GU-forskaren Jonna Håkansson: ”Problematiskt om forskning censureras”

Upprörda lärare och akademiker har hört av sig till Göteborgs-posten för att protestera mot forskningsprojektet om kritisk djurpedagogik, som startar under våren på Göteborgs universitet.

– Man tror inte att det är sant. Göteborgs universitet upplåter sin plattform åt aktivister, säger en anonym lärare till GP i artikeln som nyligen publicerades.

– Radikal aktivism ska alltså smygas in i skolbarns undervisning. Det här är next-level, säger en annan lärare till tidningen.

Kritik riktas dels mot att aktivister får ta plats i universitetsvärlden, dels mot att så kallade radikala idéer ska implementeras i skolundervisningen. Jonna Håkansson, doktorand på institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet, har svårt att förstå de häftiga reaktionerna.

– Kritisk djurpedagogik handlar inte om att säga vad eleverna ska tycka utan om att ge dem verktyg för att kunna hålla sig kritiska till sin samtid och nuvarande människa-djurrelationer, genom att exempelvis diskutera djurindustrins reklam utifrån kritiska perspektiv.

Hon menar att dagens barn och ungdomar redan fostras in i en antropocentrisk världsbild där de får lära sig att djuren finns till för människan, att det är okej att döda djur för att få mat till exempel.

Jonna Håkansson anser att hennes forskningsområde bara ifrågasätter det.

– Att det här väcker så starka reaktioner är ganska talande för att vi lever i ett väldigt antropocentriskt samhälle, där exploatering av djur har gjorts till en essentiell del. Samtidigt visar reaktionerna att denna världsbild är ganska skör då den måste försvaras så kraftfullt från att granskas.

Öppen kritik

Den enda som öppet kritiserar projektet i Göteborgs-posten är Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi på Lunds universitet och talesperson för stiftelsen Academic rights watch.

– Att använda sin auktoritet från ett universitet och sen indoktrinera elever i ett visst sätt att tänka, som i grunden är normativt, det är djupt oetiskt, säger han till GP.

Jonna Håkansson tycker det är konstigt att ett forskningsprojekt som inte ens har startat upp blir så ifrågasatt på nyhetsplats.

– Det är problematiskt att folk med en mycket högre akademisk position än en doktorand går ut på det här sättet och vill stoppa projektet utan att seriöst sätta sig in i forskningsområdet.

Bland annat SR P4 Göteborg och Omni.se har också rapporterat om kritiken. Jonna Håkansson välkomnar en debatt men menar att det är oroväckande hur den hålls. Hon poängterar att det behöver finnas fri och kritisk forskning.

– Detta är viktiga frågor som bör diskuteras seriöst utan att förlöjliga och förvränga det perspektiv en inte håller med om. En ska inte censurera viss typ av forskning för att den inte stämmer överens med majoritetens bild av hur samhället bör se ut.

Göteborgs-posten rapporterar att aktivisterna kommer från Djurrättsalliansen, något som Jonna Håkansson inte vill kommentera på grund av forskningsetiska skäl. I arbetsgruppen som hon har sammanställt ingår det förutom två aktivister även fyra gymnasielärare och två akademiker som har forskat om hållbarhetsfrågor och människa-djurrelationer. Eventuellt kommer även några gymnasieelever att delta. De ska under våren diskutera ämnet kritisk djurpedagogik och lärarna har en ledande roll i det gemensamma arbetet. Planen är att diskussionerna ska leda fram till ett undervisningsmaterial som kanske till hösten introduceras i lärarnas egna klasser samtidigt som det utvecklas under fortsatta workshoppar.

– Många av lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling för hur de kan jobba med hållbarhetsfrågor.

Jonna Håkansson förklarar att det uttryckligen står i läroplanen att elever ska få verktyg för hur de ska kunna leva mer hållbart. Hon vill också bedriva en forskning som är användbar.

– Forskare som är kritiska menar att en inte ska försöka förändra världen med forskning medan jag menar att vi har en skyldighet att försöka skapa en mer hållbar värld och mindre sociala orättvisor. Med tanke på alla utmaningar vi står inför är det viktigt att lägga forskningsresurser här.

Hon poängterar att forskare uppmanas samverka med samhället och kommenterar att det där även ingår aktivister.

– Det är en grupp som mer sällan är med i forskningssamverkan. Det bedrivs mycket forskning med exempelvis näringslivet och skolan. Vi måste kunna samverka även med sociala rörelser.

Objektiv eller politisk

Jonna Håkansson poängterar också att det är hon som akademiker som driver projektet och analyserar resultatet, inte aktivisterna. Att hon själv har varit aktiv i Djurrättsalliansen under flera år ska inte ha någon betydelse för forskningsresultatet. Däremot är det självklart att hennes erfarenheter och intressen påverkar hennes val av ämnen. Det tycker hon att alla forskare borde vara transparenta med.

– En anses vara objektiv och neutral så länge en följer majoritetssamhällets normer. Men om en säger något som avviker mot det som ses som ”normalt” anses en vara politisk, aktivistisk och subjektiv.

Hon tycker det är konstigt att projektet blir så ifrågasatt med tanke på att det har genomgått samma kvalitetsrutiner som andra doktorandprojekt.

– Det har dessutom gått igenom en etikprövning och fått godkänt från Etikprövningsmyndigheten.

Jonna Håkansson upplever att hon stöttas från ledningen på Göteborgs universitet och sina kolleger. Forskningsprojektet som är institutionsfinansierat väntas pågå under tre år.

Läs mer:

GU kritiseras för djurrättsprojekt: ”Radikala aktivistidéer”