Zoom

Rapport: Återvunna textiler ger tydliga miljövinster

Sorteringsmaskinen Siptex i Malmö som drivs av Sysav i Malmö kan vid full kapacitet sortera 24 000 ton textilier varje år, vilket motsvarar trettio procent av textilierna som slängs i Sverige under samma år.

I en oansenlig hangar i Norra hamnen i Malmö, står en maskin som är tänkt att revolutionera textilåtervinningen. Efter att ha testats i två år, övergår den nu i kommersiell drift.
– Det ger tydliga miljövinster, säger Gustav Sandin Albertsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, som utvärderat den miljönytta som återvunna textilier kan ha.

Behovet att ställa om textilbranschen brådskar. Förutom att bidra till runt tio procent av de globala koldioxidutsläppen, orsakar produktionen en rad andra miljöproblem – så som övergödning, vattenbrist och läckage av kemikalier. Men också att stora arealer av mark används till att odla bomull, mark som annars kunde ha gått till livsmedelsproduktion eller naturvård. Men samtidigt som omställningsbehovet skärpts i takt med att både natur och klimatkris eskalerat, har konsumtionen ökat – med fler köpta plagg som används allt mer sällan.

Så kan det inte fortsätta – menar EU, som vill att branschen tar tag i sina miljöproblem. Ett ökande antal företag har också börjat sätta mål om att använda mer återvunnet material. Som Syre tidigare berättat kan en sorteringsmaskin i Malmö spela en nyckelroll, för att det ska bli möjligt. Maskinen som sorterar utsorterade kläder i fraktioner – så som bomull och polyester, möjliggör för andra företag att i stor skala återvinna fibrerna.

Ett av dem är Renewcell i Sundsvall, som nyligen invigde en fabrik.

Ingen större klimatnytta

Men vilken miljöeffekt det har att återvinna textiler, har varit desto mer oklart. Lejonparten av textilindustrin återfinns i Asien – dit de återvunna fibrerna i regel skickas. Där spinns de till garn och sys till kläder – alla energiintensiva led i processen. Sedan ska de på nytt skeppas till Europa – för att säljas.

– Det gör det svårt att säga generellt att återvinning minskar klimatpåverkan, med undantag för ull som har hög klimatpåverkan, säger Gustav Sandin Albertsson.

Han är forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och har inom ramen för det projekt som byggt maskinen gjort en livscykelanalys av de återvunna textilierna. Resultaten presenterades under en konferens i Malmö under torsdagen. Men – säger Gustav Sandin Albertsson, klimatvinster kan komma i ett senare skede. Det om maskinen som möjliggör att textil råvara finns tillgängligt lokalt, kan ge upphov till att textilproduktion åter igen etablerar sig i Sverige. Då skulle plötsligt klimatvinsterna kunna bli desto större, berättar han.

– Här finns bättre tillgång på förnybar energi än där produktionen sker idag, säger Gustav Sandin Albertsson.

Bäst att använda kläderna i garderoben

Men trots att klimatvinsterna i dag är marginella, innebär återvinningen andra miljövinster – som är desto större, jämfört med att använda nya råvaror. För en t-shirt av bomull minskar behovet av vatten nästan lika mycket som andelen återvunnet materiel i plagget, även för miljöproblemen övergödning och markanvändning är det en klar miljövinst, enligt den livcykelanalys forskarna vid IVL Svenska Miljöinstitutet nu gjort.

– Nästan all vattenbrist i textil är på grund av bomullsproduktion, därför blir det stora vinster just där.

Samtidigt står det klart att återvinning av textiler endast är en liten – om än viktig pusselbit, för att göra branschen hållbar. Utöver det måste den energi som används bli fossilfri och textilproduktionen bli bättre på att hantera och hushålla med både vatten och kemikalier, enligt Gustav Sandin Albertsson.

– Med det sagt är en tillräckligt snabb omställning inte möjlig om inte konsumtionen av nyproducerade kläder också minskar. Då behövs affärsmodeller som möjliggör återbruk och material som håller längre och är lättare att laga. De bästa kläderna för miljön är de som redan hänger i din garderob, om de används, säger han.

Syre: Varför är konsumtionen ett så stort problem?

– Vi kan förstås i en hypotetisk framtid ha en textilproduktion som är helt driven av solkraft och helt sluten kemikaliehantering men när det kommer till klimatomställningen har vi bråttom. Därför måste vi också hitta affärsmodeller baserat på olika typer av återbruk som inte bidrar till konsumtion av nyproducerade textilier.

Läs mer: Vägval för klädbranschen: ”Behövs storskaliga lösningar”

Läs mer: EU vill göra ”fast fashion” omodernt

Kläder med högt miljöpris

Priset för miljön för varje plagg högt. Till exempel krävs det mellan 7000 och 29 000 liter vatten för att producera ett kilo textil, ett problem då tillverkningen till stor del sker i länder där det redan råder vattenbrist. Stora mängder förorenat vatten släpps också ut från produktionen eftersom anläggningarna ofta saknar fungerande vattenrening eller brister i att hantera kemikalier. Utsläppen bidrar till övergödning och toxiska effekter i vatten och mark. Utöver den bidrar modeindustrin för 10 procent av de globala koldioxidutsläppen – mer än internationella flygningar och sjöfart tillsammans. Enligt Europeiska miljöbyrån genererade textilinköp i EU under 2017 ungefär 654 kg CO2-utsläpp per person.

Källa Naturvårdsverket, Europaparlamentet, Europeiska miljöbyrån.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV