Sedan i höstas kan personer med neuropsykiatriska diagnoser, NPF, som exempelvis adhd och add, söka polisutbildningen utan att automatiskt bli bortsorterade. Nu står det även klart att personer som medicinerar vid NPF kan bli antagna till utbildningen.
Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket gjorde sig skyldiga till diskriminering när de uteslöt personer med NPF-diagnoser från mönstringen, slog Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast i somras.
Även Polismyndigheten hade en liknande policy, där sökanden till polisutbildningen som hade en NPF-diagnos automatiskt blev bortsorterade. Efter DO:s beslut valde dock Polismyndigheten att ändra sig och slopade spärren. Istället beslutades det att varje sökande skulle ha rätt till en individuell bedömning. Vad som ska gälla för de som medicinerar vid NPF, har dock varit ett frågetecken – fram till nu.
Enligt myndighetens nya medicinska krav ska personer som söker sig till polisutbildningen och medicinerar vid NPF nu kunna gå vidare till prövning för en individuell bedömning, skriver Polistidningen. Enligt de nya kraven kan godkännande övervägas om sökanden har uppnått en ”stabil och god funktionsnivå” sedan minst ett år – exempelvis genom behandling, som skulle kunna innebära medicinering.
– Det betyder inte att sökanden har klarat antagningen utan att den får gå vidare till prövningen hos Plikt- och prövningsverket för att få en medicinsk och psykologisk bedömning mot den polisiära funktionen, säger Marie Andersson, kommissarie vid Polismyndigheten som har varit med och tagit fram de nya antagningskraven, i en kommentar till Polistidningen.
”Omfattande intygskrav”
De nya antagningskraven, som ger personer som exempelvis medicinerar för adhd en möjlighet att bli poliser, kommer dock tillsammans med ganska omfattande intygskrav. Det innebär att personer med NPF-diagnoser ska visa upp ett intyg från specialistläkare i psykiatri, som bland annat innehåller ett utlåtande om den sökandes funktion ”i relation till polisiära förhållanden”. Om personen medicineras eller behöver andra behandlingsinsatser för att ”uppnå stabil funktion” behöver läkaren även ange hur länge detta bedöms behövas.
Plikt- och prövningsverkets pekade i somras på att medicinering innebar vissa risker. Myndigheten menade bland annat att det vid medicinering och adhd ”finns en potentiell risk för svårigheter vid behov av dosjusteringar och utsättningsförsök”. Enligt Marie Andersson omhändertas dock dessa risker av det ganska ”omfattande intygskrav” som införs tillsammans med den medicinska och psykologiska prövningen.
På frågan om det kommer vara lätt att få tag i ett sådant intyg svarar Polismyndigheten att ”den sökande själv får ta kontakt med specialistsjukvården” och att de ”inte vet eventuell kostnad och väntetid.”, uppger Polistidningen.
Läs mer: Polisen vill inte ha adhd-aspiranter – anmäls nu för diskriminering
