Radar · Inrikes

Sverige emot EU:s plattformsdirektiv

Riksdag, regering och fackförbund i Sverige är tveksamma till EU:s förslag till plattformsdirektiv, som ska reglera arbetsvillkoren för de som jobbar för företag som exempelvis Foodora.

EU-kommissionens förslag på ett plattformsdirektiv, som ska reglera rättigheterna för de som arbetar för företag såsom budfirmor och liknande, har inte fallit i god jord i Sverige. Flera aktörer har uttryckt oro för vad det innebär för den svenska partsmodellen, och riksdagen röstade nyligen nej till att detta ska regleras på EU-nivå.

I december presenterade EU-kommissionen ett förslag på ett direktiv som ska öka tryggheten för de som arbetar för så kallade plattformsföretag, som exempelvis Uber eller Foodora. Det handlar bland annat om att se till att dessa arbetare ska ha samma rätt till arbetsvillkor som andra, som ett förutsägbart schema, möjlighet till föräldraledighet med mera.

Bakgrunden är att de allra flesta arbetsgivare anser att plattformsarbetarna är egenföretagare, vilket många gånger innebär sämre villkor.

Enligt EU-kommissionen arbetar ungefär 28 miljoner människor idag i plattformsekonomin i Europa, en siffra som förväntas öka till 43 miljoner redan år 2025. De allra flesta arbetar som egenföretagare, och omkring 5,5 miljoner av dem skulle vilja vara anställda istället för egenföretagare, uppskattar kommissionen.

Ska ses som anställd

Därför innehåller förslaget bland annat en anställningspresumtion. Om åtminstone två av fem kriterier uppfylls så ska personen i fråga ses som anställd i stället för egenföretagare.

Men när förslaget nyligen var uppe i riksdagen för en omröstning, en så kallad subsidiaritetskontroll, där EU:s medlemsländer får tycka till om ämnet i fråga ska regleras på EU-nivå eller istället är en nationell angelägenhet, så röstade en majoritet ner förslaget. Farhågorna, som riksdagen inte varit ensam om att uttrycka, handlar om att en anställningspresumtion skulle kunna äventyra det svenska arbetstagarbegreppet och även partsmodellen, där fack och arbetsgivarorganisationer tillsammans kommer överens om vad som är bäst villkor på arbetsmarknaden.

Även facken har uttryckt en viss oro över direktivförslaget. I en remiss skriver LO att det är viktigt att ”presumtionen och de med de följande procedurerna för att fastställa anställningsförhållanden får så liten effekt på vårt nationella arbetstagarbegrepp som möjligt och för hur arbetstagarbegreppet fastställs. Fackliga organisationer måste precis som i dag ha en nyckelroll när det gäller att företräda sina medlemmar i dessa processer.”

De skriver vidare att de inte anser att myndigheter ska få rollen som den som avgör vem som är arbetstagare eller ej.

Finland och Danmark mer optimistiska

Även TCO är av samma åsikt. Till tidningen Arbetsvärlden säger TCO:s jurist Jens Lidén att det svenska arbetstagarbegreppet har fungerat bra under lång tid.

– Vi är övertygade om att vi kan lösa problemen med plattformsekonomin med de verktyg vi har inom ramen för den svenska modellen: genom att förhandla och träffa kollektivavtal. I grunden ser vi inte ett behov av att särreglera de problem som finns inom plattformsekonomin.

Men det kommer inte att räcka med att bara Sverige säger nej till förslaget på direktiv för att stoppa det. För det behövs att en tredjedel av medlemsländernas parlament säger nej. Redan i dagsläget har såväl Finland som Danmark, vars arbetsmarknad regleras på liknande sätt som Sveriges, godkänt förslaget utan invändningar.

”Vi ser inte att direktivet eller presumtionen äventyrar det nationella arbetstagarbegreppet. Inte heller att direktivet skulle äventyra rätten att kollektivavtalsförhandla, eller för arbetsmarknadens parter att förhandla om arbetsvillkoren”, skriver Finlands fackförbunds centralorganisation (FFC) i ett mejl till Arbetsvärlden.

Läs mer:

EU-kommissionen lägger förslag om bättre villkor för plattformsarbetare

Gigföretagen inte arbetsgivare – men rättsläget fortfarande oklart