– Miljö har inte varit lika trendigt. Vanlig media har inte rapporterat så mycket om det, säger Tony, som står och pratar med några kompisar i solen under lunchrasten vid Globen i Stockholm.

Hans skola – Kunskapsgymnasiet Globen – följer den trend som skett över hela landet. Vid förra valet röstade runt 10 procent av eleverna på Miljöpartiet och runt 20 procent på Moderaterna. I år sjönk Miljöpartiet rejält medan Moderaterna istället fick ett uppsving och landade på runt 30 procent, både i hela landet och på just Kunskapsgymnasiet Globen. Även Sverigedemokraterna har fått ett uppsving, och i skolvalet blir de andra största parti. Tillsammans skulle SD och M få nästan 48 procent om Sveriges elever hade fått bestämma, enligt preliminära siffror över skolvalet från MUCF, Myndigheten för ungdoms– och civilsamhällesfrågor.

Samtidigt är klimatet fortfarande en fråga som engagerar unga, enligt en studie av Ungdomsbarometern. När unga tidigare  i år fick svara på vilken fråga som är den viktigaste, ansåg 50 procent att klimat- och miljö var samhällets viktigaste fråga, och 47 procent ser klimatförändringarna som det största hotet mot mänskligheten.

Att engagemanget för klimatfrågan inte syns tydligt på röstsedeln kan bero på att ytterligare frågor har seglat upp på dagordningen, tror man på Ungdomsbarometern. Det handlar om att runt hälften av ungdomarna anser att samhället är på väg i fel riktning, och då syftar man framför allt på otrygghet och kriminalitet. Främst är det killar som oroas över det, samma grupp som även oftare utsätts för rån av andra killar från socioekonomiska utsatta områden, enligt en rapport från Brå. Tjejer å andra sidan tänker mer på resurser till sjukvård och omsorg.

Att Moderaterna och högerblocket har fått ett så stort uppsving beror på att unga vill ha en förändring och en ny regering. Det menar några av de ungdomar som Syre pratar med utanför kunskapsgymnasiet i Globen.

– Många tycker Moderaterna var halvintressanta. De är ett av de större partierna och har ändå varit i regeringen innan. Ulf har charmat folket, säger en kille på Kunskapsgymnasiet Globen, som vill vara anonym.

Till en början låter han ganska ointresserad av politik. Han säger sig inte ha röstat på grund av att han var bortrest med sitt hockeylag, men efter en stund lyfter han ändå fram el- och dieselpriserna som viktiga frågor, eftersom han ska flytta hemifrån snart, vilket kan bli dyrt. Han anser att de höga elpriserna skulle ha orsakats av Miljöpartiet eftersom de ville lägga ned en del kärnkraft i Sverige. Det är samma påstående som pumpats ut systematiskt av Moderaterna under valrörelsen – trots att Vattenfalls tidigare ordförande gått ut i Svd om att nedläggningen av kärnkraften var ett ”rent kommersiellt” beslut eftersom den blev olönsam och att det ”absolut inte” var ett politiskt beslut.

En stund senare går Bella och Lina förbi framför skolan. De anser också att unga vill se något annat än den nuvarande regeringen.

– Folk vill ha ett skifte. Förra regeringen pratade man om att välfärden skulle bli bättre, men det hände inte så mycket. Många tänker att de här är enda chansen till en annan regering, säger Bella.

Dominans på sociala medier

Hon verkar lite vaksam inför Syres frågor, men när Syre undrar över sociala medier bränner det till. Både hon och Lina anser att högerblocket helt dominerat deras sociala medier. De har synts mycket mer i flödet, och varit tydligare där.

– Ebba Busch är jätteduktig. Hon har ett personligt sätt, vilket man så klart tycker om, säger Bella.

Dessutom upplever de att flera personer med ”hög status” på Tiktok pratat med SD i deras valstugor, vilket har gjort att SD har fått större uppmärksamhet på Tiktok. Varken Bella eller Lina vill använda begreppen influencers eller kändisar om dessa personer, utan benämner dem som rätt och slätt personer på Tiktok med ”hög status”.

En stund senare dyker Zohal upp med vännerna Tony och Gabriel. Alla tre instämmer i att högerpartierna synts absolut mest på sociala medier. När det gäller SD har det framför allt varit lite lustiga och tramsiga klipp som florerar på Tiktok, enligt dem. Zohal nämner en memes där Jimmie Åkesson ska ha kastat sig i en pool samma dag som valdagen.

– Det känns mest skojigt. Jag tycker det är oseriöst att en vuxen man som är politiker gör något sådant, säger hon.

Själv röstade hon på Vänsterpartiet, som fick nästan 8 procent av elevernas röster i skolvalet, enligt de preliminära siffrorna. Ändå håller hon med Lina och Bella om att Kristdemokraternas Ebba Busch nådde ut bra på sociala medier.

– Hon är rak på sak, kvinnlig och verkar vara bestämd. Av det jag sett på sociala medier skulle jag velat ha röstat på henne, om jag inte hade vetat vad hon står för, säger Zohal.

SD lade mycket pengar på sociala medier

Sverigedemokraternas dominans på sociala medier syns också i statistik över betalda annonser.  Under en månad i slutet på sommaren lade SD över 1,4 miljoner kronor på Facebook- och Instagramreklam, rapporterar tidningen Resumé. Det är mest av alla partier och då är inte Tiktok inkluderat.

Unga är i princip ensamma om att ta till sig politisk information på just Tiktok. Inga andra åldersgrupper använder Tiktok i det syftet, enligt en rapport från Internetstiftelsen. Samtidigt är det bara en väldigt liten andel av de unga som anser att Tiktok är viktig för att få reda på mer om politik. Bara sex procent av förstagångsväljarna ansåg att Tiktok var en viktig informationskälla för politisk information. I stället sågs Instagram som viktigast bland de olika sociala mediekanalerna.

Alla tramsiga inlägg som SD har gjort på Tiktok påverkade nog inte unga att rösta mer åt höger, tror Zohal. Men hennes vän Tony håller inte med. Han tror visst att högerns dominans i sociala medier kan ha påverkat.

– Det blir som repetition på samma partier. Till slut tänker man bara på M och SD, säger han.

”Så funkar all reklam”

64 mil bort från Globen befinner sig Simon Lindgren på Umeå universitet. Han är professor i sociologi och forskar om just politik i relation till digital teknik, alltså bland annat sociala medier.

Vilka som varit mest dominerande på sociala medier vid valet kan han inte uttala sig om ännu – material har samlats in och ska analyseras. Men han håller med Tony om att ett ständigt flöde av information från vissa partier kan påverka valresultat.

– Det är väl en grundläggande idé i all reklam och strategisk kommunikation. Att om vi vill sälja en viss läsk och printar in i folk att den är bäst, är det större chans att du tar den läsken när du står i kiosken och ska välja, säger han.

Samtidigt tror han inte att det gäller för alla. Folk som vill sätta sig in mer i politik och ideologi tar troligtvis mer genomtänkta beslut än så. Och även innan sociala medier fanns har det funnits folk som har fattat beslut på bristfällig information, till exempel utifrån tidningsrubriker.

– Det är inte så att före Tiktok var alla superpålästa, säger Simon Lindgren.

Samtidigt förstärker sociala medier den utveckling som har pågått under lång tid där yta och slagkraftiga budskap har blivit allt viktigare i politiken.

Dessutom gör sig populistiska budskap bättre i sociala medier än frågor som kräver mer tid att förklara och som har mer utvecklade resonemang. Just i år kan Sverigedemokraterna ha gynnats av det, och Simon Lindgren är inte förvånad över om SD har tagit till sig av strategier från alt right-rörelsen och Trump i årets valrörelse. Men att bara högerpupulism skulle gynnas av sociala medier stämmer inte, anser Simon Lindgren och nämner Me too och Black lives matter, som tidigare har fått stort genomslag.

Sociala mediers format gynnar också den grupp som är i opposition, uppger Simon Lindgren.

– Det är lättare att vara i opposition på sociala medier eftersom formatet gynnar mer agiterande. Det fungerar bättre retoriskt att ifrågasätta dagens samhälle, än att försöka förklara att den nuvarande regeringen inte varit så jättedålig, och kan göra det ännu bättre bara folk skulle ha lite tålamod, säger Simon Lindgren.

Att personer med ”hög status” på Tiktok skulle ha intervjuat många från SD är inget han känner igen. Däremot tror han att SD haft en fördel med tanke på att det är ett relativt ungt parti som troligtvis har mindre byråkratisk struktur kring vilka budskap som ska föras fram på sociala medier, vilket gör dem mer snabbfotade än de äldre partierna. Att yngre partier har lättare att nå ut på sociala medier bekräftades exempelvis av att  Feministiskt initiativ och Piratpartiet synts mycket på sociala medier i tidigare val, även om synligheten där inte överensstämde med valresultatet sedan.

Vad gäller Greta och Fridays for future anser han att den rörelsen aldrig haft någon tydlig koppling till partipolitik. Att FFF-rörelsen blev mindre efter coronapandemin och unga istället drogs mot höger vet han inte vad det kan ha berott på. Men han tror inte att det hänger ihop med att gymansieskolornas distansundervisning fick unga att påverkas mer av sociala medier där högerpartierna dominerade.

– Det låter lite långsökt. Samhället har ju ändå varit så pass öppet och ungdomar har ju alltid haft sociala medier, säger Simon Lindgren.

”Underskattat Tiktok”

Tillbaka i Stockholm och på Grön ungdoms förbundskansli. Här har Miljöpartiets ungdomsförbund visserligen använt sig av Tiktok, men på grund av resursbrist används samma inlägg som på Instagram.

Lovisa Berglund, förbundssekreterare på Grön ungdom, kan i efterhand se att både de och MP hade kunnat använt sig av Tiktok på ett bättre sätt.

– SD använde Tiktok som ett forum för att bemöta fördomar. Vi har verkligen underskattat Tiktok och hade kunnat använda det smartare som ett sätt att bryta fördomar mot Grön ungdom och Miljöpartiet, säger hon.

Personligen har Lovisa Berglund slagits av att flödet i Tiktok domineras av en trend med EPA-traktorer. Det kan vara klipp där tjejer dansar med wunderbaumgranar till låtar som handlar om att köra EPA-traktor.

– Även på Spotify handlar många av de populäraste låtarna om just EPA-traktorer, säger hon.

Grön ungdom, liksom många andra ungdomsförbund, blir ofta inbjudna till att sitta i paneler där eleverna har tagit fram vilka frågor de vill att partierna ska diskutera. Lovisa Berglund har märkt stor skillnad jämfört med förra årets valrörelse.

– Vid förra valet var det helt givet att klimatfrågan lyftes som en av de viktigaste frågorna. I år togs den inte upp en enda gång i de paneler jag har varit med i, säger hon och nämner att hon deltog i nio debatter i Stockholm, Norrköping och Jönköping.

En orsak till att klimatfrågan har hamnat i skymundan tror hon kan vara att de etablerade partierna hela tiden framställer det som att någon annan ska lösa klimatkrisen. Till exempel har SSU pekat på att endast 100 av de största företagen står bakom 70 procent av de globala utsläppen, och Moderaterna framställer hela tiden kärnkraften som lösningen på klimatkrisen.

– Debatten handlar mest om att ansvaret är någon annans. Klimatkrisen blir inte lika relevant om det hela tiden är någon annan som ska ställa om, säger Lovisa Berglund.

Läs mer:

SD kandidat på högerextrem valvaka

SD vill införa förminskande ungdomstjänst

Högerpartierna tävlar om att göra livet svårt för utsatta barn