Regeringen har genomfört flera lättnader i sjukförsäkringen. Därför är det nu enklare att få fortsatt sjukpenning. Men Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap, anser att tidsgränserna i rehabiliteringskedjan borde avskaffas.
– Det är inte rätt sätt att dra in ersättningen, säger hon.
Under de senaste två åren har regeringen fått igenom flera lagändringar i rehabiliteringskedjan. Syftet är att öka den ekonomiska tryggheten för sjuka. Och det har gett effekt.
– Det har blivit en tydlig skillnad, säger Beate Trygger, arbetsterapeut.
Hon jobbar på Rehabakademin, där personer med utmattning eller långvarig smärta kan få samordnad rehabilitering. Tidigare hände det ofta att patienter fick indragen sjukpenning mitt under rehabiliteringen eller inte kunde komma dit för att tiden för rehab inföll på fel dag. Det skapade en jättestor oro hos patienterna och gjorde det svårare att tillfriskna för dem, uppger Beate Trygger.
Men efter februari i år har hon märkt en stor skillnad. Då ändrades lagen så att det nu är möjligt för vissa att fortsätta få sjukpenning om personen antas kunna återgå till sitt tidigare jobb inom ett och ett halvt år.
– Det lugnar patienterna. De har inte längre kniven mot strupen. Och nu är det inte alls lika vanligt att vi har problem med Försäkringskassan. Det är jätteskönt att de tänkte om! säger Beate Trygger.
Lagändringen är en av flera lättnader i rehabiliteringskedjan som regeringen har fått igenom i riksdagen. I mitten på juni tillsatte de också en ny utredning som ska undersöka om ändringarna i sjukförsäkringen har gett effekt.
”Avskaffa tidsgränser”
Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap, anser att det är bra med lättnader i sjukförsäkringen. Men hon menar att tidsgränserna i rehabiliteringskedjan borde avskaffas helt.
– Jag tycker inte att de fasta tidsgränserna har underlättat för människor att komma tillbaka i jobb. Däremot har de underlättat i beslutsfattandet, säger hon.
Ruth Mannelqvist skulle vilja se mycket mer fokus på arbetsgivarnas roll. De har redan i dag skyldighet att hjälpa sjukskrivna att rehabiliteras, men det borde läggas mer krut på att undersöka hur detta görs bäst så att andra kan ta efter dem som är duktiga, anser hon.
Redan i dag är framför allt många småföretag duktiga på att anpassa arbetsplatsen så att medarbetare kan komma tillbaka till jobb, enligt Ruth Mannelqvist. Sämst är kommunala och statliga arbetsgivare, visar Försäkringksassans studier.
– Jag tror att om vi vill ha en riktigt väl fungerande sjukförsäkring behöver vi premiera de arbetsgivare som gör ett bra jobb, säger Ruth Mannelqvist och tänker sig till exempel sänkt arbetsgivaravgift för arbetsplatser som tar emot personer med nedsatt arbetsförmåga.
De sjukskrivna som samtidigt är arbetslösa borde ges motsvarande rehabiliteringsstöd av Försäkringskassan, vilket knappast sker i dag.
Men vissa anser ju att rehabiliteringskedjan har gjort att sjuka snabbare får stöd än tidigare, vad tänker du om det?
– Jag är helt för att samhället ska göra mer för att människor ska bli delaktiga. Samtidigt tror jag inte att det bästa sättet är att dra in ersättningen, säger Ruth Mannelqvist.
Ändrat regleringsbrev
Förutom lagändringarna har regeringen även förändrat texten i det regleringsbrev som styr Försäkringskassans arbete. Tidigare har det i över 20 års tid stått i regleringsbreven att sjuktalen skulle ligga på en låg och stabil nivå. Detta är nu struket och i stället står det endast att ”sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom” och hjälpa den sjuka att kunna jobba igen.
– Det är en positiv utveckling att man tar bort målen om att sänka sjuktalen och i stället fokuserar på att hjälpa folk tillbaka i arbete, säger Ruth Mannelqvist.
Förutom att regeringen ändrat både i lagen och i regleringsbrevet har Försäkringskassan också börjat arbeta för att förändra sig. De ska jobba för att inte påverkas av regeringens politiska utspel, utan istället skapa ”en stabil och förutsägbar tillämpning som är hållbar över tid”. Dessutom ska handläggarna få mer stöd och delas upp i att jobba med antingen korta eller långa sjukfall. Försäkringskassan jobbar också med att internt förtydliga att de har skyldighet att utreda sjukfallen ordentligt, uppger Terese Östlin, nationell samordnare inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan.
”I dag tar vi in fler underlag i utredningar om sjukpenning, inte minst uppgifter från den som är sjukskriven, vilket granskningar visar att vi inte alltid gjort tidigare” skriver hon i ett mejl till Syre och tillägger:
”Vi tror att det kommer höja vår förmåga och komma medborgare till gagn i det att vi – tillsammans med vården och arbetsgivare – blir bättre på att stötta människor att komma tillbaka i hälsa och arbete”.
Läs mer:
Fler utförsäkrade under de rödgrönas styre än Alliansens
Större andel drabbades av avslag på sjukpenning under de rödgröna
Alliansens bortre tidsgräns fungerade inte
Här är lagändringarna i sjukförsäkringen
Normalt förekommande arbete kan inte vara ett påhittat jobb, utan Försäkringskassan ska tvingas specificera inom vilken yrkeskategori som det ”normalt förekommande arbetet” ska finnas i.
Rehabiliteringskedjan har mjukats upp. Det finns nu fler möjligheter att göra undantag från att den sjuka måste ta ett annat jobb (normalt förekommande arbete) vid dag 180, 365 och 550, det vill säga 1,5 års sjukskrivning.
Sjukskrivna 62-åringar undantas helt från prövningen mot ”normalt förekommande arbete” och får fortsatt sjukpenning om de inte kan komma tillbaka till sin arbetsgivare.
Ökad trygghet för behovsanställda – under vissa villkor ska sjukskrivna behovsanställda inte längre ses som arbetslösa utan beviljas sjukpenning om de inte kan jobba i den behovsanställning som man är sjukskriven ifrån. Tidigare bedömdes deras arbetsförmåga mot ”normalt förekommande arbete”.
Deltidssjukskrivna behöver inte längre minska sin arbetstid varje dag utan kan förlägga sin sjukskrivningsprocent flexiblare än tidigare.
Trygghetspension införs i september. Det innebär att personer över 60 år som uppfyller vissa villkor lättare ska beviljas sjukersättning, det som tidigare hette förtidspension.
Dessutom har taket i sjukpenningen höjts, liksom bostadstillägget och garantinivåerna i hel sjuk- eller aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension.
