Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar upprepar i Ekots partiledarutfrågning att hon vill se en majoritetsregering efter valet med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet och att hon kräver en ministerpost i den regeringen. Eftersom alla partiers mandat behövs tycker hon att det är ”självklart” att alla sitter i regering.

Socialdemokraterna vände under våren i frågan angående ett svensk medlemskap i försvarsalliansen Nato och en ansökan är nu inlämnad.

Vänsterpartiet är fortfarande mot svenskt medlemsskap i Nato, men Nooshi Dadgostar anser att Vänsterpartiet trots det kan sitta i en regering ledd av statsminister Magdalena Andersson.

– Det som blir vårt uppdrag är att bedriva en politik för att Sverige måste ha en stark utrikespolitik, fortsätta vårt arbete mot kärnvapen. Sen är ju frågan hur vi ska beblanda oss med andra länder, och vilken typ av hjälp vi ska ge och vilken hjälp vi kräver, säger Nooshi Dadgostar.

Ekot: Om vi tar ett konkret exempel. Du har ju sagt att du inte vill att Sverige skickar soldater i döden för exempelvis Erdogans sak. Men när Sverige gått med i Nato – ska Sverige undvika att skicka soldater i strid utomlands?

– Om det innebär att Sverige ska delta i det anfallskrig som Erdogan nu planerar i norra Syrien – då tycker jag verkligen inte det.

Ekot: Men ömsesidiga försvarsgarantier är ju själva anledningen till att Sverige söker Nato-medlemsskap. Hur ska Sverige kunna förvänta sig garantier om vi inte själva kan utställa garantier?

– Det här var ju en del av vår kritik – att vi kommer tvingas in i andras konflikter. Jag kommer fortsatt arbeta för att vi inte ska ge oss in i de länder som begår brott mot mänskliga rättigheter.

"Andersson kan lova vad hon vill"

En annan fråga Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har olika åsikter om är fastighetsskatten. Vänsterpartiet vill se en skatt för fastighetsvärden över tio miljoner, något som Magdalena Andersson har lovat att inte införa.

– Magdalena Andersson kan lova och säga precis vad hon vill, jag kommer att driva mina frågor, sedan kommer vi sätta oss ner och förhandla, säger Nooshi Dadgostar till Sveriges Radio Ekot.

Ta avstånd från viftande med PKK-flaggor

Under Almedalsveckan poserade tre av Vänsterpartiets riksdagsledamöter:  Daniel Riazat, Momodou Malcolm Jallow och Lorena Delgado Varas med de kurdiska organisationerna PKK:s, YPG:s och YPJ:s flaggor.

Nooshi Dadgostar tar avstånd från partikollegernas flaggviftande.

– Det var inte sanktionerat av mig, säger hon.

Hon säger att det inte var ”fruktbart” för att framföra sina protester. PKK är terrorstämplat av Sverige.

Subventionerade fossila bränslen

Under våren gick Vänsterpartiet med på att sänka bränsleskatten. Nooshi Dadgostar får frågan varför staten ska subventionera fossila bränslen i den här klimatkrisen.

– Vi fick väldigt stora prischocker under en kortare period. Dieselpriset var närmare 30 kronor litern. Människor fick nästan säga upp sig eller hantera sin hushållsekonomi. Det var en del i detta. Vi tror inte på prischocker, det skapar ingen omställning. Man måste under en längre period arbeta för att göra det skiftet, säger partiledare Nooshi Dadgostar och fortsätter:

– Anledning nummer två är för att vi genuint vet att reduktionsplikten, i framförallt diesel, är inte hållbar. 

Ekot: Ni gjorde upp tillsammans med partier som SD och M – som ni anklagar för att vara klimatbovar? Varför det?

– Vi har inte tagit det här med SD. Vi diskuterade med KD och M. Det är ofta vi hamnar på samma knapp. Det betyder inte att vi samarbetar, säger Nooshi Dadgostar.

Läs mer:

Myndighet om V:s elpriser: Omöjligt förslag

V kräver vinstförbud i skolan för stödja ny statsminister

Den arbetstidsförkortningsmodell som Vänsterpartiet vill se utredas brukar kallas för 80-90-100 och innebär att medarbetare som är äldre än 63 år gamla kan arbeta 80 procent, få 90 procent av sin lön och avsättningar till tjänstepension som motsvarar en lön på 100 procent.

Enligt Vänsterpartiet finns det redan ett flertal fackförbund som förordar den här modellen som ska underlätta för äldre personer att klara av att orka arbeta längre upp i åldrarna, samt få en smidigare övergång till att gå i pension.

Anfal Mahdi, oppositionsråd för Vänsterpartiet i Malmö, berättar att hon fick idén efter att ha läst ett utskick från fackförbundet Vision som driver den här modellen för sina medlemmar. Det fick henne att bjuda in Vision till stadshuset för att berätta mer.

– Jag blev inspirerad av det mötet till att lägga den här motionen. Vi ser det som ett bra sätt där det finns ett kompetensgap att få människor att orka stanna kvar i arbete och samtidigt låta dem inte gå miste om den delen av pensionen, säger Anfal Mahdi.

Förhandlat avtal

Övergången till arbetsförkortningsmodellen ska uppnås genom ett lokalt förhandlat avtal mellan fackförbund och Malmö stad, och Vänsterpartiet vill att kommunen erbjuder arbetstidsförkortning till de medarbetare som önskar att ta del av den, precis som med semesterväxling, skriver VP i ett pressmeddelande.

– Vi vill att det införs i hela kommunen och erbjuds till alla anställda och att det görs i samarbete med fackförbunden, säger Anfal Mahdi och tillägger:

– Om det är flera som vill gå ned i tid på samma arbetsplats och det leder till arbetskraftsbrist måste det kunna finansieras att ta in extra personal.

Hon berättar att även om flera fackförbund som Vision, Kommunal och Akademikerförbundet SSR driver den här frågan vet hon inte hur det kommer att tas emot i stadshuset.

– Det har precis lagts en budget och den innebär kraftiga nedskärningar, vilket har kritiserats av fackförbunden. Jag hoppas att S-MP-L-styret vill lyssna men det är inte säkert att de gör det. Som det är nu är Vänsterpartiet de enda som driver den här frågan.

Frivilligt att testa

Vänsterpartiet tror inte att reformen skulle innebära så stora merkonstnader. Det skulle ge äldre medarbetare en möjlighet att gå ner i arbetstid mot slutet av sin karriär och samtidigt behålla en bra lönenivå samt pension.

Det ska vara frivilligt för medarbetare att testa att gå ned i tid, om man senare skulle ångra sig ska det finnas möjlighet att återvända till hundra procent, berättar Anfal Mahdi.

– Det finns flera vakanta tjänster ute för socionomer och arbetstidsförkortningen skulle kunna locka tillbaka dem till arbete och dessutom få människor att stanna längre. Det gör att kompetensen stannar och minskar personalomsättningen på vissa arbetsplatser som det ser ut idag.

Vänsterpartiet i Malmö driver sedan tidigare att man vill införa sex timmars arbetsdag och trettio timmars arbetsvecka med bibehållen lön.

– Införandet av arbetstidsförkortningsmodellen är ett bra steg mot införandet av sex timmars arbetsdag, säger Anfal Mahdi.

Ett medlemskap i Nato skulle kräva att omfattande satsningar görs på den svenska järnvägen. Det rapporterar Sveriges Radio Ekot med hänvisning till en rapport som Försvarsmakten lämnat till regeringen.

I rapporten pekar försvaret bland annat på att järnvägen i dagsläget lider av betydande kapacitetsbrister och att det underhållet släpar efter.

Enligt Thomas Ekström, expert på militär logistik på Försvarshögskolan, lär frågor kopplade till beredskap spela en framträdande roll i framtida transportsatsningar.

I mitt huvud så innebär det ju ett första paradigmskifte och det kommer förstås vara kostnadsdrivande, säger han till radion.
Försvarsmakten kommer med flera förslag på möjliga satsningar i sin rapport, dessa är dock sekretessbelagda.

Som Nato-medlem kommer Sverige behöva göra en rad anpassningar, inte bara ifråga om försvarets utformning utan även politiskt. Att Sverige valde att utebli från FN:s konferens om kärnvapenförbud i förra veckan motiverades bland annat med att konventionen inte är förenlig med alliansens principer.

Förutsättningarna för vapenexport påverkas också av ett Natomedlemskap. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för ”tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel, inklusive riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan”. Även det förändrade säkerhetspolitiska läget utgör en bakomliggande orsak till behovet av en översyn.

– Regeringen går nu vidare med frågan om hur det svenska exportkontrollregelverket påverkas av ett svenskt Natomedlemskap. Sverige har, och ska fortsatt ha, en strikt och effektiv exportkontroll av krigsmateriel. Ett svenskt Natomedlemskap och det nya säkerhetspolitiska läget ställer dock krav på vissa förtydliganden i regelverket, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande .

Risk för svagare regelverk

Det är Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som beviljar tillstånd för export av krigsmateriel. Enligt det nuvarande regelverket får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det, och så länge det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vapenexport bör, om riktlinjerna ska följas, inte beviljas till länder som är eller riskerar att bli involverade i väpnad konflikt. Sedan april 2018 gäller också ett så kallat demokratikriterium, som innebär att högre krav ska ställas på mottagarländernas demokratiska status.

Det faktum att Sverige ändå exporterar vapen till flertalet länder i krig och länder där mänskliga rättigheter kränks visar dock att regelverket kan tolkas generöst, något som ”synliggör svagheterna i regelverket och bristerna i demokratikriteriet”, enligt Svenska freds ståndpunkt. I en rapport konstaterade organisationen nyligen att ett Natomedlemskap kan öka risken för att export sker till odemokratiska länder, vilket Syre tidigare skrivit om, och beskedet om utredningen är på intet sätt betryggande:

– Man tillsätter inte en utredning om man inte vill göra förändringar och det finns stora risker att de frågor utredningen ska se över kommer att leda till att regelverket och/eller prövningarna försvagas. Vi ser med stor oro på att utredningen, och ett svenskt Natomedlemskap, kan leda till att kriterier om demokrati, mänskliga rättigheter och att förhindra väpnad konflikt tonas ned i prövningarna för svenska vapenaffärer. De som får betala priset är människor i de länder som svenska vapenföretag är med och beväpnar, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska freds, i ett uttalande på sociala medier.

Till utredare har regeringen utsett före detta talmannen Per Westerberg (M). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024.