Zoom

Lång historia av statliga övergrepp mot tornedalingarna

I Rasbiologiska institutets arkiv finns foton på en flicka som visade sig vara Gunnel Mörtlund Särkimukkas släkting.

Staten utsatte tornedalingar, kväner och lantalaiset för en rad övergrepp under 1800-taket och tidigt 1900-tal. Men redan under 1600- och 1700-talet skedde försvenskningsprocesser och kolonisering. Syre går igenom några viktiga årtal.

Tornedalsgrupper som bodde nära fjällen, tycks ha haft säsongsboende, eftersom geografiska benämningar tyder på detta. En del kväner har än i dag renar.

1500  Nationell skatt

Gustav Vasa införde lappfogdar som tog upp skatt från bland annat samerna.

1600–1700-tal  Lappmarksprivilegier

Det var svårt att samla in skatten när människor flyttade på sig mellan sina säsongsboende. Genom bland annat skattefrihet under ett antal år lyckades staten få en del att bli bofasta. Det bidrog till försvenskningen.

1700–1800-tal  Rasbiologin förstärktes

Redan på 1600-talet kopplades nationella tillhörigheter ihop med särskilda fysiska och beteendemässiga egenskaper, som sedan placerades i hierarkier. Carl von Linné (1707–1778) var först med att kategorisera människor i olika raser. Anders Retzius, universitetslärare vid Karolinska institutet, började med skallmätningar på 1800-talet.

1809  Gräns mellan Sverige och Finland

Sverige förlorade Finland i kriget mot Ryssland. Gränsen drogs vid Torne älv, vilket ledde till att familjer och släkter som bodde på olika sidor om älven splittrades och förlorade mark. Samtidigt ökade kravet från Norge att uppnå självständighet och bryta sig ur unionen med Sverige. Det ledde till att statens behov av att manifestera nationalstatens sammanhållning ökade.

1873–1925  Staten tog mark

Staten införde en omfattande avvittringsreform för att klargöra vilken mark i Norrbotten som ägdes av stat, kyrka eller privatpersoner. Det blev ett effektivt verktyg i försvenskningsprocessen i den nordligaste delen av Tornedalen. De meänkielitalande markägarna hade svårt att göra sig förstådda på sitt hemspråk, geografiska namn ersattes med svenska och olika ägandeformer förvanskades, vilket leder till bland annat sämre jakt- och fiskerätter. Samtidigt började staten hämta resurser från norr i form av mineraler, skog och vattenkraft.

1888  Svenska i skolan

När folkskolan startade 1842 var både samiska och finska undervisningsspråk. Men 1888 infördes krav på att alla statliga skolor skulle ha svenska som undervisningsspråk.

1903  Första arbetsstugan i Norrbotten

De tornedalska barnen fick bara prata svenska och skulle även lära sig svenska sedvänjor, som hemslöjd. Ett intensivt försvenskningsarbete skedde också på arbetsplatserna.

1913   Skallmätningar av tornedalingar

Läkaren och rasbiologen Herman Lundborg gör sina första skallmätningar på människor ur tornedalsgruppen.

1922  Statens institut för rasbiologi öppnar i Uppsala.

1925–1930  Svenska läromedel infördes i folkskolorna

En bok som fanns i stor upplaga på folkskolebiblioteken var Herman Lundborgs Rasbiologi och rashygien. Nutida kultur- och rasfrågor i etisk belysning. Där kunde barn från tornedalsgruppen läsa om att de, enligt rasteorin, tillhörde en mindre värd ras som hotade den svenska rasen. I vissa fall såg de sig själva, eller nära anhöriga, på bild.

1940–1950-tal  Samarbete med samerna försvinner

Förr samarbetade många i tornedalsgruppen med samerna, när det gällde att byta varor och djurhållning. Samerna kunde exempelvis låta djur, som användes till avel, stanna hos den bofasta befolkningen och även själva tillfälligt bo hos dem under vinter- och flyttningsperioder. I gengäld hade byborna ofta ett antal skötsesrenar hos samerna och kunde även få torkad renmjölk, rökt renkött och andra varor när samerna flyttade tillbaka till från den norska kusten. När det så kallade verdisystemet började är oklart. Under 1940- och 1950-talet började det dock successivt att avvecklas.

När Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809 drogs gränsen vid Torne älv, vilket ledde till att familjer spilttrades och förlorade ägor på andra sidan älven
När Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809 drogs gränsen vid Torne älv, vilket ledde till att familjer spilttrades och förlorade ägor på andra sidan älven. Här patafiske, som är en tornedalsk tradition, i Kukkola. Foto: Helena Landstedt/TT

1957  Språkförbud hävs

De lokala förbuden mot att tala andra språk än svenska i skolan hävdes av riksdagen.

1958  Statens institut för rasbiologi lades ned

1960  Fortsatt raslära på lärarutbildningar i Uppsala

Skallmätning lärdes ut som en metod att fastställa människans rastillhörighet så sent som på 1960-talet på extrakurser vid lärarutbildningen i Uppsala. Kanske är detta förklaringen till varför en del tornedalingar utsattes för skallmätningar så sent som på 1950-talet. Inget tyder dock på att dessa handlingar skulle vara sanktionerade av dåvarande Skolöverstyrelsen.

1970-talet  Välfärdsbygget

Det blev en norm att lämna sin hembygd för att delta i den svenska nationens välfärdsbygge.

1981  Riksförbund bildas

Svenska tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) bildades

2000  Officiellt språk och minoritet

Tornedalingar erkändes som minoritet och meänkieli blir ett officiellt språk i Sverige

2017  Förstudien påbörjades

Svenska tornedalingars riksförbund beviljades 130 000 kronor av kulturdepartementet för att genomföra en förstudie, som blev klar år 2018.

2020  Sannings- och försoningskommissionen tillsattes

Regeringen tillsatte den kommission som granskar kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset.

2022  1 juni: Första delbetänkandet ska vara klart.

2023  15 maj: Slutbetänkandet lämnas.

Källor: Komisuuni.se och Då var jag som en fånge – statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800-och 1900-talet, Wikipedia.

Läs mer: 

Nu avslöjas sanningen om statens övergrepp av tornedalingarna

”Tornedalsgruppen skulle assimileras och bli lojalt svensk”