Radar · Morgonkollen

Får inte skadestånd för giftigt dricksvatten

I december 2013 stängdes Brantafors vattenverk i Kallinge av sedan prover visat på att dricksvattnet var förgiftat av PFAS-kemikalier.

Ett kommunalt vattenbolag i Ronneby är inte skyldigt att betala skadestånd till invånare i Kallinge och Ronneby som fått sitt dricksvatten förorenat med giftiga kemikalier, enligt en dom i hovrätten över Skåne och Blekinge.

(UPPDATERAD 11:23) Därmed river hovrätten upp en dom från Blekinge tingsrätt våren 2021. Då ansåg tingsrätten att vattenbolaget var skadeståndsskyldigt – att de drabbade skulle kompensation för personskada i form av förhöjda halter av PFAS i blodet, vilket kan ge hälsorisker.

”Frågan för hovrätten har varit om kärandena har visat att de drabbats av fysisk personskada. Utgångspunkten för hovrättens prövning är att den som påstår personskada måste bevisa att det föreligger en skada”, säger hovrättsrådet Sofia Olsson i ett pressmeddelande.

Inte en personskada

Hovrätten anser att de höga halterna av PFAS i blodet visserligen innebär en förändring av kropparna, men att personerna som stämt vattenbolaget har inte kunnat bevisa att förändringen i sig utgör en skada på kroppen, skriver rätten.

Rätten anser att det ”inte är intaget av ett skadligt ämne i sig som utgör en personskada, utan att det krävs att detta har lett till en medicinskt påvisbar effekt på kroppen”. Det räcker inte att ha förhöjda PFAS-halter i blodet för att det ska ses som en fysisk personskada, skriver rätten.

De giftiga PFAS-kemikalierna upptäcktes hösten 2013 i grundvattnet i området. I december samma år stängdes Brantafors vattenverk i Kallinge sedan det kommunala vattenbolaget Ronneby Miljöteknik upptäckt höga halter av kemikalierna i dricksvattnet.

Finns i brandskum

Försvarsmakten har genom åren använt släckskum innehållandes PFAS-ämnen på sina brandövningsplatser. Försvaret har i det aktuella fallet tagit på sig ansvaret för att vattnet förorenats i Kallinge via en brandövningsplats på närliggande flygflottiljen F17, men säger sig inte ha känt till riskerna med släckskummet.

Fler artiklar i ämnet:

Forskaren om PFAS-upptäckten i regnvatten: ”Låt det inte hända igen”

Gränsvärden för PFAS införs för flera livsmedel

PFAS-dom provas på nytt

Fler kommuner bör undersöka sitt dricksvatten

Bakgrund: PFAS-skandalen i Blekinge

Hösten 2013: Länsstyrelsen i Blekinge genomför en utökad provtagning av miljögifter i grundvatten i länet.

November 2013: En första indikation på att det finns kraftigt förhöjda halter av perflourerade ämnen i grundvattnet i Kallinge och Ronneby.

16 december 2013: Brantafors vattenverk i Kallinge stängs. Det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik har funnit höga halter av PFAS, ett samlingsnamn för högfluorerade kemikalier, i dricksvattnet. Misstanken väcks att en närliggande brandövningsplats på F17 är utsläppskällan.

Januari 2014: Försvarsmakten inleder ett fördjupat utredningsarbete på F17 och senare konstateras höga halter i grundvattnet liksom läckage ut i Ronnebyån.

20 september 2016: PFAS-föreningen stämmer Ronneby Miljö och Teknik AB (Miljöteknik) vid Blekinge tingsrätt.

27 juni 2017: Tingsrätten beslutar att frågan om vilken lag som ska tillämpas ska hissas upp till Högsta domstolen, som får ta ställning till om prövningstillstånd ska beviljas eller inte.

14 juni 2018: Högsta domstolen fattar beslut om att dricksvatten är en produkt som omfattas av produktansvarslagen.

13 april 2021: Blekinge tingsrätt meddelar sin dom och slår fast att det kommunala vattenbolaget är skyldigt att betala skadestånd. Skadeståndsskyldigheten gäller kompensation för personskada i form av förhöjda halter av PFAS i blodet, vilket kan ge hälsorisker. Däremot är bolaget inte skyldigt att betala skadestånd för den oro för ohälsa som uppstått.

Våren 2021: Det kommunala vattenbolaget överklagar tingsrättens dom till hovrätten.

20 december 2022: Hovrätten över Skåne och Blekinge kommer med sin dom.

Fakta: PFAS

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsyror och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 4 700 olika PFAS-ämnen.

PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.

I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar, samt från inomhusluft eftersom ämnena sprids från prylar och material i våra hem.

Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.

Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.

PFAS kan också överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk.

Källor: Kemikalieinspektionen och Karolinska institutet.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV