Amanda Björksell är agronomstudent och Sveriges ungdomsrepresentant till både Klimatkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald. Det betyder att hon deltar i den svenska förhandlingsdelegationen under de internationella toppmöten som ska styra mänskligheten bort från det isberg vi är på väg mot. Både klimatkris och den snabba förlusten av biologisk mångfald har beskrivits som ödesfrågor för mänskligheten att hantera, avgörande för den mänskliga civilisationens framtid.

– Det här är vår chans, säger Amanda Björksell från andra sidan Atlanten, där hon nu befinner sig på miljötoppmötet COP15 i Montreal, Kanada.

Det är det 15:e partsmötet för Konventionen om biologisk mångfald, sedan den skapades i samband med FN:s stora miljökonferens i Rio de Janeiro 1992, samtidigt som Klimatkonventionen. Det tal som den då 12-åriga miljöaktivisten Severn Cullis-Suzuki höll i samband med konferensen har gått till historien som talet som i fem minuter tystade en värld.

– Vi hör om djur och växter som utrotas varje dag, som försvinner för alltid. Jag har drömt om att se stora horder av vilda djur, djungler och regnskog fulla av fåglar och fjärilar men nu undrar jag om de kommer att existera för mina barn att se. Behövde du oroa dig för det när du var i min ålder?

Kritiserar svaga mål

Men tystnaden till trots, frågan är lika relevant idag – trettio år senare och två tidigare försök att sätt mål för att vända förlusten av ekosystem, arter och genetisk mångfald i världen. Vid båda tillfällena har vi gått bet och enligt den bästa tillgängliga vetenskapen förlorar vi nu arter i en takt som aldrig tidigare skådats i mänsklighetens historia. Vid COP15 i Montreal ska nya mål spikas – och vissa forskare säger att vi nu står inför ett sjätte massutrotande av arter, senast det skedde rök dinosaurierna. Än en gång finns ungdomen representerad, för att påminna om vem det är som ska leva i den värld som nu utarmas på biologisk mångfald. Men också för att garantera att avtalstexten inte glömmer deras perspektiv.

– Det är ett paradigmskifte som behövs. Annars kommer vi inte att få ihop det, säger Amanda Björksell.

Rent konkret, behövs tydliga sektorsspecefika mål, menar hon.

– Ett av problemen vi haft är svaga mål som inte gått att följa upp.

Kan misslyckas – likt i Köpenhamn

Hon sitter nu med i förhandlingarna i de stora kongressbyggnaderna i Montreal, där texten för det avtal som ska vända utvecklingen nagelfars – och förändras varje dag. I det utkast som tagits fram finns alltifrån mål om att skydda trettio procent av hav och vatten, till att fasa ut subventioner som skadar miljön. Men om de finns kvar när avtalet spikas är långtifrån säkert. Under de mödosamma förhandlingarna ska allt definieras – och vändas och vridas på.

– Det är så mycket definitioner som ska redas ut, vad är en skadlig subvention? Saker som inte är helt definierade som behöver lösas ut och där har man olika syn, samtidigt som man vid sidan av den tekniska och ekonomiska diskussionen försöker få in hur vår natursyn ser ut och vad vi har för relation till naturen, säger Amanda Björksell.

Under torsdagen deltar ministrar från världens alla hörn under ett högnivåmöte som pågår till på söndag, för att försöka lösa de sista bitarna. Men otaliga hakparanteser återstår, det vill säga textbitar där ländernas förhandlare ännu är oense, trots sammanlagt fyra år av förberedelser.

Bland stötestenarna finns krav på ett kraftigt ökat flöde av finansiering från rika länder till utvecklingsländer med rik biologisk mångfald. Men någon kompromiss finns ännu inte i sikte. I flera internationella medier lyfts nu en farhåga för att mötet ska bli likt klimattoppmötet i Köpenhamn 2009, då världen misslyckades med att spika det klimatavtal som först kom till sex år senare i Paris. Amanda Björksell är ändå hoppfull, inte minst för det tryck som finns på att ett kraftfullt avtal ska förverkligas.

– Det är många frågor där det är känsligt, för det handlar om rättvisa. Men också om olika länders förutsättningar att utvecklas ekonomiskt, så det är klart att det är svåra frågor att lösa. Men civilsamhället och unga ser verkligen det här som avgörande, det imponerande är att också näringslivet satt krav på länderna om att ha ett striktare avtal med hårdare krav, det har jag inte hört innan, säger Amanda Björksell.

”Prioritera inte tillväxt högre än naturen”

Vid förhandlingsbordet arbetar hon tillsammans med andra ungdomsrepresentanter för att deras närvaro ska ge avtryck i det slutgiltiga dokumentet. I utkastet till avtalstexten finns nu också skrivningar om rättvisa mellan generationer, något som ungdomsrörelsen varit drivande för och som ska innebära att länderna förbinder sig att ta hänsyn till kommande generationer.

– Det handlar också om att de unga ska bli involverade i beslutsfattande och förhandlingsprocesser. Men också att unga ska finnas med när det här avtalet ska implementeras, precis som urfolk och kvinnor – som också är särkilt drabbade av förlusten av biologisk mångfald, säger Amanda Björksell.

I dag torsdag, ansluter också klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari till förhandlingarna, som i samband med en presskonferens inför toppmötet, underströk att hon såg fram emot att träffa Sveriges ungdomsrepresentant. Så vad är Amanda Björksells budskap till ministern?

– Ekonomisk tillväxt ska inte prioriteras högre än individer och naturens hälsa, och subventioner som har negativ påverkan på ekosystem ska avskaffas, säger hon.

Läs mer: 

”Kritiskt” – Skyhöga förväntningar när Parisavtal för naturen ska spikas

Stor oenighet när världens biologiska mångfald ska räddas