Forskare har undersökt data över cannabisanvändning i flera europeiska länder som alla förändrat sin lagstiftning kring drogen. Studiens slutsats är att varken hårdare eller mildare straff påverkade bruket i någon betydande mening.
En hel del har skett på lagstiftningsområdet för cannabis i de europeiska länderna de senaste åren, där den tydligaste trenden är att politiken blir mer generös, med vissa undantag. Länder som Tyskland och Italien tycks vara på väg mot en avkriminalisering av cannabis, medan Sverige fortsätter hålla en strikt linje.
Huruvida mildare straff, avkriminalisering eller till och med legalisering påverkar bruk, missbruk och dödlighet orsakat av narkotika är ständigt föremål för både forskning och debatt. En studie från Karolinska institutet som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Plos one har tittat på hur bruket av cannabis har sett ut under en tidsperiod då vissa länder förändrade lagstiftningen kring drogen.
Inga tydliga effekter
Datan kommer från EU-organet EMCDDA och urvalet har avgränsats till åldersgruppen 15-34* i Belgien, Tjeckien, Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Slovakien, Spanien, Sverige och Storbritannien. Länderna måste ha data över cannabisanvändningen under minst åtta år mellan 1994 och 2017, eller ha förändrat lagstiftningen under den perioden, för att vara med i studien. Exempelvis både skärpte och mildrade Storbritannien, Tjeckien och Italien straffen flera gånger och rapporterade minskat bruk i samband med detta i bägge fallen. Slutsatsen är alltså att lagarna inte har någon större inverkan på cannabisbrukets utbredning.
– Oavsett åt vilket håll lagarna gick såg vi en minskning. När vi isolerar lagstiftningen ser vi alltså inte några tydliga effekter på bruket, säger en av studiens författare, Cecilia Magnusson, professor i folkhälsoepidemiologi vid Karolinska institutet, till Dagens nyheter.
Sverige har lägst förbrukning av de studerade länderna, och användandet har legat på en relativt jämn nivå sedan 90-talet. Störst variation från år till år iakttas i Tjeckien, där hårdare lagar fick bruket att minska 2010, men när lagarna mildrades igen 2014 sjönk siffrorna också, för att sedan studsa inom ett snävare intervall. Spanien ligger högst, och bruket fortsatte att öka något efter att lagstiftningen skärpts 2015.
"Att utreda kan aldrig vara fel"
Det finns inte uppgifter från alla länder för varje år och som alltid måste man ta hänsyn till inneboende brister i den här sortens data, påpekar Magnusson. Det är också ett område som det är svårt att föra statistik över, eftersom risken ökar att användarna inte svarar ärligt om hur mycket de brukar i de fall som bruket är olagligt. Forskarna bakom studien vill gärna att nya studier följer upp utvecklingen i de länder som nyligen lättat på lagstiftningen, och även få in aspekter som dödlighet, vårdbehov och påverkan på drogmarknaden.
Den svenska regeringen har länge motsatt sig att utreda konsekvenserna av avkriminalisering för eget bruk av droger, i första hand cannabis. Cecilia Magnusson är skeptisk till den linjen.
– Man behöver gå till botten med det här och ha tydliga argument oavsett vilket vilket håll man går åt med narkotikalagstiftningen. Det är konstigt att måla in sig i ett hörn, att utreda frågan kan aldrig vara fel, säger hon till DN.
*Datan gäller personer som uppgett att de använt cannabis den senaste månaden.
Läs mer:
Klart i Tyskland: Cannabis släpps fritt
Luxemburg vill legalisera odling och bruk av cannabis för privat bruk
