Riksdagen kommer driva en bra politik för gigföretagen efter valet 2022 oavsett vilka som vinner, visar ny rapport.
Det blir allt vanligare att man tar tillfälliga korttidsanställningar istället för att vara fast anställd. Med appar och plattformar blir det lättare att köpa och sälja tillfällig arbetskraft – så kallade “gig”. Hur vanligt det är i Sverige finns inga exakta siffror på, men uppskattningsvis arbetar omkring 2 procent av befolkningen under gig-liknande förutsättningar.
Gigekonomin har kritiserats av flera fackföreningar för att bland annat göra det svårare att teckna kollektivavtal och leda till mindre trygga arbetsvillkor.
Fenomenet har även blivit en politisk fråga.
Gigwatch, som är ett ideellt och partipolitiskt obundet initiativ, har undersökt hur partierna i riksdagen ställer sig till gigekonomi.
Genom att dels skicka ut en enkät som alla riksdagspartier fått möjlighet att besvara och dels gå igenom partiernas debattartiklar, motioner och hur de röstat i riksdagen, har Gigwatch i rapporten Plattformarna & politiken analyserat den politiska situationen, frågan om den svenska modellen och hur gigekonomins framtid i Sverige kan tänkas se ut efter riksdagsvalet i september 2022.
Gigföretagen anses vara "jobbskapare"
Rapporten visar att de traditionellt borgerliga partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna är starkt positiva till gigekonomin och ser positivt på gigföretagen i egenskap av “jobbskapare”.
De fyra partierna är medvetna om att finns problem med gigekonomin, men menar att lösningen är att anpassa arbetsmarknadens regler för att integrera gigekonomin som en permanent del av den svenska arbetsmarknaden.
Det finns även en tendens hos de borgerliga partierna att verka för att staten aktivt ska stödja gigföretagen, bland annat genom att skattelagstiftningen i högre grad anpassas till gigföretagen, och genom att de anställningsformer som återfinns i gigekonomin förenklas.
Det blir exempelvis tydligt i en motion från Centerpartiet angående apptjänsten Tiptapp som Stockholm stad 2018 försökte förbjuda, där de föreslår att en särskild instans ska inrättas som löpande ska granska lagstiftning och myndighetsbeslut “som blockerar och försvårar utvecklingen av digitala tjänster”. På så vis får staten i uppgift att administrera gigföretagens expansion och därmed en tilltagande gigifiering av arbetsmarknaden, anser Gigwatch.
Mer kritiska och mer spretiga
Hos Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och även Sverigedemokraterna är inställningen till gigekonomin mer kritisk, men också mer spretig än de borgerliga partiernas relativa samsyn i frågan.
Socialdemokraterna har en tydligt kritisk hållning gentemot gigekonomin, och har bland annat förespråkat att arbetsmiljölagen bör reformeras för att bättre fånga in gigekonomins arbetsplatser, samt att Skatteverket ska få ökade möjligheter att beskatta gigföretagen.
Samtidigt har partiet inte levererat några konkreta åtgärder under sina år vid makten. Partiet menar att gigekonomins problem bäst hanteras genom den svenska modellen, det vill säga genom förhandlingar mellan fackförbund och arbetsköparorganisationer.
Vänsterpartiet har också en kritisk syn på gigekonomin, men skiljer sig i sina förslag på lösningar. De menar att facklig organisering inom ramarna för den svenska modellen måste kompletteras med lagstiftning kring exempelvis gigföretagens status som arbetsköpare.
Inställningen hos Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är något mer tvetydig. Båda partierna uppvisar både kritiska och positiva drag. Miljöpartiet har vid upprepade tillfällen uttalat sig positivt om vad de kallar “delningsekonomin”, men har i andra sammanhang kritiserat den framväxande gigekonomin.
Sverigedemokraterna är uttalat negativa till gigekonomin, men har knappt vidrört frågan utanför Gigwatch enkät.
Än mer gynnsamt för gigföretagen efter valet 2022
Inför höstens val har två politiska koalitioner utkristalliserat sig.
I det senaste riksdagsvalet 2018 fick de partier som är uttalat positiva till gigekonomin, den tidigare så kallade Alliansen, 40,2 procent av rösterna. I samma val samlade de partier som är uttalat skeptiska till gigekonomin, det vill säga Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, 58,2 procent av rösterna.
Håller det nuvarande opinionsläget i sig så är det sannolikt att de uttalat positivt inställda partierna minskar sin röstandel ytterligare.
Trots det är det mest sannolika att en för gigföretagen gynnsam politik kommer att drivas även efter valet 2022.
I det borgerliga blocket är en majoritet av partierna positivt inställda till gigekonomin.
I det rödgröna blocket har de kritiska partierna en majoritet, men samtidigt kommer de partierna sannolikt att vara beroende av Centerpartiet för att få igenom sin politik på olika områden.
Centerpartiets inställning till gigekonomin är starkt positiv, och enligt Gigwatch är Socialdemokraterna inte främmande för att kompromissa med Centerpartiet i ekonomiska frågor, även när de står långt från Socialdemokraternas egna uttalade åsikter, som i exempelvis frågan om marknadshyror.
Läs mer:
Ubers chaufförer anställs i Storbritannien – men inte i Sverige
