Miljömärkta plagg, återvunna material eller second hand – allt fler klädbutiker påstår att de erbjuder bra val för miljön. Men vad stämmer? Syre reder ur hur du gör din garderob mer hållbar.
Det bästa plagget för klimat och miljö är det du redan har i garderoben, så i första hand: använd och vårda vad du redan har. Lappa trasiga kläder eller lämna in till lagning. Saknas tjänst för det i närheten av dig finns exempelvis repamera.se online.
Plagg som inte passar kanske du kan byta på klädbytarevenemang eller med kompisar, alternativt sy om själv. Inspiration finns till exempel i F/actmovements remakeskola online. Det finns också en rad instagramkonton som kan inspirera den pyssliga till att ge slitna plagg nytt liv, till exempel @stitch_school som kan få den minst slöjdkunniga att vilja börja brodera. Syres Malin Bergendal har tidigare tipsat om metoder för att laga hål.
När du behöver köpa ett klädesplagg är andrahandsmarknaden förstahandsvalet, eftersom varje nyproducerat plagg kräver stora mängder resurser och skapar utsläpp. Det är alltså bättre att köpa ett secondhandplagg än ett nytillverkat miljömärkt.
Om jag måste köpa nytt?
Sikta på få plagg av bra kvalité, alltså plagg som du kommer vilja använda många gånger – och som håller för det. Så hur vet du om det är bra kvalité? Några tips kan vara att vända ut-och-in och kolla på sömmarna: finns lösa trådar, glipor eller bubblor i tyget är det varningstecken. Blixtlås av metall håller som regel bättre än plast. Medföljande knappar underlättar lagning och signalerar att plaggets tillverkare ser en lång livslängd framför sig.
Flera stora klädkedjor marknadsför i dag plagg tillverkade av delvis återvunnet material. Det låter ju miljövänligt, men kom ihåg att var fibrerna ursprungligen kommer ifrån bara är en liten del av plaggets miljöbelastning. De ska också spinnas, färgas, behandlas och plagget ska sys. Att delar av materialet är återvunnet behöver inte ha så stor betydelse för helheten.
Enligt IVL Svenska miljöinstitutet är det bättre att titta efter oberoende miljömärkningar än återvunnet material (de båda kan naturligtvis sammanfalla), eftersom de ställer krav på hela tillverkningskedjan.
Vilka miljömärkningar är pålitliga?
Leta efter Svanen, Bra miljöval, EU Ecolabel eller Gots. De tar alla hänsyn till varans hela livscykel, från råvaruframställning, produktion till användning och avfallshantering. Plagg med dessa märkningar ska vara miljömässigt fördelaktigare än liknande produkter, och kraven är framtagna av en oberoende organisation. Butikers egna märkningar och miljöpåståenden kan naturligtvis ha substans, men det är svårare att veta.
Är vissa material bättre än andra?
Det mest hållbara plagget är som vi redan fastslagit det du använder länge, och det gäller oavsett vilket material det är gjort av. När det gäller nyproduktion är det många faktorer som har betydelse för miljöbelastningen utöver fibervalet, så det är svårt att säga att ett visst material alltid är bättre eller sämre än ett annat. Med det sagt finns några material att se upp med:
Akryl: Stor miljöpåverkan vid framställningen, läcker mikroplaster vid tvätt, och får lätt noppor, vilket riskerar att förkorta livslängden.
Fleece: Oftast gjort av polyester, alltså plast, men släpper ut sex till sju gånger mer mikroplast i naturen än annan polyester. Partiklarna är för små för att fångas upp i reningsverk, och har visat sig försämra fiskars överlevnadsförmåga i naturen.
Bomull: Det vanligaste materialet i våra kläder odlas med hjälp av stora mängder bekämpningsmedel, om bomullen inte är ekologisk. Och även om den är ekologisk går åt stora mängder vatten både för odling och tillverkning, vilket ofta leder till vattenbrist där den odlas.
Ett par bättre alternativ kan vara…
Hampa: Kräver varken bekämpningsmedel eller konstgödsel, och kan växa på näringsfattig jord. Påminner om lin till sin struktur. Starkare än bomull.
Lyocell eller tencel: Tillverkas av gran eller andra träd, precis som viskos, och liknar viskos, men är bättre eftersom kemikalierna vid tillverkning används i ett slutet system med mer skonsamma lösningsmedel. Fibrerna är starka och tvättåliga. Tencel är ett varumärke, som gör lyocell där träråvaran är certifierad med hållbarhetsmärkningen FSC.
Vad göra med gamla kläder?
Kläder som är så slitna och trasiga att de inte kan lagas kan lämnas till textilinsamlingen, om din kommun har någon. Vissa butiker har också insamlingar.
För plagg som är hela men som du inte använder är det bästa att sälja eller skänka till någon som du vet kommer att använda dem.
Enklast är kanske att samla ihop en hel kasse och lämna till välgörenhet. Samvetet lättat och nån annan får användning av kläderna. Men verksamheten är inte oproblematisk: En stor andel av de skänkta kläderna exporteras (72 procent 2018), bland annat till försäljning i fattiga länder. Och enligt organisationen Remake finns även miljöproblem förenade med exporten: I Ghana landar 40 procent av importerade kläder från välgörenhetsorganisationer på sopberget, ett exempel på vad som ibland kallas waste colonisation (avfallskolonisering).
Läs även: Vägval för klädbranschen: ”Behövs storskaliga lösningar” (artikel från 29 mars 2022).
