När förhandlingarna var klara om hur den nya regeringen skulle utformas presenterade Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ”Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige” uppkallat efter Tidö slott utanför Västerås där de haft sina förhandlingar. 
Hela överenskommelsen finns att läsa här.
I det finns 63 sidor långa dokumentet presenteras sju samarbetsprojekt och budgetsamarbete: kriminalitet, migration och integration, energipolitik, sjukvård, skolan, stärkta fri och rättigheter. Där finns också tre rader om att tjänstemannaansvar ska återinföras.
“Tillsätt en särskild utredare med uppdraget att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut, med syftet att stärka åtgärderna mot tjänstefel och vidga ansvaret för annan myndighetsverksamhet än myndighetsutövning” står det att läsa i Tidöavtalet.

Förslaget är inte nytt. De borgerliga partierna har tidigare motionerat om det flera gånger och under sitt tal i Almedalen i Visby i somras lovade Moderaternas partiledare, nu även statsminister, Ulf Kristersson att återinföra tjänstemannaansvaret om Moderaterna skulle vinna valet och få vara med i en ny regering.

– På 70-talet avskaffade Socialdemokraterna tjänstemannaansvaret. Det var mycket dumt. Min regering kommer återinföra det. Det är tydligt att det behövs en uppdaterad version av offentligt ansvarsutkrävande, sa Ulf Kristersson i Almedalen.

– Medborgarna har rätt att kräva att med all offentlig maktutövning följer ett ansvar för de beslut man fattar.

"Återupprätta statens ställning"

Inga-Britt Ahlenius välkomnar förslaget. Som tidigare bland annat generaldirektör för Riksrevisionsverket, undergeneralsekreterare i FN, chef för avdelningen för utvärdering, revision och undersökningar och styrelseledamot i Transparency International Sverige har hon länge arbetat för ett återinförande av tjänstemannaansvaret.

– Jag är väldigt glad över att i den här regeringens förklaring finns en ambition att återupprätta statens ställning i en modern demokrati, säger Inga-Britt Ahlenius och fortsätter.

– I dag gäller ansvar bara vid myndighetsutövning, och det är för begränsat. Den svagheten såg man till exempel i fallet Transportstyrelsen. Dåvarande generaldirektör kunde inte ställas till ansvar eftersom det inte är myndighetsutövning att fatta beslut om upphandling utan det var ett internt beslut av väldigt stor vikt.

Varför anser du att det är så viktigt att återinföra tjänstemannaansvaret?

– Därför att man måste återställa respekten för staten och i det ligger också att man hindrar aktivister i olika funktioner i staten att agera på ett lättsinnigt sätt. Vi måste återinföra respekten för det statliga ämbetet. Det är inte samma sak att jobba i staten för medborgarnas intresse som att exempelvis sälja videoapparater.

Inga-Britt Ahlenius anser även att en annan viktig del är att regeringen lever upp till regeringsformen så att tillsättningar av tjänster sker efter meriter som endast är förtjänst och skicklighet.

– Det handlar om en rad åtgärder för att återetablera staten som en viktig centralpunkt för att landet ska kunna fungera väl och när jag säger staten menar jag det som internationellt kallas för govermenty och det inkluderar också kommunerna, och kommunerna är ju värst av allt men vi får börja med staten.

Motverkar korruption

Inga-Britt Ahlenius har under en stor del av sin karriär arbetat för att motverka korruption, och hon ser återinförandet av ett tjänstemannaansvar som en del i det.

– I FN:s korruptionsstadgar så nämns särskilt att utnämning till tjänster i staten ska ske på meriter och det är en grundbult för att förhindra korruption i staten. Sveriges syn på korruption är väldigt begränsad. I vårt medvetande är det bara mutbrott men den internationella kriterierna är att det är ett förtroendebrott. Det är att missbruka sin makt och sin position att gynna sig själv eller vänner av olika slag inklusive politiska vänner. Att utse en icke särskilt meriterad vän till hög ämbetsperson inom staten är korruption, säger Inga-Britt Ahlenius.

– Jag menar att det är risk för total sönderfall av staten om man infiltrerar den med tjänstemän som inte är meriterade utan de kommer dit för att man är god vän med regeringen eller någon annan som utnämner en.

Kritik från fackligt håll

Men förslaget att återinföra ett tjänstemannaansvar möter hård kritik bland annat från fackligt håll.
Fackförbundet ST ser en risk för att hårdare lagstiftning driver fram en tystnadskultur och försvårar beslutsfattandet.

– Tillit till det offentliga och förmåga till ansvarsutkrävande är centralt i vårt samhällsbygge, men det skapas bäst genom öppenhet och transparens. Inte genom att straffa tjänstemän, säger förbundsordförande Britta Lejon i ett pressmeddelande.

ST lyfter även att en statlig utredning, ledd av hovrättsrådet Anne Rapp, som presenterades tidigare i år, kom fram till att det inte bör göras några ändringar i det straffrättsliga tjänsteansvaret för att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig.
 
”Ett alltför strängt och onyanserat straffansvar riskerar enligt vår bedömning att skapa en osäkerhetskultur med tjänstemän som är rädda för att fatta beslut.”, står det att läsa i utredningen.

Inte heller fackförbundet Vision tycker att tjänstemannaansvar ska återinföras. Frågan har som tidigare nämnts utretts och en förstärkning av tjänstemannaansvaret skulle inte lösa de problem som finns menar förbundet. Vision tycker att det skulle bli mycket större vinster om “tjänstepersoner fick reella möjligheter att utföra sitt uppdrag med utgångspunkt från de krav som finns på verksamheten”.

– Välfärdens verksamheter präglas redan idag av att rädslan att göra fel är större än möjligheten att göra rätt. Vi behöver en politik som litar på professionerna och ger dem förutsättningar att lyckas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision i ett pressmeddelande.

"Finns redan ett tjänstemannaansvar"

TCO:s ordförande Therese Svanström delar kritiken, och anser dessutom att det redan finns ett tjänstemannaansvar i offentlig förvaltning.

– Den som har ansvar för beslut i samband med myndighetsutövning kan bli föremål för disciplinåtgärder, avsked eller straffrättsligt ansvar för tjänstefel. Ett utökat straffrättsligt ansvar skulle  kunna medföra en risk för passivitet och tystnadskultur med konsekvensen att handläggningstider i ärenden ökar för att tjänstemannen är rädd att göra fel, säger Therese Svanström till Arbetsvärlden.

Hon fortsätter.

– Med ett utökat straffrättsligt ansvar finns det en risk att arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön går fri men att individen straffas.

Läs mer:

M, KD och L bildar regering med stöd av SD

Nye statsministern: Nu är förändring möjligt

Miljödepartementet läggs ned: Fullständigt galet!