Med bred marginal har EU-parlamentet röstat för ett förslag som ska stoppa vårt bidrag till den globala avskogningen. Men svenska parlamentariker från M, SD och C – ville inte ge bifall. ”Skandal”, tycker Miljöpartisten och EU-parlamentarikern Pär Holmgren.
Den avskogningsförordning som nu arbetas fram inom EU har beskrivits som ett avgörande steg för att kunna stoppa förlusten av värdefulla skogar världen över. Men som Syre berättat, har EU-kommissionens förslag inte landat väl hos en bred majoritet av Sveriges riksdagspartier som betraktat det som ett hot mot svenskt skogsbruk. Bland annat på grund av hur kommissionen velat definiera skogsutarmning.
Kritik som Sverige fått gehör för inom det Europeiska rådet, där EU:s 27 medlemsländer finns representerade. Men medlemsländerna har inte ensam rådighet över beslutet. Även EU-parlamentets 705 ledamöter fick under tisdagen möjlighet att ta ställning till en reviderad version av kommissionens förslag, efter att det tröskats igenom av parlamentets miljöutskott, ett förslag som enligt Världsnaturfonden WWF var en väsentlig förbättring.
När resultatet från omröstningen stod klart hade en bred majoritet (453 av 705 ledamöter) gett bifall, däribland de svenska parlamentarikerna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
– Det är ett glädjande starkt budskap från parlamentet, säger Per Larsson, skogsexpert på WWF, som bland annat välkomnar att parlamentet vill att fler produkter omfattas av lagstiftningen, än vad rådet och kommissionen föreslagit.
"Måste vara ansvarsfulla"
Men vilden Peter Lundgren och den Sverigedemokratiska ledamoten Charlie Weimers, hörde till den minoritet som röstade nej (57 av 705 ledamöter).
– Med tanke på prisökningarna är timingen dålig. Förslagets definitioner är hårdare än de svenska och riskerar att slå mot svenskt skogsbruk i ett senare skede i form av EU-lagstiftning, säger Charlie Weimers i ett uttalande till Syre.
Moderaternas fyra ledamöter och den centerpartistiska ledamoten Emma Wiesner, lade tillsammans med 118 andra ledamöter ned sina röster. Enligt Emma Wiesner skulle definitionen av skogsutarmning i förslaget riskera att klassa svenskt skogsbruk som avskogning. Samma kritik som framförts av den socialdemokratiska regeringen i Europeiska rådet (som då gällde kommissionens förslag).
– Definitionen är väldigt dålig skriven, den tar till exempel inte hänsyn till skogens utveckling över tid utan kollar blint på hur det ser ut efter skörd – så fungerar inte skogsbruk, säger hon i ett uttalande till Syre.
Även Socialdemokraterna var kritisk till definitionen av skogsutarmning, berättar den avgående parlamentarikern Jytte Guteland (S) och försökte få den ändrad under omröstningen. Men ansåg ändå att förslaget kunde ges bifall, trots att ändringsförslagen inte gick igenom.
– Det stora penseldraget måste vara att få stopp på den globala avskogningen. Då vill vi vara ansvarsfulla i vårt röstande och tydligt ta ställning emot avskogningen, det är enorma arealer som försvinner varje minut, säger Jytte Guteland till Syre.
Så ni ser inte en sådan skarp risk att svenskt skogsbruk skulle klassas som ohållbart?
– Nej, jag gör inte det. Däremot genom att rösta som vi gjorde markerade vi att definitonen måste vara tydlig. Men nej, jag anser att det var viktigt att rösta för den här rapporten.
EU-parlamentarikern Pär Holmgren från Miljöpartiet ger ändå Socialdemokraterna en känga för att i regeringsställning försökt stoppa lagstiftningen, som nu ska börja förhandlas mellan EU-rådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen.
– Den svenska högern har i armkrok med regeringen gjort allt de kan för att stoppa lagstiftningen. Det är skandal. Att kalla skogsbruket hållbart, samtidigt som man är livrädd för att en lag mot avskogning hotar skogsbruket är hyckleri. Vi behöver sätta stopp på vår konsumtion av produkter som driver på avskogning världen över, samtidigt som vi ser över vår egen skogspolitik, säger han i ett uttalande.
Liberalernas ledamot Karin Karlsbro uppger för Syre att hon skulle röstat ja men att hon inte var i Strasbourg då hon ”behövdes hemma” på grund av valet. Även Centerpartiets Abir Al-Sahlani och Sverigedemokraten Jessica Stegrud missade omröstningen.
Läs mer:
Regnskogen ska räddas men Sverige sätter hälarna i marken
Sverige fick gehör om kalavverkning: ”En farlig väg att gå”
Så vill Parlamentet stärka lagen
När EU tar fram nya förordningar på miljöområdet brukar det resultera i en dragkamp mellan EU-parlamentet som i regel vill gå längre – och Europeiska rådet, som brukar dra i bromsen. Så ser det också ut att bli den här gången. Efter parlamentets omröstning, står det bland annat klart att de vill att lagen ska omfatta fler produkter än rådet – och att de inte får sättas på EU:s marknad om de har bidragit till avskogning efter den 31 december 2019. Motsvarande datum som rådet vill se är den sista december 2020. Parlamentet vill också strama upp regelverket kring hur efterlevnaden av lagen ska kontrolleras. I det ursprungliga förslaget från kommission omfattas sex produkter – så som kaffe och soja.