I dagarna har FN:s miljöförsamling Unea haft sammanträde (Unea-5.2) i Nairobi och mötet har resulterat i något som många hoppats på, nämligen ett beslut om att inleda förhandlingar om ett globalt bindande avtal för att minska plastföroreningarna. Plastproduktionen har ökat kraftigt de senaste decennierna och uppgår nu till en 400 miljoner ton per år. En fördubbling väntas till år 2040. Flera miljöorganisationer och drygt 150 länder, Sverige inkluderat, har varit pådrivande i frågan om ett avtal. Enligt regeringen är beslutet historiskt.

− Jag är stolt över att FN:s medlemsländer nu enats och visat att de tar frågan om plastföroreningar på allvar, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, som är på plats för mötet, i ett pressmeddelande.

Länder och företag hålls ansvariga

Avtalet ska vara ett juridiskt bindande fördrag som behandlar plastens hela livscykel och ska göra det möjligt att sätta globala regler och skyldigheter som ska gälla under hela plastens livscykel, från produktion till bortskaffande. Både nationer och företag kommer att hållas ansvariga för att stoppa föroreningar av plast. En internationell förhandlingskommitté kommer att få i uppdrag att utarbeta och ratificera fördraget under de kommande två åren.

Världsnaturfonden WWF välkomnar beslutet och vill att ett starkt avtal ska vara klart senast 2024.

– Vi står vid ett historiskt vägskäl där ambitiösa beslut som tas i dag kan förhindra att plastföroreningar leder till en kollaps av våra ekosystem. Genom att utveckla ett rättsligt bindande globalt plastavtal banar våra världsledare vägen för en renare och bättre framtid för både människan och planeten, säger Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, i ett pressmeddelande.

Förhandlingarna förväntas inledas under andra halvan av 2022.

Läs mer:

WWF kräver globalt plastavtal

Plastens hot mot haven: ”Länderna måste förhandla om bindande avtal”

Ny handlingsplan ska bekämpa plastproblemet: ”Vi måste göra något radikalt”