Radar · Politik

Hot och hat mot politiker vanligt: ”Ett samhällsproblem”

Hot och hat mot politiker är vanligt och än mer så under valår.

Hot och hat mot politiker har blivit vanligt förekommande. Under valår ännu mer. Och kvinnor och unga förtroendevalda är de mest utsatta.
– Hot och hat mot förtroendevalda utgör ett hot mot vårt demokratiska system, säger Anna-Lena Pogulis på Sveriges kommuner och regioner.

Vartannat år publicerar Brottsförebyggande rådet, BRÅ, rapporten Politikernas trygghetsundersökning. Den senaste rapporten, som Syre även tidigare rapporterat om, visar den upplevda otryggheten hos förtroendevalda under 2020 och där går det att se att 26 procent av de 8000 förtroendevalda som deltagit i studien uppger sig blivit utsatta för någon form av hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under året. Siffran var ännu högre under valåret: 32,6 procent.

Anna-Lena Pogulis på Sveriges kommuner och regioner, SKR, jobbar med att öka medvetenheten och kunskapen om detta genom att genomföra utbildningar för förtroendevalda, men också genom att ge stöd till säkerhetsansvariga i kommuner och regioner som i sin tur ger lokalt stöd till förtroendevalda.

Precis som BRÅ:s siffror visar konstaterar hon att kvinnor och yngre förtroendevalda löper högst risk att utsättas för hot och hat.

– Med hjälp av fördjupning av BRÅ:s data har SKR sett att förtroendevalda kvinnor har 20 procents högre risk att utsättas och unga förtroendevalda har fem gånger högre risk att utsättas.

Även personer som innehar ordförandeposter riskerar att drabbas hårdare.

"Blir en typ av självcensur"

– Vi ser också att konsekvenserna är högre för kvinnor och unga. Det kan vara att man känner sig rädd och orolig i högre utsträckning eller inte uttalar sig i samma utsträckning. Det blir en typ av självcensur, säger Anna-Lena Pogulis.

Hon menar att man som förtroendevald kan behöva veta att det finns stöd för att känna sig trygg.

– Man behöver förbereda sig! Jag brukar göra liknelsen med hur vi tänker kring brandsäkerhet. Vi har nästan alla en brandvarnare hemma och har säkert någon gång tänkt på vilken väg vi skulle ta först ut om börjar brinna. På samma sätt behöver förtroendevalda förbereda sig för  risken att utsättas för hot och hat. Vad gör jag om det händer mig själv? Eller om någon närstående blir utsatt? Vd gör jag om någon annan förtroendeval blir utsatt? Det behöver finnas en riskmedvetenhet. Vem kontaktar jag och tar det första samtalet med?

Få anmäler

Ett annat viktigt råd hon och SKR vill förmedla till förtroendevalda är att polisanmäla.

– I BRÅ:s rapport ser man att det är en väldigt liten andel som anmäler. Omkring 16 procent. Därför har vi på SKR tillsammans med polisen tagit fram skriften Anmäl alltid hot hat och våld. Vi arbetar mycket med det, men trots det så minskar anmälningarna.

Varför är det så, tror du?

– Enligt Brås rapport är den största orsaken att anmälan inte tros leda till något. Olyckligtvis är det också ganska många som kan tycka att ”lite får man tåla”. Men det är olyckligt, för det drabbar inte bara förtroendevalda. Journalister, forskare, idrottspersoner, influencers. Det är många som drabbas. Och ju mer det sprider sig desto större samhällsproblem har vi. Hot och hat mot förtroendevalda utgör ett hot mot vårt demokratiska system.

Sverige är inte på något sätt unikt. Hot och hat syns runtom i Europa såväl som i världen. Just nu pågår ett initiativ från EU-kommissionen om att även införa hatbrott i förteckningen över EU-brott. Men någon enkel lösning på problemet finns inte, menar Pogulis.

–När det får de här konsekvenserna, där förtroendevalda blir hotade och hatade och inte kan vara trygga i sitt demokratiska uppdrag, där de utövar självcensur eller undviker att befinna sig på sociala medier. Då utgör det ett samhällsproblem.