Med elavbrott i nedkylningssystemen i Tjernobyl och bränder i närheten av anläggningar har fokus under kriget i Ukraina legat på den omedelbara säkerheten kring kärnkraftverken. Bland annat har det kommit uppgifter att attacken mot kärnkraftverket Zaporizjzja var mer omfattande än vad man tidigare trodde. Rafael Mariano Grossi, genraldirektör för FN:s atomenergiorgan IAEA, har sagt han vill resa till Ukraina för att tala med båda parter, skriver DN.
 
Samtidigt har det i Sverige förts en diskussion kring farorna kring att bli alltför beroende av rysk kärnteknik i Sverige när den geopolitiska ordningen har omkullkastas i Europa efter invasionen.
 
Två av tre kärnkraftverk i Sverige hade avtal med ryska leverantörer av kärnbränsle innan konflikten. Det gäller Ringhals reaktor 3 och 4, vilka har körts med bränsle från TVEL, dock i ett testförsök och inte i fullskalig användning.

I Oskarshamn 3, står ryska Tenex för ungefär 15 procent av kärnbränslet. Det är i slutändan den ryska staten som genom Rosatom kontrollerar både TVEL och Tenex, rapporterar Ny teknik.

Stoppar ryskt uran

Statliga Vattenfall, som är delägare i kärnkraftverken Forsmark och Ringhals, har meddelat att företaget stoppar importen från Ryssland. 
 
– Vi beslutade nyligen att inte som planerat köpa in ryskt kärnbränsle till kärnkraftverket Ringhals och har även stoppat inköp av ryskt uran. Vi har dock säkerställt leverans från andra leverantörer vilket gör att elproduktionen vid Ringhals inte kommer att påverkas, skriver Markus Fischer, pressekreterare på Vattenfall, i ett mejl till Syre.
 
En annan betänklighet som har lyfts fram när det kommer till att göra affärer med Ryssland är säkerhetsaspekten. Svensk energiförsörjning och då också kärnkraftsteknik har kartlagts av Ryssland, enligt en rapport från Försvarshögskolan. Genom att köpa kärnbränsle från Ryssland kan man komma att ge utomstående personer insyn i verksamheten. Men Markus Fischer vill tona ned den typen av farhågor.
 
– Ingen leverantör får tillgång till mer information än de behöver för att kunna producera den typ av kärnbränsle som de aktuella reaktorerna använder. Det gäller fysiska mått på bränsleelementen, drifttemperatur, med mera. Vid leverantörers besök vid våra kärnkraftsanläggningar råder strikta säkerhetskontroller, begränsningar för tillträde och ledsagning av besökare genom följeperson. Affärsinriktade möten med leverantörer hålls i regel i våra besöksanläggningar utanför kärnkraftsanläggningen. 
 
Markus Fischer berättar att på kort sikt ser inte Vattenfall någon omedelbar påverkan från Ukraina-krisen på den dagliga affärsverksamheten. 
 
– Vad gäller svensk kärnkraft ser vi ingen förändrad bild av säkerhetshotet på kort sikt, men vi följer utvecklingen noga. Våra organisationer har en etablerad beredskap för att upprätthålla säker och stabil drift och vi anpassar vår beredskap och förbereder oss för att hantera tänkbara scenarier.

Fortsätta driva till 2040-talet

Vattenfall planerar att driva sina kärnkraftsreaktorer vid Forsmark och Ringhals åtminstone in på 2040-talet. Företaget räknar med att elbehovet kommer att öka de närmaste åren då både industrin och transportsektorn kommer att elektrifieras. Det behovet kommer att bemötas med satsningar på fossilfria tekniker men även en eventuell livstidsförlängning av befintliga kärnkraftsreaktorer, berättar Markus Fischer.
 
– Vi följer även utvecklingen av småskaliga modulära reaktorer ifall de på sikt kan bli ett konkurrenskraftigt alternativ. Vi satsar på grön teknik och fossilfria tekniker och försöker så snabbt som möjligt att fasa ut fossila bränslen, det gäller framför allt på kontinenten.

Finland stoppar bygge

I Finland byggs det ny kärnkraft. I mars i år började kärnkraftverket Olkiluoto 3 att leverera ström till stamnätet. Det var första gången på 40 år som ett nytt kärnkraftverk har startats i landet. Men Olkiluoto 3, som är byggt av franska Areva och tyska Siemens, har försenats kraftigt efter att det var planerat att vara färdigställt till 2009, samt har kostat långt mer än vad som var tänkt. Idag klassas det som ett världens dyraste byggen genom tiderna. Yle, beräknar kostnaden till närmare 117 miljarder kronor, tre gånger mer än vad som ursprungligen var budgeterat. 
 
Efter invasionen av Ukraina meddelade statsminister Sanna Marins att samarbeten med rysk kärnkraft avbryts och att landet dessutom ska frigöra sig från rysk energiproduktion så snart som möjligt. Det betyder att Fennovoimas planerade kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki läggs i malpåse. Fennovoima ägs av till en tredjedel av ett finländskt dotterbolag till ryska Rosatom. Även Åbo Energi har varit delägare i projektet sedan 2013, men kommer nu att förlora närmare 210 miljoner kronor, rapporterar Yle.

Kärnkraftsstödet ökar

I Sverige har kärnkraften fått ett uppsving i opinionen, till stora delar på grund av de senaste årens höga elpriser. I en sifoundersökning från januari i år beställd av Teknikföretagen är 60 procent av de tillfrågade positiva till kärnkraft. Teknikföretagen är en branschorganisation och företräder även företagen inom svensk kärnteknik. Det är osäkert om opinionen har påverkats efter invasionen i Ukraina.
 
Christian Ekberg är professor i kärnkemi och industriell materialåtervinning vid Chalmers tekniska högskola. Han har följt rapporteringen av krisen i Ukraina, men är inte i nuläget orolig för att det ryska övertagandet av kärnkraftverk i Ukraina kan leda till härdsmältor. 
 
– Det verkar inte som att Ryssland har haft några mål att förstöra kärnkraftverken. Det finns gott om kompetens att fortsätta driva dem, eftersom de från början är byggda av ryssarna. Däremot är jag mer rädd för att det förs krig i närheten av Tjernobyl och andra platser med kärnkraft. Det är så lätt att en granat eller bomb hamnar fel, även om kärnkraftverken är byggda för att motstå attacker, säger Christian Ekberg.

Han berättar att han är engagerad i föreningen Miljövänner för kärnkraft och är i grund och botten positiv till kärnkraft som en viktig del av en grön omställning. Men att han har fått omvärdera sin syn på rysk kärnteknik.
 
– Jag har haft lite hög profil och har tidigare sagt att om man ska bygga kärnkraftverk så ska man låta ryssarna göra det. Rosatom har haft god kompetens och har visat att de kan bygga inom budget och hålla levereranstiderna. Men den politiska utvecklingen i Ryssland har verkligen inte gått åt rätt håll de senaste åren.

Beroende av Kina

Att Vattenfall styrt om sina beställningar av uran till andra länder istället för Ryssland, tycker han visar på hur lätt det är att skaffa uran från leverantörer i demokratiska stater jämfört med andra energislag. Mycket av olja, gas och sällsynta jordartsmetaller kommer från diktaturer eller länder med bristande demokratiska strukturer. 
 
– Ska man sätta synen på Ryssland i dag i ett sammanhang så måste man jämföra det med Kina, som är ett minst lika jävligt land. Det är bara en tidsfråga innan Kina invaderar Taiwan och hur gör vi då? Det är inte lika lätt att bara sluta handla från Kina som är en ekonomisk jätte i jämförelse med Ryssland. 
 
– Dessutom är hela vår omställning från fossila bränslen helt beroende av kinesiska produkter och viktiga råvaror som jordartsmetaller. Vi slår oss för bröstet och säger att vi är för ett hållbart samhälle men köper prylarna från länder med vidriga förhållanden i produktion och utvinning. Det är bara skit och elände i många gruvor i Afrika och Kina. 
 
Han är kritiskt till att Tyskland beslutade att avveckla kärnkraften och på så sätt gjorde sig beroende av rysk gas, men tror inte att kriget i Ukraina kommer få landet att ändra inställningen till kärnkraft och nu starta upp nedstängda verk. 
 
– Det skulle kräva att en rad tunga politiker går ut och säger att de hade fel och det tror jag inte att de kommer att göra. Möjligen kommer Tyskland att senarelägga stängningen av de kärnkraftverk som fortfarande är i drift, och satsa mer på grön energi som sol- och vindkraft, säger Christian Ekberg.

Läs mer på Syre:

IAEA djupt oroad över Tjernobyl

Experter tonar ner faran för strålning

Kärnkraftsbygge i Österbotten avbryts