erik Halkjaer befann sig också på manifestationen. Även han drar paralleller mellan den nya lagstiftningen och fallet Assange.

– Om vi tänker oss att svensk militär som befinner sig i Mali får tag på material som visar att andra länders anställda i samarbetet begår övergrepp och får det publicerat i Sverige, säger han och fortsätter;

– Det landet skulle kunna säga att vi hamnat i ett läge där vi inte längre kan samarbeta med Sverige, för vi kan inte lita på svenska myndigheter. Man åtalar visselblåsaren och journalisten för utlandsspioneri. Det låter nästan exakt som det som har hänt Chelsea Manning och Julian Assange.

Läs mer:

Assanges överklagan avslås – ett steg närmare utlämning till USA

Stora medier: Släpp Assange

Snart klubbas nya spionerilagen – ”Källskyddet kan ryka”