Syre har tidigare berättat om att ett medborgarförslag för basinkomst lades fram i regionen Baskien i norra Spanien i januari. Medborgarförslaget handlade om att ge alla vuxna medborgare i regionen 900 euros (omkring 9 300 kronor) i månaden, utan krav på att man måste söka jobb eller ha en viss inkomst. Totalt 22 074 personer skrev under förslaget, vilket är långt över den gräns på 10 000 underskrifter som krävs för att parlamentet ska diskutera ett medborgarförslag.

Nu har förslaget tagits upp i Baskiens parlament – som har beslutat att inte gå vidare med det. Anledningen är att parlamentet redan anser sig ha en ”framgångsrik” modell för inkomstgaranti, som de har kommit långt i arbetet med. Det rapporterar tidningen El Diario.

Medborgarförslaget togs från början fram av gruppen Renta Básica Incondicional, som består av 16 Baskienbor med bakgrund inom bland annat mänskliga rättigheter, feminism och antimilitarism. Förutom de tusentals namnunderskrifterna har även 80 olika organisationer ställt sig bakom förslaget.

Läs mer: Baskiska parlamentet tvingas diskutera basinkomst

Newfoundland och Labrador är en provins på den kanadensiska östkusten. Nu har dess premiärminister tillkännagivit en treårsplan som ska börja i september nästa år. Programmet ska samverka med andra typer av inkomstförsäkringar och behovsprövade stöd som de för mediciner och försörjning (Newfoundland and Labrador prescription drug program och income support program).

Förhoppningen är att bli en av Kanadas hälsosammaste provinser fram till år 2031.

Planens budget förväntas ligga på runt 85 miljoner dollar årligen. Detta är utöver de över 900 miljoner dollar som provinsregeringen avsatte i budgeten detta år för sociala program och stöd till familjer och personer med lägre inkomster.

Samverkan med kommuner

Programmet har utvecklats i samråd med flera olika grupper i samhället, bland annat de kommunala styrena, experter och ursprungsbefolkningen.

– Som regering fokuserar vi starkt på att skapa en förändring i hur vi gemensamt gör livet bättre för alla invånare i Newfoundland och Labrador, med ökat fokus på de sociala bakgrundsfaktorerna för hälsa i våra utgifts- och policybeslut. Med dagens tillkännagivande av en ny plan för att minska fattigdomen tar vi nästa avgörande steg framåt i vår strävan att ytterligare förbättra hälsan och välbefinnandet för alla invånare, säger Andrew Furey, premiärminister för Newfoundland och Labrador, i ett pressmeddelande.

Stödprogrammet har fyra huvudområden vilka är att minska barnfattigdomen, skapa meningsfull sysselsättning, öka inkomsterna, samt ge stöd till äldre invånare. 

Vad gäller satsningarna på barnen kommer den provinsregeringen att utöka stödet till kosttillskott för gravida och barn upp till fem års ålder. Barnbidraget kommer att öka med 300 procent och även innefatta ett skollunchprogram i förskolor och grundskolor. 

Som en del av reformerna kommer ett nytt riktat basinkomstprogram att införas för personer i åldern 60 till 64 år som redan erhåller inkomststöd via socialtjänsten. Dessa personer kommer att få en ökning av ersättningen som motsvarar de federala nivåerna som pensionärer får vid 65 års ålder.

Det är egentligen ganska enkelt. Personalen på Coop Norremark i Allas lägger själva in sina önskemål om vilka timmar som passar dem. Det vägs in i schemaläggningen, men i slutändan ska alla få jobba så många timmar de vill.

Den flexibiliteten är något som Handels prisar den lokala fackklubben för med utmärkelsen bästa arbetsplats, rapporterar Handelsnytt.

Fackförundets motiveringen lyder: ”Ett glatt och härligt gäng som ställer upp för varandra. Klubben är inte rädd för att ställa krav på arbetsgivaren, samtidigt som det finns en god dialog och samverkan”. 

– Alla som har lämnat önskemål om sånt som familjeskäl och lediga helger har fått dem tillgodosedda. Samtidigt har alla som önskat fler timmar på kontraktet fått det. I dag ligger nästan alla på 35 timmar i veckan och är nöjda med det, säger Aida Bermani, Handels klubbordförande, till Handelsnytt.

Bakom det goda samarbetet ligger en gedigen bemanningsplaneringen från arbetsgivaren, menar Handels.

– Man ska kunna leva på sin lön när man jobbar i handeln. Här har vi en klubb som verkligen visat hur man genom facklig samverkan kan få till fler timmar på kontraktet så att fler kan göra just det, säger Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.

Ett skifte är på gång på den svenska arbetsmarknaden. Från att ha gått överraskande bra trots utmaningar med en politiskt osäker omvärld, stigande räntor och hög inflation, verkar vi nu stå inför en inbromsning. Det ger effekter med färre lediga jobb som anmäls, högre arbetslöshet, samt att varslen ökar. 

– Under hösten har antalet varsel ökat och antalet nyanmälda lediga platser hos arbetsförmedlingen minskat. Företagens anställningsplaner har blivit mer pessimistiska än tidigare. I takt med att konjunkturen försvagas ökar arbetslösheten som följd, säger Gilbert Fontana, statistiker på Saco, i ett pressmeddelande.

Det är i flera olika akademikergrupper som arbetslösheten ökar, visar Sacos statistik. Under oktober månad i år var 4,1 procent av akademikerna antingen öppet arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram. Det är en ökning med 0,3 procent jämfört med samma månad förra året.

Utrikes födda

Saco noterar att det är bland yngre och akademiker födda utanför Norden som arbetslösheten ökar mest.  

– Unga och utrikesfödda har ofta en sämre förankring på arbetsmarknaden och drabbas därför först när konjunkturen försämras. Trots att akademiker generellt har en stark ställning på arbetsmarknaden väntas arbetslösheten fortsätta öka, säger Gilbert Fontana.

En annan grupp som drabbas när varslen ökar är de långtidsarbetslösa akademikerna, varav de som varit arbetslösa minst i ett år utgjorde 36 procent av gruppen. I siffror motsvarar det 28 200 akademiker i oktober.

Det är en grupp arbetslösa som ofta kräver mer resurser och arbetsmarknadspolitiska insatser, för att komma in i arbete, något som kräver mer av Arbetsförmedlingen, skriver Saco, och varnar för att en lågkonjunktur ytterligare försämrar deras situation eftersom de kommer längre från jobben när fler nytillkomna arbetslösa konkurrerar om befintliga platser.  

– Satsningar på utbildning och möjligheter till omställning är viktiga åtgärder i detta läge. Regeringen måste ha beredskap för att det behövs ökade resurser till arbetsmarknadspolitik framåt, säger Göran Arrius, ordförande på Saco.

Fotnot: Statistiken kommer från Arbetsförmedlingen och från SCB:s registerdata, och har bearbetats och gjorts tillgänglig av Saco.