Ny handlingsplan ska bekämpa plastproblemet: ”Vi måste göra något radikalt”

Utsläppen i Sverige minskar sakta – men inte överallt. Avfallsanläggningar runt om i Sverige släpper ut stora mängder koldioxid i atmosfären på grund av den fossila plast som hamnar i soporna. Och precis som den globala plastproduktionen, ökar utsläppen. Men plastbekymren stannar inte där, samtidigt som plasten bidrar till att pumpa atmosfären med värmefångande koldioxid, utgör den också ett växande problem för havsmiljön – med alltifrån drunknade tumlare till organismer som misstar mikroplast för mat.

Ändå har Sverige saknat en handlingsplan för att ta tag i problemet.

– Det är väldigt förvånande med tanke på att vi har diskuterat plastskräp i många många år, säger Inger Näslund, senior havsexpert på Världsnaturfonden WWF.

Men under måndagen presenterades så en nationell handlingsplan för att ta ett samlat grepp om plastproblemet. Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll använde stora ord när hon berättade om planen som ska leda till fler gröna jobb och göra oss mindre beroende av fossil plast.

– Det är väldigt mycket arbete och många smarta åtgärder som finns i den, sa hon.

En av nyckelåtgärderna är ett nationellt mål om att plastförpackningar ska innehålla minst trettio procent återvunnen plast till 2030.

– Vi tror att det kommer att driva på utvecklingen i frågan, säger Annika Strandhäll.

På en fråga under presskonferansen om det inte vore lämpligt med ett tightare krav på producerande plastindustri, svarade hon:

– Det har vi genom att vi har många andra målsättningar i planen.

"En fråga om att implementera lagstiftningen"

Hon syftade bland annat på mål om att minska användandet av vissa engångsartiklar, så som plastmuggar och matförpackningar. Enligt handlingsplanen ska den förbrukningen ha minskat med 50 procent till 2026, jämfört med hur det ser ut 2022. Efter den första januari 2024 måste också restauranger och caféer kunna erbjuda kunden att få mat och dryck i en mugg eller matförpackning som kan återvinnas, enligt handlingsplanen. Åtgärder som ligger i linje med den EU-lagstiftning som klubbades för ett par år sedan, berättar Inger Näslund på WWF.

– Så det är en fråga om att implementera den lagstiftningen. Men det kan inte nog understrykas, vi måste göra något radikalt åt vår plastkonsumtion, säger hon.

Under presskonferensen betonade också miljö- och klimatminister Annika Strandhäll att omställningen till cirkulär plastanvändning är helt nödvändig för att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen. I dag är det endast runt tio procent av de plastprodukter som sätts på marknaden – som faktiskt återanvänds i nya produkter. Fler åtgärder som ska råda bot på det är att Kemikalieinspektionen nu fått i uppdrag att utreda vilka ämnen som hindrar att vissa plastprodukter inte återvinns idag. Men handlingsplanen ska också innebära ett steg för att inrätta ett nytt system för att samla in hushållsnära förpackningar, enligt klimatministern.

– Det ska bli enklare att sortera, säger Annika Strandhäll.

"Måste vara möjligt att cirkulera"

Men även byggsektorn, som står för runt tjugo procent av plastförbrukningen, måste bli bättre på att återvinna plast. Hur det ska gå till är något som Boverket får i uppgift att utreda. Totalt rör det sig om 55 åtgärder som ska ta ett helhetsgrepp på plasten. Ett steg i rätt riktning – om än sent taget, menar Inger Näslund, på WWF. Samtidigt höjer hon en varningens flagg för de biobaserade produkter som kan komma att ersätta den fossila råvaran. Ända sedan 1990-talet har det kommit ut produkter som beskrivits som bio-plast – men som ofta varit uppblandat med fossil plast, vilket gjort det omöjligt att materialåtervinna eller kompostera.

– När man nu satsar på ny teknik måste det vara möjligt att cirkulera och återanvända, säger hon.

Samtidigt är plastförbränningen och nedskräpningen ett globalt problem som inte kan lösas av ett enskilt land. Om en vecka inleds FN:s miljökonferens i Nairobi och en av de stora frågorna som kommer att diskuteras är ett globala rättsligt bindande plastavtal, vilket runt 180 länder nu säger sig stå bakom – däribland Sverige.

– Vi hoppas att Sverige är beredda att driva den frågan med en stark röst för det är ett globalt problem och nu behöver vi se handling och en sådan viktig handling är att sätta igång diskussionerna för hur ett sådant här bindande plastavtal ska se ut,  säger Inger Näslund, som bland annat vill att ett avtal inkluderar mål om en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030.

Läs mer:

Plastens hot mot haven – ”Länderna måste förhandla om bindande avtal”